torsdag 2 oktober 2014

58 år kulturgeografi vid Stockholms Universitet

David Hannerberg 1900-1981 
1956 kallades Lundaprofessorn David Hannerberg till den nyinrättade professuren i Geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi vid Stockholms Högskola. Han och naturgeografen Gunnar Hoppe delade från den tidpunkten på föreståndarskapet för det Geografiska Institutet. 1964 bildades den Samhällsvetenskapliga fakulteten och ett år senare delades det geografiska institutet och Kulturgeografiska Institutionen bildades.

Denna höst firar Samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm 50 årsdag. Till den kommande födelsedagsboken har jag försökt att sammanfatta kulturgeografins historia i Stockholm från det att Hannerberg tillträdde sin professur. Noga räknat handlar det alltså om 58 år av kulturgeografi och om institutionens 49 årsdag. Den som redan nu vill tjuvtitta på geografiartikeln i den tjocka bok som ska komma ut i november kan titta på Geography as social science at Stockholm University .

Jag har gett artikeln underrubriken "Facts, memories and reflections". Det är en märklig genre att blanda empirisk institutionshistorik med sina egna mer eller mindre positionerade minnen. Själv har jag faktiskt upplevt 43 år av institutionens historia. Våren 1971 ställde jag mig i en kö i trapporna på Kungstensgatan 45 för att registrera mig på kulturgeografi. Min avsikt var att snabbt avsluta mina universitetsstudier och bli lärare i samhällsvetenskap på gymnasiet. Med statistik, statsvetenskap och nationalekonomi i tentamensboken saknades det en termin kulturgeografi för att jag skulle bli behörig att undervisa i samhällsvetenskap. Så skulle jag bara riva av två betyg i historia och sedan söka till lärarhögskolan. Peter Östman,  som jag kände som storebror till en sommarkompis, var assistent på kulturgeografen och ordnade kön i trappan. På min fråga försäkrade han att det skulle gå bra att läsa historia parallellt för att komma fort fram. Det var en sanning med modifikation eftersom en stor mängd övningskurser drog i gång omedelbart. Jag kom aldrig i väg till historieinstitutionen och på den vägen blev det. Jag blev kvar i 43 år....

På David Hannerbergs 60-årsdag fick han denna målning från sina elever. Den är utförd av Calle Drakenmark, som då var student på institutionen. Drakenmark var sedan verksam som konstnär fram till sin död 2009. På bilden syns flera då aktiva lärare och studenter på kulturgeografen. Hannerberg är mannen i basker och slips i mitten. Hipstern till vänstern med stakkäppen är Sven-Olof Lindquist. Säker identifiering av de övriga pågår i skrivande stund.

"Docent Staffan Helmfrid inspekterar fältarbete" -- kartering av stensträngsområde vid Fläret i Östergötland. I samma område kom jag att fältarbeta från 1974 till 1978.  Från Ymer 1965


En mycket speciell ögonblicksbild av institutionens tidiga historia, som jag haft stor nytta av i historieskrivandet är David Hannerbergs bidrag i Ymers översikt över aktiviteten på de olika geografiska institutionerna Från fält och forskning 1965. Jag passar på att komplettera texten med lite autentiska bilder hämtade från Ymer.
"Den automatiska planimetern användes för ytmättning. Docent Bruno Johnson ses på bilden i färd med land-use kartering"  Ymer 1965  -- David Hannerberg var i framkant när det gällde att skaffa ny teknisk utrustning för kulturlandskapsforskningen

"Fil lic- Sven-Olof Lindquist i arbete med den optiska pantografen, som användes för förstoring och förminskning av kartor " Ymer 1965


Olivettiunderwood programma101
När David Hannerberg beskrev den tekniska utrustningen 1965 hade man ännu inte köpt den mäktiga "Olivettin", som jag minns från en tidig övningskurs i kvantitativa metoder  (Olivetta Programma 101). Men 1970 beskriver Thomas Lundén  att man i en av institutionens många olika lokaler i Vasastan hade en "bordsdatamaskin". Det var en tidig programmerbar bordskalkylator som var något av en blandning av en elektromekanisk räknesnurra och en bordsdator och förebådade den tidiga datoriseringen och satsningen på datorkartorgrafi som skulle komma igång bara några år senare. Foto från Wikipedia.


torsdag 28 augusti 2014

Investigative TV journalism on SEKAB - Eco Energy

Per Carstedt interviewed by investigative journalist Sopha Djiobaridis in Uppdrag Granskning

Yesterdays program of the weekly investigative Swedish TV program Uppdrag Granskning focussed on the involvement of the Swedish municipality Örnsköldsvik in the SEKAB/EcoEnergy business adventures in general and in Tanzania in particular. It disclosed how the municipilatity and other municipalities in the Swedish north invested SEK 700 millions in the land grabbing company SEKAB-Tanzania and so far have got nothing back. It focussed on the local political issues behind this scandalous business, but also interviewed Barabaig pastoralists outside Bagamoyo that had lost their land to the Swedish company and interviewed Melinda Fonnes Sundell whose name had been misused by SEKAB when they SEKAB changed an environmental impact assessment report but still kept the signatures of the original authors, among them Sundell. What became clear was that the former CEO of SEKAB continued to spend money from Swedish taxpayers during 2009 in the Tanzanian business, told Tanzania authorities that he would buy the company, while at the same time got money from SEKAB to find a buyer,  until he finally did buy the company from SEKAB for 400 SEK and turned it into Agro Eco Energy. When the company was sold at this cheap price the former owners, municipalities in the North of Sweden, were guaranteed a share of a possible future profit, but these agreements have been rewritten several times and it is now highly unlikely that the municipalities will ever get any money back. The programme clearly showed how the both the taxpayers of Örnsköldsvik and the evicted Barabaig pastoralists are loosers in this development.

What did not come of out the programme was the fact that SIDA (Swedish International Development Cooperation Agency) has recently decided to support Carstedts Tanzanian company Agro Eco Energy with loan guarantees. It remains a conundrum how a businessman which such low standard of ethics, as clearly shown in the TV programme, should be trusted to get support from from SIDA as a part of foreign aid.

torsdag 7 augusti 2014

Inte tropiskt klimat, inte fler skogsbränder

Det lönar sig att följa twittraren och skogsforskaren Hans-Örjan Nohrstedt om man vill ha politiskt relevanta, men sakliga kommentarer om skog.

"Vare sig fler skogsbränder eller tropikklimat här" twittrar han som kommentar till Johan Rockström. LÄNK

Så här skrev Rockström: "Tropiskt klimat får tropiska följder särskilt när resiliens är låg. Inget att överraskas över att det blir fler skogsbränder i Sverige"

Som så ofta när Rockström uttalar sig går alarmismviljan före sakligheten. Självklart har vi inte fått tropiskt klimat i Sverige bara för att vi denna sommar haft en extrem värmebölja. Tropiskt klimat kännetecknas bl.a. av medeltemperaturer över 18 grader under årets alla månader. Inte heller tycks det finnas något som tyder på att skogsbränderna blivit fler -- se t.ex. Svenska Dagbladet: Skogsbränderna blir inte fler.



söndag 20 juli 2014

Tillbaka till Bokoni

Tim Maggs visar en av de övergivna bosättningarna i Rietvlei för filmteamet från Quizzical Pictures

Jag har tidigare bloggat från fältarbeten i Rietvlei utanför Machadodorp i Sydafrika. Kollegorna i Sydafrika som forskar kring bosättningarna i Bokoni (som övergavs i början av 1800-talet) har nu lyckats få fram pengar både för en populärt inriktad bok och för en 50-minuters dokumentär. Både boken och filmen ska förhoppningsvis vara klara till jul. I går var det dags för Tim Maggs och mig att redovisa våra fältarbeten i Rietvlei. Sedan vi var där sist har man bränt stora delar av gräsmarkerna för att förbättra betet  och det har lett till exceptionellt bra möjligheter att dokumentera bosättningarna, stenmurar och åkerindelning, som förra gången var dolda under högt gräs.
Låga enkla stenrader markerar ägogränser i åkermarken och delar in marken runt den runda bosättningen i sektorer, som förmodligen tillhört olika hustrur i ett polygamt hushåll.







onsdag 11 juni 2014

Ofullständig jävsutredning av VR

Jag har tidigare bloggat om det olycksaligt uppskjutna beslutet om MISTRA-FORMAS satsning på grön humaniora. Vetenskapsrådets ombads av MISTRA och FORMAS att utreda om jäv förekommit. Nu har Vetenskapsrådets bedömning av jävssituationen kommit. Vetenskapsrådets jurist konstaterar att jäv föreligger. En av de sakkunniga har varit för nära inblandad i en av de sökande forskningsmiljöerna.

Men utredningen är ofullständig. Den som har tillgång till alla ansökningarna (och de har gjorts tillgängliga för den som har frågat efter dem) kan lätt konstatera att en annan av de sakkunniga förekommer i en ansökan från en annan forskningsmiljö. I ett brev från ett partneruniversitet, som bifogats till denna andra forskningsmiljös ansökan, nämns en av de sakkunniga som koordinator för ett nätverk med koppling till Sverige och som en länk mellan detta partneruniversitet och det sökande svenska universitetet. Detta bör vara känt åtminstone av FORMAS och MISTRA eftersom det påpekats i ett mail till dem för en månad sedan.

