fredag 28 november 2008

Landskap i Bryssel

Landskapet i Bryssel är grått i november. Men ljusa nyheter kommer från de EU-tjänstemän vi inbjudit till COST-högkvarteret för att övertyga dem om landskapsforskningens viktighet. Redan 2011 eller kanske t.o.m. 2010 kommer landskap på dagordningen i sjunde ramprogrammet. BRA!

onsdag 19 november 2008

Gradvisa förändringar

Sker kanske de stora förändringarna i jordbrukslandskap genom de små stegen? En jordbrukare som plockar bort en sten ur en åker en vår och två stenar nästa år? Men när hon gör detta så väljer hon platsen med omsorg så att åkern kan fortsätta att utvidgas. Tanken att den gradvisa förändringen kan omvandla landskap och på några årtionden bygga upp ett ansenligt markbundet kapital lanserades av Bill Doolittle i artikeln  Agricultural change as incremental process.

"Needing a break from his labors, Augustin parked his horse in the shade of a tree left in his field for just such purposes and walked over to the fence to chat with me for a while. Somewhere between the horse and me, Augustin picked up a loose rock on the ground, one that he had doubtless turned up with his cultivator not long before. When he got to the fence he didn't drop the rock initially and intentionally but talked with me for several minutes before his grip loosened and the rock slipped casually from his fingers. " skriver Bill Doolittle  i artikeln "LEARNING TO SEE THE IMPACTS OF INDIVIDUALS" i Geographical Review, 2001 där han beskriver den fältarbetsituation där han förstod vikten av den gradvisa förändringen.

Nu går Lowe Börjeson vidare med de teoretiska aspekterna på detta i projektet Gradvisa förändringar i tropiska jordbrukslandskap - lokal praktik och teoretisk relevans. Och forskningsrådet FORMAS tycks ha fattat vikten med Lowes problemformulering och vidareutveckling av Bill Doolittles idéer: FORMAS ger Lowe forskarassistenttjänst i fyra år!! GRATTIS LOWE!!!

 

fredag 14 november 2008

Maldiverna köper mark

När man talar om klimatförändringens effekter brukar det ofta, med rätta, framhållas att det är de fattiga länderna som är mest hotade. Men det är mycket som talar för att de omedelbara hoten mot de fattiga länderna är den indirekta effekten av klimatkrisen. Det är fullt möjligt att den rika världens reaktioner på klimatkrisen i alla fall inledningsvis kommer att vara en större förändringsfaktor för den fattiga världen än de direkta effekterna av klimatförändringen. Kampen om mark för bioenergi är antagligen den viktigaste faktorn. Men nu kommer rapporter om en annan tendens: Det ryktas att Maldiverna planerar att använda sina turistinkomster för att köpa mark på Sri Lanka för att ha i reserv för en eventuell framtida flytt. Se mer i Financial times.

torsdag 13 november 2008

Antropologi och geografi

Vad har antropologi med geografi att göra? Tidigare var kopplingen mer direkt och rörde i stor utsträckning upptäcksresande. I dag finns andra länkar: i Stockholm har socialantropologin en inriktning på transnationell antropologi, som i alla högsta grad har en koppling till geografin: globalisering, nätverk och sociala relationer som sträcker sig över nationsgränser. Den ekonomiska och ekologiska antropologin står centralt i forskningen vid den humanekologiska avdelningen vid Lunds Universitet och har också mycket tydliga länkar mot geografins miljöforskning. Humanekologen i Lund flyttar vid årskiftet till Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi så där blir kopplingen än mer direkt.

När Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi idag hade årsmöte var det alltså inte de gamla upptäcksresandena som stod i centrum utan nya kopplingar mellan de bägge ämnena. Det återspeglades också i valet av nya funktionärer till styrelsen. Jag har fungerat som valberedningens sammankallande och det var roligt att få föreslå Mattias Viktorin  (socialantropolog från Stockholm), Alf Hornborg (socialantropololog och humanekolog från Lund) och kulturgeografen Gunnar Malmberg från Umeå till styrelsen. Som ny vice ordförande hoppar korridorgrannen och glaciologen Peter Jansson in. Gunhild Rosqvist (Tarfala och Stockholm) fortsätter som ordförande och har också med sig ett erfaret gäng från den gamla styrelsen. Jag kan tänka mig att de får kul tvärvetenskapliga diskussioner i den nya styrelsen.

 

Jag illustrerar denna blog med en bild från en av Gunhild Rosqvists arbetsmiljöer -- hon är föreståndare för Stockholms Universitets Tarfala-station.

måndag 10 november 2008

Moral och etanol

Kenneth Hermele skriver i sydsvenskan om ett möte på lantbruksakademin kring etanolbränslet under rubriken Den omoraliska bioenergin.

"Idag ifrågasätts etanol och andra biobränslen ur nästan varje tänkbar aspekt." skriver Kenneth Hermele. Den som läst mina kritiska anmärkningar i tidigare bloggar förstår att jag håller med. Talet om att etanolen skulle vara en bra mellanfas innan man kan övergå till mer miljövänliga energisystem har jag svårt att förlika mig med. Hur mycket ökade CO2-utsläpp på grund av uppodling av skog och savann innan dess? Hur många avhysta småbondefamiljer när SEKAB och andra bolag rullar ut sina plantager i Tanzania, Mozambique och andra områden?

lördag 8 november 2008

Life in the US

En mening i ett färskt mail från USA. Jag kan inte låta bli att kopiera den till bloggens läsare:

"Life in the US is a bit odd this week -- strangers keep smiling to one another. I like it."

onsdag 5 november 2008

Åter från Taiwan

Åter till ett novembersoligt Stockholm efter tio dagar i Taiwan. Inför landningen på Schiphol i Amsterdam förgyllde piloten den gråmörka gryningen med beskedet om Obamas vinst och när jag slog på TVn hemma satt min SU-kollega och gympalärare, statsvetaren Merrick Tabor i TV-soffan.

I Taiwan har jag deltagit i två olika workshops, dels på Academia Sinica kring miljöhistoria på öar: Timescapes of Islands in the Asia-Pacific region, dels på en workshop Rethinking Sustainability: Historical-Political Perspectives, som var sammarrangerad mellan Lunds Universitet och National Taiwan Normal University. Under fredag-lördag besökte vi ön Kinmen, där samtalen med landshövdingen rapporteras på länsstyrelsens officiella hemsida. Om ni, som jag, inte kan kinesiska så kan ni i alla fall läsa vilka andra svenska forskare som ingick i delegationen. Det rapporteras förmodligen inte om att alla fick med sig en sjuttis i vacker porslinsflaska av det lokala durrabrännvinet. I går höll vi gästföreläsningar på ett av de andra universiteten i Taipei: National Taiwan University.

Stort tack till värdarna på de två universiteten och på Academica Sinica och till kollegorna i Lund som tog med sig delar ur projektet Power, Land and Materiality på denna resa.

Till slut lite "ostalgi" eller vad det ska kallas när man på Taiwan skämtar och leker lika friskt med Mao som med Chiang Kai-Shek.

Mao-affisch på pub i Kinmen, som med sitt läge några kilometer från Fastlandskina utgjorde krigsfront i det kalla och bitvis heta kriget mellan Folkrepubliken Kina och Republiken Kina på 1950- och 1960-talen

Chiang Kai-Shek, som idag i dagspressen omtalas som "diktator Chiang Kai-Shek" jobbar oberörd vidare från sitt skrivbord i  Chiang Kai-Shek Memorial Hall.

 

Det är oklart om man får både Gummi-Mao och Gummi-Chiang för 350 taiwandollar om man väljer det som sitt minne från Chiang Kai-Shek Memorial Hall. Möjligtvis måste man välja...

lördag 1 november 2008

Durrabrännvin

Jag utlovade i min ögeografiska blog en fortsättning på min durra-blog. Här kommer den:  På ön Quemoy/Kinmen, som hör till Taiwan, men samtidigt är en del av provinsen Fujian, odlades sedan gammalt durra, jordnötter, vete och sötpotatis. Durrans roll är naturligtvis avhängig av att den klarar sig bra i det torra klimatet på Kinmen (liksom den gjorde i Sudan där den först kom att odlas). Efter de kinesiska (Folkrepubliken Kina) bombningarna, som inleddes 1958, satsade Formosa-kina ( idag Taiwan) stort dels på militär uppladdning, dels på självförsörjning. Historien bakom durrabrännvinet kommer in som en del av denna politiska historia om kalla kriget. En kinesisk affärsman, med bakgrund i Singapore och Sydostasien kom hem till Kinmen/Quemoy och såg affärsidén i att bränna brännvin av durra. Den general som hade ansvaret för Quemoys försvar fick smaka på brännvinet och fann det en alldeles utmärkt ersättning till det kinesiska risbrännvinet, Med tanke på att Taiwan höll 100 000 soldater på ön, ständigt beredda på ett krig mot Maos Kina, så insåg man också att det fanns en stor marknad.

Jag kan nu, efter en fredag-lördag på Kinmen konstatera att Kinmen Kaoliang liquor håller en hög klass. Smaken påminner, konstigt nog mer om grappa, eller grekernas raki, än om risbrännvin, som jag minns som lite ruttet och finkelartat i smaken. Kaoliang, det kinesiska ordet för durra/sorghum har nu kommit att helt bli förknippat, inte med durra, utan med durrabrännvin, eftersom durra inte är någon viktig matgröda på Taiwan eller i Kina.

Hu Hsi-Feui på Kinmens jordbruksforskningsinstitut förevisar den durra som utvecklas vid institutet på grundval av de lokala typen av durra, men berättar samtidigt att bränneriet menar att det blir godare brännvin av den ursprungliga sorten.
Vi kan alltså tacka kalla kriget för att den utmärkta drycken Kaoliang komit till och funnit en marknad och att den från Afrika kommande grödan durra blivit den viktigaste grödan på Kinmen. Sambanden mellan politik, ekonomi, livsmedel. markanvändning och ekologi bjuder ständigt på nya överraskningar. Ganbei!! Skål!


Den ålderdomliga, men energi- och arbetsbesparande metoden att låta förbipasserande boskap, foror, eller Isuzubilar sköta tröskningen tillämpas fortfarande på Kinmen (Foto 1 nov 2008).