Twittrande geograf

Jag lägger till en twittrande geograf under mina länkar till höger längst ned. Det är Tor Arve Benjaminsen på Universitet för miljö og biovetenskaper i Norge som står för den länken. Bland senaste twittrarna från honom fastnar jag för ett debattinlägg som var publicerat i norska Dagbladet för någon vecka sedan och som också finns i längre version. "Ikke økologisk krise, men økonomisk marginalisering av reindrift på Finnmarksvidda" kvittrar Tor Arve i samband med att ett rendriftsforskningsinstitut har öppnats i Kautokeino. Han ser likheter med hur pastoralister har hanterats i Norge och i andra delar av världen. Lantbruksmyndigheter vill gärna att begreppet bärkraft, carrying capacity, ska vara en enkelt hanterbar siffra. Men både boskapshjordar och betesmarker följer en annan cyklisk logik och låter sig inte inordnas i ett mönster hämtat från nötkreatursdrift med stallning.

Han följer också den senaste forskningen om det globala markrofferiet som publicerats i Journal of peasant studies.

Läs mer på Tor Arves TWITTER.

Bildt om tsunami och Nordens diskreta charm

Carl Bildt, som ska veta allt, verkar inte ha koll på elementär geologi. Visst kan en tsunami inträffa mitt i Nordens diskreta charm. Så här twittrade han:

"The Nordic world has its discreet charm. No earthquakes. No tsunamis. 12:17 AM Mar 14th via Twitter for iPad "

Sedan korrigerade han sig
"My tweet on Nordic world was meant to say that the risk of tsunami- or earthquake-caused nuclear problems here is very different. 4:02 AM Mar 14th via Twitter for iPad "

Men det var tydligen inte sin geologiska okunskap som han då kommenterade utan bara att det hade ansetts cyniskt och opassande att uttrycka sig så.I P4 Stockholm upprepade han nämligen  :  "Och då skrev jag ungefär att vi lever i en lycklig del av världen där den här typen av jordbävningar och tsunamis inte förekommer"

Karin Bojs på DN rättar Bildt idag. Här är fakta om den senaste stora tsunamin som drabbade Norge. Visserligen för 8000 år sedan. Det kan verka länge sedan, men ibland, är det viktigt att ha ett långt tidsperspektiv när man ska bedöma risker. En nio meter hög våg slog in mot Norges kust. Orsaken var ett stort undervattensskred. Jag trodde detta uppmärksammades i samband med tsunamin 2004, men det är möjligt att det inte nådde ut utanför fackkretsarna.

Dawson med medförfattare gav 2004 i  Environment International en översikt över europeiska tsunamihändelser och om man följer följande länk hittar man en artikel om tsunamis under de senaste 1000 åren i södra Storbritannien.


1607 års översvämning i Bristol anses numera kunna ha orsakats av en tsunami
Wikipedia

Att man säger grodor kan väl vara en sak men att medvetet twittra dem så att de fastnar i cyberrymden...

Ny bok om biobränsle och markrofferi

Nu är det andra gången på kort tid som jag här på bloggen uppmärksammar böcker som inte kommit ut än, verkar mycket lovande och redan går att beställa:

Biofuels, Land Grabbing and Food Security in Africa

ed. Prosper B. Matondi, Kjell Havnevik and Atakilte Beyene

Kapitlet Bio-fuel, Land Outsourcing and the Process of Environmental and Social Impact Assessment in Tanzania, kan förväntas innehålla en rejäl granskning av vad SEKAB (numera Ecoenergy Tanzania) gjorde i Rufiji-deltat och utanför Bagamoyo i samband med sina planer på sockerrörsplantager.

Sårbarhet: geografer om "natur"-katastrofer

Jag letar på nätet efter aktuella kommentarer från geografiskt och samhällsvetenskapligt håll om katastrofen i Japan. Radix, som är en analytiskt pålitlig källa, verkar ännu inte vara uppdaterad, men en site med ett förhållandevis brett perspektiv på frågan och med stort utrymme för samhällsvetenskapliga sårbarhetsanalyser är Alertnet. 