Ovanpå dessa två konkreta misstankar om jäv vad avser de sakkunniga vilar dessutom det övergripande problemet att en styrelseledamot i MISTRA förekommer som en av de som ska avlönas i ett av programmen. Möjligtvis friskriver sig VRs jurist från det problemet genom att skriva att det enbart är bedömningsprocessen som man värderat utifrån en jävssynpunkt. Detta förhållande är möjligtvis inte jäv i lagens mening, men ser definitivt inte snyggt ut vare sig för den personen eller för MISTRA. Många av de andra sökandena var redan i höstas oroade över detta förhållande.

Men det viktigaste just nu är att det fortfarande är oklart varför VR har värderat jävsmisstankar bara för en av de sakkunniga trots att liknande förhållanden varit kända även beträffande en annan sakkunnig.  Jag har frågat VR om detta på twitter och i ett mail den 5 juni och väntar nu med spänning på deras svar.

Det är viktigt för forskarsamhället att MISTRA och FORMAS rensar rent och lägger alla kort på bordet i denna tilltrasslade affär.

söndag 13 april 2014

Uppskjutet FORMAS-MISTRA-beslut

I veckan meddelade MISTRA och FORMAS att beslutet om det stora forskningsprogrammet om Environmental Humanities (Grön Humaniora) är uppskjutet på grund av misstankar om jäv. 

Enligt MISTRAs styrelseprotokoll från den 26 mars konstaterar ordföranden att det inkommit synpunkter på att jäv kan föreligga och styrelsen beslutade att bordlägga ärendet och tillsätta en utredning.

Enligt det besked som FORMAS och MISTRA meddelade på sina hemsidor den 9 april kan det leda till att en ny utvärdering ska ske. Det är naturligtvis ett väldigt tråkigt besked till de sex forskargrupper som under stor tidspress jobbade häcken av sig under hösten för att komma med trovärdiga ansökningar.

Det omfattande arbetet kommenterades i höstas av LundaprofessornJag tänkte i höstas mycket på min gamla idé om Forskarkonsekvensutredningar. Och nu blir det än mer aktuellt. Om forskningsråden och stiftelserna kunde ha fantasi nog och insikt om vad deras beslut ställer till med bland forskarna så borde dom tassa långsammare och försiktigare. Jag undrar om det går att som Lundaprofessorn antyder beräkna hur mycket forskningstid som går förlorad när man på alldeles för kort tid ska positionera sig och bygga trovärdiga koalitioner genom korridorspring, resor, skype osv.  Om jag minns rätt kom utlysningen den 10 september och ansökan skulle vara inne den 2 december. Det är en kort tid för att bygga ett trovärdigt "konsortium" . En vis man i en forskningsstiftelse sa en gång till mig "Du måste lägga örat mot rälsen", dvs för att ha framgång i ansökningar gäller det att ha spanat och laddat för dem långt före det att utlysningen officiellt kommer ut.

Å ena sidan är det naturligtvis mycket bra att FORMAS och MISTRA nu bromsar om det nu verkligen rör sig om en jävssituation. Å andra sida är det ju sällan som en jävssituation kommer neddimpande från himlen. Forskningsråden är vanligtvis mycket noggranna med att i varje skede av en sådan här hantering försäkra sig om att jäv inte föreligger eller kan misstänkas föreligga. Man får hoppas att utredningen kring detta görs offentlig så att alla inblandade parter kan få klarhet i var och när de eventuella felen har begåtts

Tillägg den 14 april: De sökande har nu meddelats att den oberoende granskningen av eventuella jävsförhållanden ska genomföras av Vetenskapsrådet. Det låter betryggande.

fredag 11 april 2014

Krokshult juli 1979


Vid 1970-talets slut var förståelsen för hävdens påverkan på gräsmarkernas biologiska mångfald ännu ett ganska smalt forskningsområde och det skulle dröja mer än tio år till innan bönder kunde få betalt av staten för att hävda ålderdomliga slåtter- och betesmarker och ungefär lika länge tills Krokshult i Kristdala blev naturreservat. Men det fanns entusiaster som på obetald tid och med entusiasm dokumenterade det äldre odlingslandskapet och sambandet mellan hävd och vegetation. Den som kan namnge flest personer på bilden får en bokpremie. Gör det i kommentarsfältet!