På AAAS här i Washington hölls i fredags en session om telecoupling. Begreppet, och den forskning som inspirerats av det, tar fasta på det faktum att markanvändning och utnyttjande av naturresurser på en plats klotet i allt högre grad är beroende av länkar och beroenden till helt andra platser och till globala ekonomiska processer. Jag har tidigare skrivit om begreppet relationellt rum, som är ett annat sätt att konceptualisera samma fenomen. För den som följt med i diskussionen om World Systems och om politisk ekologi är detta inget nytt. Det är lite märkligt och typiskt att när denna samhällsvetenskapliga förståelse nu långsamt anammas inom miljöforskningen, så måste den ges ett eget begrepp, som är hämtat från naturvetenskapen. Vi fick förklarat att begreppet går tillbaka på den svenska meteorologen Anders Ångströms artikel i Geografiska Annaler 1935, Teleconnections of climatic changes in present time.
Men det är dumt att gnälla om det. Det är bra att fler miljöforskare tar fasta på dessa samband och utvecklar konkreta metoder och begrepp för att empiriskt fånga upp sådana förklaringar till miljöförändringar. Det är t.ex. uppenbart att positiva miljöåtgärder i ett land kan leda till leakages, läckor, som gör att miljöbördan flyttas till ett annat land. Begrepp som metabolic rift och environmental load displacement illustrerar samma fenomen. Eric Lambin t.ex. visade hur den forest transition, med upphörd avskogning, som Vietnam har genomgått, har kompenserats av import av virke från länder där avskogningen fortsätter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar