DN Världen om kartprojektioner

DN Världen uppmärksammar i dag min kritik mot deras val av kartprojektion. Pia Skagermark, redaktör för DN Världen, tycker att min invändning är högst relevant och ger ett vagt hoppfullt svar om att man är beredd att ändra sig och överge Mercator. Det är ändå märkligt att de medier, som i övrigt verkligen jobbar för att ge en annan världsbild, håller fast vid Mercator. DN Världen och FIB-Kulturfront har sällskap av Al Jazeera i sitt användande av Mercator. Däremot så föregår International Herald Tribune med gott exempel och visar att en mer ytriktig projektion (Robinson?) fungerar utmärkt i ett grafiskt nyhetssammanhang.

Telecoupling

På AAAS här i Washington hölls i fredags en session om telecoupling. Begreppet, och den forskning som inspirerats av det, tar fasta på det faktum att markanvändning och utnyttjande av naturresurser på en plats klotet i allt högre grad är beroende av länkar och beroenden till helt andra platser och till globala ekonomiska processer. Jag har tidigare skrivit om begreppet relationellt rum, som är ett annat sätt att konceptualisera samma fenomen. För den som följt med i diskussionen om World Systems och om politisk ekologi är detta inget nytt. Det är lite märkligt och typiskt att när denna samhällsvetenskapliga förståelse nu långsamt anammas inom miljöforskningen, så måste den ges ett eget begrepp, som är hämtat från naturvetenskapen. Vi fick förklarat att begreppet går tillbaka på den svenska meteorologen Anders Ångströms artikel i Geografiska Annaler 1935, Teleconnections of climatic changes in present time.

Men det är dumt att gnälla om det. Det är bra att fler miljöforskare tar fasta på dessa samband och utvecklar konkreta metoder och begrepp för att empiriskt fånga upp sådana förklaringar till miljöförändringar. Det är t.ex. uppenbart att positiva miljöåtgärder i ett land kan leda till leakages,  läckor,  som gör att miljöbördan flyttas till ett annat land. Begrepp som metabolic rift och environmental load displacement illustrerar samma fenomen. Eric Lambin t.ex.  visade hur den forest transition, med upphörd avskogning, som Vietnam har genomgått, har kompenserats av import av virke från länder där avskogningen fortsätter.

Norsk geografi utvärderad

Här i USA får jag rapporten om att Norges forskningsråd nu har godkänt vår utvärdering av geografisk forskning i Norge och att den finns tillgänglig via deras hemsida. Den som önskar läsa en sammanfattning av rapporten rekommenderas att hoppa över den norska sammanfattningen på hemsidan och gå direkt till executive summary i själva rapporten. Det har varit en utmanande och mycket stimulerande uppgift att få sätta sig in i vad våra norska kollegor jobbar med och betyget är överlag mycket gott. Det norska forskningsrådet satsar ordentligt på utvärderingar av detta slag, och härnäst på programmet står ett möte med de norska forskningsmiljöerna. Forskningsrådet kommer att ställa särskilda medel till förfogande för en uppföljning av rapporten.

Jag har i två tidigare blogginlägg direkt eller indirekt varit inne på denna utvärdering. Jag vill särskilt hänvisa till blogginlägget Geografi som nu är snart två år gammalt. I Norge finns två samlade geografiinstitutioner (Bergen och Trondheim), medan man i Oslo istället har en samlad institution för samfunnsgeografer och sociologer, Här illustreras alltså problematiken runt samarbetet mellan naturgeografi och kulturgeografi på ett mycket tydligt sätt. Utvärderingen omfattade hela geografiämnet, men eftersom naturgeograferna i Oslo inte var del av denna utvärdering blev det ett fokus på samfunnsgeografi och på de tvärvetenskapliga aspekterna i geografiämnet. Nu har jag fått svaret på en del av det jag anade redan då.  De norska geograferna har verkligen visat sig starka på just det som jag efterlyser där: att miljöfrågorna får en bra samhällsvetenskaplig belysning.

