Mera plagiat

Jag skrev i går att den site som dokumenterar Guttenbergs plagiat är den första stora plagiatundersökning som nätsamhället utfört. Men nu växer det fram andra. Dels en site som har satt sig före att kolla alla möjliga tyska politikers avhandlingar, men kanske mer intressant och mer blamerande för universiteten är den site som undersöker Saif Gadaffis avhandling The Role Of Civil Society In the Democratisation Of Global Governance Institutions (!).

Även London School of Economics undersöker nu själva om man ska anse avhandlngen vara ett plagiat, men det verkar inte som om de har bestämt sig än. Däremot har man redan nu generat berättat om den donation som man lite senare fick från familjen och har nu en plan för vad man ska göra med  slantarna man fått från Gadaffi.


 

Lord Desai i unga år, brittisk ekonom och labourpolitiker som var  Gadaffis externe examinator: " I grilled him for two hours" (Wikimedia commons)



Det som förvånar mig i detta sammanhang är att man inte i samband med handledning och examination både vid Universitetet i Bayreuth (Guttenberg) och London School of Economics (Gadaffi) upptäckt plagieringen. Visst kan plagiat vara bra gjorda och snyggt sammanvävda, men nog borde betygskommittéer (eller i detta fall external examiners) vara tillräckligt inlästa på forskningsområdet för att fatta misstankar vid en genomläsning. I fallet med Gadaffis avhandling fanns misstankarna tydligen redan då han hade lämnat in avhandlingen. Och då räcker det inte att som Lord Desai , Gadaffis external examiner, fråga respondenten om han har plagierat “I grilled him for two hours on it — there was no suggestion he hadn’t written it himself".(London Evening Standard). Om Lord Desai i stället hade satt sig ner och googlat hade han nog ganska enkelt belagt fusket. Ja, det är ett väldigt tråkigt polisarbete att som handledare eller betygsnämndsledamot sätta sig ner att googla efter fusk och egentligen inte alls det som vi professorer borde ägna vår arbetstid åt, men ibland måste det göras. Jag har tyvärr både tvingats göra det och tyvärr hittat plagiat vid mer än ett tillfälle, oftast på grundnivå, där det under period blev allt vanligare. Det kan också vara svårt att skilja enkla, men dubiösa genvägar från regelrätt och medvetet fusk. Men numera finns bra verktyg för detta så man måste inte googla stycke för stycke. En viktig bidragande orsak till att sådant inte upptäckts är förstås den tidsbrist som docenter och professorer hela tiden lider under. Det kan vara lockande att ta den korta vägen -- att skumma boken dagen före disputationen och komma till disputationen med vänligt inställd min.

Men det första och kanske viktigaste ansvaret ligger förstås hos handledaren. Man måste som handledare (från uppsatser på grundnivån till doktorsavhandlingar) försöka följa framväxten av texten. Det behöver inte betyda att man tar med sig studentens arbete hem flera gånger, men man kan be att studenten tar med sin text och visar den i samband med handledningstillfällena. Då får man en känsla för hur den växer fram och kan upptäcka tendenser till plagiat tidigare.