Till den som inte läst den förr: leta efter boken At risk, som under en längre tid, i sina olika upplagor, fungerat som en grundläggande ingång till en samhällsvetenskaplig förståelse för naturkatastrofer. Ben Wisner, som var huvudförfattare till den senaste upplagan, är nog den geograf som på senare år tydligast fört fram en tydlig samhällsvetenskapligt präglad syn på katastrofer av den sort som vi nu bevittnar.



Visst är det naturliga krafter (hazards) som är den utlösande faktorn, men skadornas omfattning,  katastrofen (disaster),  är bestämd av tidigare samhälleliga beslut eller icke-beslut. Därför är det svenska ordet naturkatastrof ibland lite vilseledande. Se om New Orleans i tidigare blog.

Tillägg kl 15.30: Kolla denna länk för uppdaterad kartinformation

Forskarkonsekvensutredning

Vet ni vad en forskarkonsekvensutredning är? Jo det är en utredning som forskningsråden är skyldiga att genomföra inför stora och små beslut. Forskarkonsekvensutredningen går ut på att, på ett liknande sätt som i en miljökonsekvensutredning, förutsäga vilka konsekvenser forskningsrådens beslut har för forskaren och därmed forskningen.

T. ex. när Vetenskapsrådet för några år sedan förlade sin frist för ansökan till tisdagkvällen efter påsk så gjorde man detta trots att forskarkonsekvensutredningen visat hur många forskare som skulle överlåta åt sin partner att ensam ta hand om barnen under påsklovet samt hur många som med en frånvarande blick och tankar på ansökan ändå skulle delta i äggmålningen. Forskarkonsekvensutredningen gick till och med så långt så att den förutsåg hur många forskare som sedan skulle skilja sig under det följande halvåret.

(Jag kollade en gång med några tjänstemän på norska forskningsrådet om en frist på tisdagen efter påsk hade varit möjligt i Norge. Nu tror jag ju inte att norska forskningsrådet är särskilt mycket bättre på forskarkonsekvensutredningar än de svenska, men tisdagen efter påsk hade under alla omständigheter varit kulturellt omöjligt i Norge i relation till påskekos, påskekrim och solvarma hyttevegger.)

När forskningsråden kommer med specialutlysningar, som inte infaller under den vanliga våransökningsperioden, så gör de ofta detta trots att deras egna forskarkonsekvens- utredningar i siffror tydligt visat hur mycket forskningsproduktivitet som går förlorad genom att man också tar viktiga höstmånader från aktiv forskning till ansökningsarbete.

När regeringen och forskningsrådet valde att satsa på stora program av olika slag i stället för höjda fakultetsanslag för forskning så gjorde man detta trots att  konsekvensutredningen entydigt visade att det skulle leda till oförbrukade forskningsanslag.

Kanske borde jag spara detta blogginlägg till 1 april. Men det är väldigt allvarligt menat och föranlett av Lars Engwalls artikel som jag bloggade om i förra inlägget.

Bra rutet om oförbrukade forskningsanslag

Lars Engwall


Det skrivs mycket om oförbrukade forskningsanslag efter Riksrevisionens rapport om frågan. Lars Engwall visar i en debattartikel i dagens UNT att man måste lyfta blicken från uteblivna penningströmmar för att fatta problemets kärna. Det är typiskt att det ska till en företagsekonom för att debatten på allvar ska lyfta från en bokföringsdiskussion till övergripande forskningspolitik. "Forskaren måste få tid att forska" är Engwalls rubrik.

Avhysningar i Kungens kurva

I dag ska husvagns- och tältlägret vid Kungens kurva avhysas, meddelar Metro. Det rör sig om en grupp hemlösa som i tre år bott i lägret. Det är inte en engångsföreteelse i Stockholmsområdet. Det finns vanligtvis flera olika läger av detta slag. Ofta har de hemlösa valt järnvägsmark eller annan statlig mark, där de vet att beslutsprocesserna för avhysningen blir utdragna. Om de hemlösa i Kungens kurva följer samma strategi som de hemlösa i norrort gjorde för några år sedan, när jag handledde en uppsats på temat, så har de redan utsett nästa lägerplats. Om dagens avhysning lyckas kommer antagligen en karavan av husvagnar vara på väg till nästa utsedda plats i eftermiddag. Det är ungefär som när en grupp jägare och samlare bestämmer sig för att bryta upp och flytta till en redan utsedd lägerplats. Kvar kommer kanske att vara en bulldozad mark, med rester av plastisolering från koppartrådsskalning, som de viktigaste arkeologiska tecknen på att detta var en boplats för en grupp människor i tre år. Jag har sett flera sådana avhysta platser i norrort.