SEKAB = EcoDevelopment = EcoEnergy Tanzania

Det har varit tyst länge om de svenska planerna att med dubiösa metoder skaffa sig mark i Tanzania för att starta etanolplantager, som var en ganska uppmärksammad fråga våren 2009. Mitt sista blogginlägg om detta handlade om hur trögt det gick för etanolen i Tanzania för ett halvår sedan. LÄNK.

Norrländska kommunägda SEKAB sålde sina Afrikasatsningar till sin egen medarbetare Per Carstedt som genom företaget EcoDevelopment skulle fortsätta verksamheten. Nu uppmärksammar nogranna nät-läsare att det inte är EcoDevelopment man ska googla på om man vill ha koll på hur dessa planer fortskrider. Företaget heter nu EcoEnergy Tanzania och Carstedt talar också för EcoEnergia Mozambique.

Ännu i mars 2010 talade Carstedt uppenbarligen fortfarande om planerna i Rufiji, som av miljöskäl och av sociala skäl borde vara stoppade för länge sedan. Se hans powerpoint här.

"Efter omstruktureringen av svenska SEKAB finns fortsatt svenska intressen inom etanolområdet genom EcoEnergy" skrev svenska ambassaden i juni 2010.

Se också rapporten "Foreign land deals and human rights", från New York University School of Law, som redogör för turerna kring SEKAB, EcoDevelopment och EcoEnergy Tanzania.

Är planerna nedlagda eller inte? Kommer Carstedt även på årets upplaga av World Biofuels Market  i mars i Rotterdam att prata om fortsatta Afrikaplaner. Nån därute som vet? Och finns det någon som vet vad som händer ute i bygderna i Bagamoyo och Rufiji i Tanzania?

FORMAS igen -- svar i GP

I Göteborgsposten svarar nu i en slutreplik de samhällsvetenskapliga forskare som tidigare kritiserat FORMAS för brister när det gäller att prioritera samhällsvetenskaplig miljöforskning.

"vi kan inte se hur hennes resonemang leder fram till slutsatsen att Formas ska ha granskningsgrupper där samhällsvetarna är klart underrepresenterade samt ett Forskarråd med endast en samhällsvetare som ordinarie ledamot"

(mina tidigare inlägg:  FORMAS och FORMAS svarar).

"Miljöproblemen är skapade av människor och måste lösas av människor. Miljöproblemen kan inte hanteras utifrån ett isolerat naturvetenskapligt perspektiv, utan kräver ett helhetsperspektiv." Så skrev en grupp landsbygdsforskare i ett tidigare försök att påverka FORMAS i denna fråga.

Det är bra med de förutskickade särskilda satsningarna, som Anna Ledin utlovar sitt svar i GP, men  FORMAS ledning måste nu också visa vägen och i grunden ändra balansen mellan samhällsvetare och naturvetare i forskarråd och beredningsgrupper. När det gäller forskarrådet kan det också vara aktuellt att se över hur den elektorsförsamling som väljer forskarrådet ska vara sammansatt. Även om andelen samhällsvetare där är större än i forskarrådet och i beredningsgrupperna så riskerar de i slutändan alltid att hamna i skymundan för andra intressen..

Mercator spökar

Enlig uppgift använde inte ens Mercator själv sin projektion till alla världskartor.  Varför spökar den ändå nu i DN och andra media (se mitt förra inlägg), när man trodde att den till slut försvunnit ut ur klassrummen och världatlaserna?


Visa större karta

Kan förklaringen ligga i Google maps, som på nytt aktualiserat den?  De anför - förmodligen med rätta - att zoomfunktionen skulle funka väldigt konstigt vid datumgränsen och att städer på höga latituder som t.ex. Stockholm skulle få sitt vackra runtnätsmönster förstört av andra projektioner i samband zooming. Se diskussionen på google maps.

Men det försvarar inte varför tidskrifter som vill ha ett globalt perspektiv förminskar Sydamerika, Afrika och Indien.