fredagen den 26:e april 2013

Runsten återfunnen efter mer än 300 år


Runolog Magnus Källström i färd med att undersöka stenen (Foto: Torun Zachrisson)


I tisdags berättade studenterna på kursen i Landskapsarkeologi, som vi driver tillsammans med Arkeologiska institutionen, att man på exkursionen dagen innan på Bogesundslandet med Torun Zachrisson hade hittat en runsten. Idag fick jag höra historien direkt från en entusiastisk Torun. Hon har varit på platsen massor med gånger, men denna gången ville kombinationen av slumpen, ljuset och hennes uppmärksamhet att en runsten, som man trott vara försvunnen, plötsligt syntes.

Så här berättar Torun i ett mail:

"På sista stoppet för dagen på exkursionen med studenterna i Landskapsarkeologi i måndags låg solen rätt och plötsligt fanns den där i kanten av gravfältet, runstenen U 170 från Bogesunds brygga, som varit försvunnen i 300 år. Bara en dryg decimeter stack upp, men tursamt nog visade det sig vara rotänden av stenen.

Så den står kvar på sin ursprungliga plats och mötte en gång de besökande som seglade in längs udden och in i det bågformiga sundet. Runstenen tecknades av antikvarie Peringskiöld, på slutet av 1600-talet och det gör att man har kännedom om så gott som hela texten. Fornforskare Richard Dybeck letade efter den på 1870-talet utan att finna den, hörsägen sa att den låg i bryggan eller i en bykstugomur.

Med länsstyrelsens tillstånd fick jag och runolog Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet möjlighet att frilägga ristningsytan från jord och odlingssten som var lagd upp emot den, vilket vi gjorde igår. Ungefär 30 runor finns kvar.

Platsen där runstenen är rest, vid kanten av ett gravfält från ca 550-1100 e.Kr. är intressant och viktig, inskriften speciell och komplex. Där står: Gunne och Åsa lät resa denna sten och valv efter Önd, sin son. Han dog på Ekerö. Han är begraven på kyrkogården. Fastulv ristade runorna. Gunne reste denna stenhäll.

Den döde har gravlagts på en kyrkogård. Där bör även det valv - tidigkristna gravmonument - ha stått. Medan runstenen restes på gravfältet (hemmavid), som ligger sjönära och exponerat. Ekerö är dagens Ekerö i Mälaren och det här är det äldsta belägget för ortnamnet. Runstenen är ristad ca 1050-80

Det som finns kvar idag på stenens rotände är: 

   -a lät resa s-         dog på Ekerö. H-         stenhäll."

Det är kul att det skedde just på kursen i Landskapsarkeologi där arkeologen Torun Zachrisson och kulturgeografen Johan Berg lär ut hur man läser landskapets historia i fält. Det är också typiskt att Torun och Johan besökt platsen massor med gånger och vetat om historien om den försvunna runstenen. Det visar bara hur viktigt det är att återkomma till samma plats flera gånger. Alla som inventerat den typen av äldre landskapslämningar i fält har säkert varit med om liknande, om än inte lika spektakulära upplevelser. Man bygger successivt upp allt större förståelse för landskapsutsnittet, skapar sig inre bilder, som man medvetet eller undermedvetet jämför med andra platser och till slut får denna förståelse hjälp av ett visst klart aprilljus eller av en snilleblixt. Torun berättade att hon precis var på väg från platsen med studentgruppen och redan hade siktet inställt på hemfärden till Frescati, men kastade ett sista getöga snett åt sidan och så såg hon basen sticka upp ur gräset.

Se mer om detta i ett informativt nyhetsinslag i ABC-nytt.

Läs också runologen Magnus längre redogörelse för fyndet.


tisdagen den 23:e april 2013

Kinesisk studie av markanvändning i Norge och Sverige



Före andra världskriget utvecklades åkerarealen i Sverige och Norge på ungefär samma sätt. Kraftig uppodling i de centrala bygderna under 1800-talets slut och en viss tillbakagång under 1900-talets första hälft. Riksgränsen syns inte på kartorna. Men efter andra världskriget skiljer sig jordbrukspolitiken åt och riksgränsen framträder tydligt. Jag tänker på 1970-talet när man fick betalt för att odla upp i Norge medan 1967 års nedläggningspolitik genomfördes med full kraft i Sverige. Kartan ovan är hämtad ur en studie som genomförts av vår gästdoktorand Li Beibei i samarbete med Ulf Jansson, Yu Ye och undertecknad. Beijing Normal University, där Li Beibei doktorerat och Yu Ye arbetar är ett av de universitet i Kina där man framgångsrikt kombinerar historisk geografi med klimatstudier. Det kunde jag konstatera vid mitt besök där i maj i år.

Till vår stora förvåning har det inte genomförts många studier där jordbrukspolitiken och dess rumsliga utfall har jämförts i Norden. Li Beibeis studie genomfördes som ett metodförsök att använda jordbruksstatistik för att utveckla markanvändningskartor för klimatmodellering, men kartorna ger också bidrag till en jämförande agrarhistoria. Läs den i tidskriften Regional Environmental Change


fredagen den 19:e april 2013

Ny kulturell ekonomi i Seligman?

Invånarna i Seligman i Arizona  har tagit ett kreativt grepp kring det här med kulturmiljövård och den nya kulturella ekonomin. Genom att längs gamla route 66 ställa fram en massa föremål från äldre tid fångar man upp en del av turistströmmen.

Ordningen av museiföremålen är befriande anarkistisk.








Antropomorfa bilar spelar en central roll i detta museum.



Skyltningen är sparsam men effektiv: "On this site in 1861 nothing happened"












 

Men det är nog ändå tveksamt om all denna kreativitet kan vända ekonomin i en motellort med under 500 invånare som blivit hopplöst på efterkälken när Route 66 blivit museum och ersatts av Interstate 40 mellan Albequerque och Los Angeles.










måndagen den 8:e april 2013

Imponerande Stockholmsnärvaro i Los Angeles

Från centrum av Los Angeles mot nordost



Det amerikanska geografmötet AAG har länge haft stor dragningskraft som internationellt möte och drar nog ofta flera internationella deltagare än vad den internationella geografiunionen har gjort. Det brukar också vara en imponerande skara från Stockholm. Så även i år. Följande forskare (mest kulturgeografer) från Stockholms Universitet ska presentera sina aktuella forskningsresultat.

Eva Andersson
Tola Gemechu Ango
Peter Balogh
Lowe Börjeson
Martina Angela Caretta
Pontus Hennerdal
Laura James
Ulf Jonsson (ekonomhistoriker)
Bo Malmberg
Mats Widgren
Thomas Wimark -- är du här Thomas?? Thomas forskning ska i alla fall presenteras.
Anders Wästfelt (nu SLU, snart på Stockholms Universitet)

Vi får väl också räkna med de två nära Stockholmsanknutna forskare som jag träffade till frukost
John Öst från Uppsala, som har ett tätt samarbete med oss i flera projekt och
Johanna Jokinen, doktorand i Uppsala, som har sin grundutbildning från Stockholm.

Har jag missat nån??

Klicka på namnen så får du en bra översikt över bredden på institutionens forskning. Men det är också många som har satsat på det nordiska geografmötet i Reykavijk i juni i stället.

torsdagen den 14:e mars 2013

En femtedel av Sveriges åkerareal finns i Ryssland och Ukraina


De två största svenska jordbruksbolagen Black earth farming och Alpcot Agro äger tillsammans mer åkermark än vad som finns i hela Skåne (Bilden lånad från www.blackearthfarming.com )
 Visste ni hur Sveriges åkerareal fördelar sig på olika områden?

Om jag har räknat rätt ser det ut så här

Norrland  266 tusen hektar
Svealand  760 tusen hektar
Götaland  1 634 tusen hektar
Ryssland och Ukraina 886 tusen hektar

Alltså:  en femtedel av Sveriges åkerareal finns i Ryssland och Ukraina

Läs Brian Kuns blogginlägg Swedish Black Earth så fattar ni var jag fått de 886 tusen hektaren från.

onsdagen den 13:e mars 2013

Bönder protesterar mot svenskplantagens avhysningar

Nu kommer protesterna. SEKAB och senare Eco Energy, som utvecklar sockerplantagen utanför Bagamoyo har länge hävdat att plantagen endast berör en gammal statlig boskapsranch. Men av den Resettlement Action Plan som finns på hemsidorna African Development Bank framgår att det rör sig om flera byar som ska avhysas. Redan 2009 skrev vi i DN om de småbrukare som fanns i området.

Nu kommer protesterna från en av byarna som ska avhysas. - Om ministern hade tagit sig hit hade hon kunnat se hur planterade träd, gravar och byggnader, bl.a. en moské visat att vi har bott här sedan 1950-talet (fritt översatt).

Läs själv i artkeln från tanzanska tidningen Citizen. Där framgår bl.a. att byborna i en tidigare dom om marken vunnit över staten.

Har Sida bestämt sig som kreditgarantier till detta projekt eller inte?

Ny blog: FarmLandS

Lowe Börjeson och hans doktorander har tagit initiativ till en ny blogg FarmLandS, som ska vara ett forum för forskare vid institutionen som forskar kring jordbrukslandskap i olika tidsperspektiv och i olika delar av världen: Just nu är åtta landskapsforskare enrollerade som författare:

Lowe Börjeson
Olivia Murzabekov
Tola Gemechu
Ulf Jansson
Marina Angela Caretta
Brian Kuns
Mats Widgren
Wille Östberg

 men det kan förhoppningsvis bli fler.

Så här presenterar vi oss:

Farmlands, or agricultural landscapes, captures the interest of a number of researchers based at the Department of Human Geography, Stockholm University. On this blog we share information about research findings, activities, events and comments related to our work.
Our interest in farmlands has three roots: farming, landscape and society.
Farming as a practice, including farmers knowledge and labour investments
Landscape as society-nature relations, congealed history, and as space and place
Society as a short form for institutions, gender relations, political economy and scientific relevance
Most welcome to FarmLandS!

De tre första inläggen ger en bra bild av bredden: framtida jordbruk i globalt perspektiv, källor till afrikanska landskapshistoria och svenskt jordbruk i Ryssland och Ukraina.

LÄNK: FarmLandS