Har jag hittat rätt med hjälp av hitta.se ??

De informella bosättningarna i Stockholmsområdet är ett intressant forskningstema för den som är intresserad av legal geography. En grundtanke i den forskningsinriktningen är att rättigheter till mark inte bara konstitueras av lagar, förordningar och fastighetsregister utan också vad folk gör. Forskningen inom legal geografi kan t.ex. röra sig om vilka som äger en park: sprutnarkomaner eller småbarnsfamiljer. Det avgörs inte av lagen utan av folks praktik. Jag sätter inget citattecken runt äger, som många kanske skulle vilja. Gränsen mellan hävd, skapad av rumslig praktik, och lagligt ägande är inte knivskarp. Långvarig hävd var ett argument i marktvister i Sverige under äldre tid och en uteliggare i Hampstead Heath i London fick 2007 lagfart på sin koja med kringliggande mark efter principen om långvarig hävd.

Vad gäller avhysningar av hemlösa kan det finnas anledning att upprepa  vad FN-kommissionen om Legal empowerment of the poor skrev om avhysningar.

"Evictions should only be an option in circumstances where physical safety of life and property is threatened, where contract agreements have been breached, or under fair eminent domain procedures. It must be by due legal process, equally applicable, contestable, and independent, and where the cost of eviction is fully compensated. " -- "eminent domain procedures" syftar vad jag förstår på expropriering för allmänna ändamål (järnvägsbyggen osv).

Se också Södra sidan om lägret och kommunens tidigare information.

Tillägg: Enligt  den information som kommunen gått ut med idag verkar det som om Metros uppgifter om avhysning i dag inte stämmer. Det stämmer att man ansökt om avhysning hos kronofogden, men den kommer att ske senare i vår meddelar kommunen.  Än så länge har man bara lappat bilar och ska börja forsla bort dem i nästa vecka.

Kritiska geografibloggar

På de kritiska geografernas lista kom i förra veckan en fråga där man efterfrågade geografer som bloggar. Det kommer att ta lång tid att kolla igenom vad som är läsvärt bland de dussintals geografibloggarna som sedan hörde av sig. Kolla under geogblogs på denna länk. Jag fastnade i alla fall för den bisarra Floating sheep  och deras många märkliga USAkartor. Men jag undrar om den bloggen  kvalificerar sig för att vara kritisk....

1493

Charles Mann, som gav insiktsfulla och engagerade kommentarer på vår session i Washington, berättade för oss också om sitt nya bokprojekt efter den uppmärksammade 1491. Den nya boken kommer att heta 1493: How the Ecological Collision of Europe and the Americas Gave Rise to the Modern World. Jag upptäcker nu att den redan finns på bokhandlar-sidorna. 
.
Den planerades som en slags uppföljare till Alfred Crosbys: The biological expansion of Europe, och känner jag Mann rätt har han hållit sig framme vid forskningsfronten och bl.a. fått fatt i den senaste forskningen om hur de amerikanska grödorna spred sig över världen som en följd av det som brukar kallas The Columbian Exchange.

Även Guttenbergs examinatorer uttalar sig



Guttenbergs aktuella plagiatindex: På sidor som markerats med rött eller svart finns plagiat. Källa  de.guttenplag.wikia.com



Nu har även Guttenbergs examinatorer uttalat sig om sin oförmåga att avslöja plagiat. Det är lätt att i efterhand sätta sig till doms, över kollegor. Kanske har även jag och mina kollegor i Stockholm blivit lurade av plagiatörer. En fördel i Sverige är ju att vi har ett litet språkområde och en mindre mängd texter att stjäla ur på svenska. Om studenten skriver på engelska har vi dessutom ofta att göra med studenter som inte har engelska som modersmål och där märker man ofta plagiat med att texten plötsligt blir elegantare. Jag kan förstå att detta inte är lika självklart i Tyskland och är övertygad om att Baron von und zu Guttenberg kan uttrycka sig själv lika språkligt elegant på tyska som de han plagierat.

Men skrivelsen sätter också det tyska systemet för examination i ett lite märkligt ljus. Jag kan inte reglerna och har inte varit inblandad i någon bedömning i Tyskland, men det verkar som om handledaren (Doktorvater/Doktormutter - sic) har en viktig roll i slutbedömningen (han/hon är Erstgutachter).  Om jag fattat det rätt så fattas beslut om godkännande efter ett utlåtande av handledaren och ett utlåtande av den utomstående experten (Zweitgutachter)  och det är dessa två som tillsammans nu har uttalat sig. Det bäddar förstås för en möjlig och farlig kollegialitet dem emellan -- om man är kritisk mot avhandlingen är man ju också direkt kritisk mot sin kollegas utlåtande.

De skriver vidare att det vid denna tid knappast var möjligt att avslöja plagiat med tekniska medel. Det ställer jag mig frågande till - jag minns inte exakt när vi fick plagiatprogram på Stockholms Universitet men nog hade vi det för fem år sedan? Se följande länk om vad som fanns vid tyska universitet. När de skyller på att inte ens Googles sökmetoder vid den tiden var tillräckligt finjusterade för att kunna användas till detta så har de helt fel. Google gick utmärkt att använda för att avslöja plagiat redan under första hälften av 00-talet. Jag gjorde det då. Och om inte texten funnits på internet redan vid författandet är det förstås inte lika attraktivt att plagiera ord för ord. Guttenberg har som värst 8 hela sidor direkt klippta från en annan källa. Det är osannolikt att han suttit och knackat in åtta sidor text ordagrannt från en annan text på papper. Mer sannolikt har han klippt och klistrat. Google hade säkert hittat det även för fem-sex år sedan.

Men vanligtvis är ju inte heller vi misstänksamma mot plagiat på forskarutbildningsnivån. Man räknar med att sådant beteende hör till de akademiska barnsjukdomar, som är utrotade långt innan man kommit på forskarnivån.

Smutsig byk på LSE och luddiga tankar i DN

De båda plagiataffärerna Guttenberg och Gadaffi fortsätter att figurera i svensk och utländsk press.

En av Saif Gadaffis externa examinatorer, Meghnad Desai, ger nu i Guardian sin egen version av av sina insatser i samband med examinationen.  -- "Jag fick ingen information från hans handledare att det skulle röra sig om plagiat" (!).  -- "Vid den tidpunkten var det ingen som sa att det fanns problem kring författarskapet eller plagiarism. Det var först när kulorna började flyga i Libyen som det startades en undersökning på nätet"  ..

Nu kommer det också fram uppgifter i Independent om vem eller vilka som gjort själva grovjobbet med plagieringen. LSE:s olika förbindelser med Libyen gör, enligt Independent att man har börjat att kalla tala om "Libyan School of Economics". Samtidigt fortsätter Wiki-granskningen och debatten där.

Den senaste tidens plagieringsdiskussion har också kommenterats av Richard Swartz i DN:

"Nätet håller på att ersätta galaxen; återanvändning ersätter originalet, det ungefärliga det exakta, vad som 'egentligen menas' ersätter vad någon verkligen sagt. Och folk i allmänhet har redan accepterat faktum: fallet Guttenberg väcker ingen moralisk indignation, snarare irritation över vad som uppfattas som ett småskuret insisterande på obegripliga akademiska regler."

Swartz är luddig -- han refererar till vad det tyska folket tycker i Guttenbergaffären, men jag hittar bara uppgifter om opinionsundersökningar från den korta period då både Merkel och Guttenberg påstod att plagiatet var ringa, inte efter det att Guttenberg själv erkänt och universitetet dragit tillbaka doktorstiteln. Jag tror inte alls man ska vara så dystopisk och samtidigt populistisk som Swartz är. I själva verket är det  nätet som möjliggjort både det akademiska upproret mot Merkel i Tyskland  och den nitiska granskningen av Gadaffi och Guttenberg, inte bara bäddat för att det ungefärliga ska ersätta det exakta.

Båda dessa plagiataffärer sätter vår verksamhet på universiteten i blixtbelysning och visar vilka konsekvenser våra beslut kan få. Man kan inte som rektor glatt ena dagen ta emot donationer utan att fråga sig om det är etiskt försvarbart och sedan två sina händer efter nästa demokratiuppror. Man kan inte heller som betygsnämndsledamot trött bläddra igenom en uppenbarligen plagierad avhandling och skylla på att "ingen sa till mig att det var plagiat".

Deprimerande om geografi i skolan

I Vaggeryd är atlasverk från 1987 med Sovjetunionen och Jugoslavien fortfarande på plats och används...

"trots att skolan just nu är i färd med att köpa nytt inför hösten så är kartböcker inte prio ett berättar Monica Danielsson skolans rektor." enigt P4 Jönköping.

Slaveri och hållbar utveckling

Sokotokalifatet 1893. 2,5 miljoner slavar och 1800-talets näst största slavsamhälle.

För ett drygt år sedan avslutade jag en artikel om intensivjordbruk i Västafrika och kom överraskande in på slaveriets roll - det verkade som om investeringar i hållbart jordbruk,skedde både i slavsamhällen och de samhällen som försökte hålla sig undan från slavraiderna (se också blog).  Jag var tvungen att fördjupa mig lite mer i slavsamhällena i Västafrika framför allt under 1800-talet för att se om mina slutsatser höll. Visste ni att Sokotokalifatet i nuvarande Nigeria och södra Niger var 1800-talets näst största slavsamhälle efter Nordamerika? Här är en kort text  som är ett resultat av denna fördjupning. Den är ämnad för den kommande boken Ecology and Power: Struggles over Land and Material Resources in the Past, Present, and Future (eds Hornborg et al).. Alla synpunkter välkomna, jag har ännu några veckor på mig att slutgiltigt putsa detta.

"ett av de mest intressanta seminarierna"

Maria Wikse på Riksbankens Jubileumsfond ger en översikt över vad som hände på AAAS i Washington och uppmärksammar särskilt vår session om Global Agricultural History .  "Glädjande nog dominerades ett av de mest intressanta seminarierna av svenska historiker och geografer" skriver hon .Kul!

Mera plagiat

Jag skrev i går att den site som dokumenterar Guttenbergs plagiat är den första stora plagiatundersökning som nätsamhället utfört. Men nu växer det fram andra. Dels en site som har satt sig före att kolla alla möjliga tyska politikers avhandlingar, men kanske mer intressant och mer blamerande för universiteten är den site som undersöker Saif Gadaffis avhandling The Role Of Civil Society In the Democratisation Of Global Governance Institutions (!).

Även London School of Economics undersöker nu själva om man ska anse avhandlngen vara ett plagiat, men det verkar inte som om de har bestämt sig än. Däremot har man redan nu generat berättat om den donation som man lite senare fick från familjen och har nu en plan för vad man ska göra med  slantarna man fått från Gadaffi.


 

Lord Desai i unga år, brittisk ekonom och labourpolitiker som var  Gadaffis externe examinator: " I grilled him for two hours" (Wikimedia commons)



Det som förvånar mig i detta sammanhang är att man inte i samband med handledning och examination både vid Universitetet i Bayreuth (Guttenberg) och London School of Economics (Gadaffi) upptäckt plagieringen. Visst kan plagiat vara bra gjorda och snyggt sammanvävda, men nog borde betygskommittéer (eller i detta fall external examiners) vara tillräckligt inlästa på forskningsområdet för att fatta misstankar vid en genomläsning. I fallet med Gadaffis avhandling fanns misstankarna tydligen redan då han hade lämnat in avhandlingen. Och då räcker det inte att som Lord Desai , Gadaffis external examiner, fråga respondenten om han har plagierat “I grilled him for two hours on it — there was no suggestion he hadn’t written it himself".(London Evening Standard). Om Lord Desai i stället hade satt sig ner och googlat hade han nog ganska enkelt belagt fusket. Ja, det är ett väldigt tråkigt polisarbete att som handledare eller betygsnämndsledamot sätta sig ner att googla efter fusk och egentligen inte alls det som vi professorer borde ägna vår arbetstid åt, men ibland måste det göras. Jag har tyvärr både tvingats göra det och tyvärr hittat plagiat vid mer än ett tillfälle, oftast på grundnivå, där det under period blev allt vanligare. Det kan också vara svårt att skilja enkla, men dubiösa genvägar från regelrätt och medvetet fusk. Men numera finns bra verktyg för detta så man måste inte googla stycke för stycke. En viktig bidragande orsak till att sådant inte upptäckts är förstås den tidsbrist som docenter och professorer hela tiden lider under. Det kan vara lockande att ta den korta vägen -- att skumma boken dagen före disputationen och komma till disputationen med vänligt inställd min.

Men det första och kanske viktigaste ansvaret ligger förstås hos handledaren. Man måste som handledare (från uppsatser på grundnivån till doktorsavhandlingar) försöka följa framväxten av texten. Det behöver inte betyda att man tar med sig studentens arbete hem flera gånger, men man kan be att studenten tar med sin text och visar den i samband med handledningstillfällena. Då får man en känsla för hur den växer fram och kan upptäcka tendenser till plagiat tidigare.



Raubkopieren sind kein Kavaliersdelikt

En bra fråga till våra doktorander: varför behöver någon som är Baron, som är så vacker och så framgångsrik en doktorstitel....

Och: här kommer förklaringen till varför de protesterande doktoranderna använde ordet Kavaliersdelikt. I ett helt annat sammanhang 2008 sa Angela Merkel att plagiat är ett brott mot upphovsrätten och inte något litet försumbart etikettsbrott: "Raubkopieren sind kein Kavaliersdelikt".

Arga doktorander - med rätta



Friherre Karl-Theodor von und zu Guttenberg (Wikimedia Commons)

  Guttenbergaffären i Tyskland väcker många intressanta frågor:

1. Vilket meritvärde har en doktorsexamen? I Tysklands förbundskabinett finns nu kvar fem disputerade ministrar, inklusive Merkel själv. ( NEJ FELRÄKNAT: 7 av 16 minstrar är doktorer 3 mars)  (På denna länk fanns Guttenberg kvar idag på morgonen, men det sägs inget om hans examen - bara att han är en av Tysklands mest älskade politiker.) I Sveriges i övrigt lågutbildade regering finns väl nu bara en minister med doktorsexamen, som till och med är docent. Hur många av er vet vem det är? Kolla här läget 2009. (1 av 24 nu??)

2. Guttenberg måste ha lidit av samma blindhet för nätsamhällets styrka som en del arabiska ledare. Han sa så sent som i februari att det rörde sig om enstaka misstag och drog då på sig historiens första eller i alla fall hittills största samlade plagiatundersökning gjord av nätsamhället:  GuttenPlag Wiki,

3. I brevet från doktoranderna till Angela Merkel ställer de sin förbundskansler inför några avgörande frågor om hennes syn på forskning och kunskap. Genom att hon behandlar Guttenbergs storplagiat som en bagatell, (Kavaliersdelikt)  menar doktoranderna att hon i grunden ifrågasätter hela forskningssamhällets arbete och bidrag till tyskt samhällsliv och ber henne att sluta tala om Tyskland som en bildningsrepublik.

4. Och så har vi lärt oss nya begrepp att använda när vi ska undervisa våra studenter om plagiat: Copy, shake and paste.  Klicka på denna länk så finner du också en engelsk översättning av de arga doktorandernas brev,

Geografer bloggar

Som den uppmärksamme bloggläsaren märker är nu flera geografer från Stockholm på gång med sina bloggar. Lennart Tonell rapporterar om planeringsfrågor i Stockholms stad och lovar att återkomma snart om Slussen. Bo Malmberg uppmärksammade Tunisiens åldersfördelning som en viktig faktor bakom demokratirörelsen där. Kommer du snart med detsamma för Egypten och Libyen snart också Bo?? Han fortsätter dessutom att sparka med fakta -- denna gång med fakta om skolekonomi i Sverige. Vår kollega Ian Brown på naturgeografen har läst en bra lärobok om fjärranalys.  Har ni koll på Neogeografi?? inte? Kolla då på Ulf Janssson blog.

Sedan är det slut på geografi-bloggar och man får rikta sig till den av födsel och ohejdad vana geografiske lingvisten Östen Dahl som skriver om ett språkligt och geografisk förvirrat vittnesmål i Palmemordet.