Jordbruksmarkens pris -- globala jämförelser

I samband med diskussionen om det markrofferi som utländska bolag och regeringar utsätter framförallt Afrika för har jag i två tidigare blogginlägg (Vad är marken värd? och Sensationella uppgifter)  uppmärksammat det enorma gap som råder för priser på jordbruksmark globalt sett. Uppgifterna tycks bekräftas i senaste kvartalsrapporten från Black Earth Farming som jag knyckt nedanstående figur från.

Källa:   http://www.blackearthfarming.com/files/BEF%20Q1%20Report%202011.pdf

När man tittar på det diagrammet ska man dessutom komma ihåg att priserna inom de västliga delarna av EU är högre än i USA. Till vissa delar kan naturligtvis prisrelationerna förklaras med skillnader i produktivitet. I Ryssland kan man i bästa fall komma upp till hektarskördar av vete som motsvarar svenskt 1940-tal, dvs 4 ton per hektar. Men skillnaden i produktivitet kan inte ensamt förklara det enorma gapet. I diagrammet ovan finns ju inte heller med något uppskattat värde av de stora marköverlåtelser som pågår i Afrika, som verkar handla om kompensationer långt under 1000 kr per hektar för 99 års gratis arrende.

World Historical Ecology Network Seminar

World Historical Ecology Network är ett nätverk med bas i Uppsala som samlar forskare med fokus på global miljöhistoria. Jag vidarebefordrar en seminariekallelse från Christian Isendahl¨och länkar samtidigt till en sammanfattning som ger en bild av det projekt vi ska rapportera från: Mapping Global Agricultural History.

Christian skriver:
-------------

Do not miss the upcoming WHEN Seminar on June 1!

We are very pleased indeed to announce the next open World Historical Ecology Network Seminar at Uppsala University.

MATS WIDGREN AND JANKEN MYRDAL
Global Agricultural History: Mapping the Past for Modeling the Future: Africa and Eurasia

Wednesday, June 1, 2011 at 15.00-17.00
Room 2/1024 in the Campus Engelska Parken, Thunbergsvägen 3H, Uppsala

Abstract
Climate change models can be improved by incorporating past human landscape transformations. Accurate maps of global agricultural history are critical in this regard. Agriculture is one of the oldest, most thorough and spatially extensive of all human activities on earth. This seminar provides the results of a four-year project by geographers, archaeologists, historians and economists from the United States and Sweden. Global and continental scale maps are presented for AD 1000, AD 1500 and AD 1800 (here only for Africa and Eurasia) with discussion of 19th and 20th century agricultural developments. Changes during the past millennium occurred suddenly, in great leaps, not in a slow and continuous manner. Qualitative changes within existing agricultural systems (intensification) were as important as quantitative changes (expansion) of previously established patterns of land use.

Mats Widgren is professor of geography at the Department of Human Geography, Stockholm University. Janken Myrdal is professor of agrarian history at the Section of Agrarian History, Department of Economics, Swedish University of Agricultural Sciences.

All welcome; please distribute this announcement freely!

For more information on the WHEN Seminars at the Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University please contact Christian Isendahl (email: christian.isendahl@arkeologi.uu.se; phone: 018 471 22 15, 0709 367 666).

DN Världen: skrattspegelbild av världen

DN Världen har från sitt första nummer fått kritik för att de alltid återger Fredik Reinfeldt i form av en skrattspegelbild där hans huvud är oproportionerligt stort samt för att de vid återkommande tillfällen meddelat att Schweiz är med i EU. Kritiken har publicerats i deras insändarspalt och de har till och med i en brett upplagd artikel visat hur skrattspegeln förvrider Reinfeldts rätta proportioner och i en annan artikel förklarat varför Schweiz inte är med i EU. Men de fortsätter att konsekvent återge Reinfeldt med samma skrattspegelbild. även i sitt senaste nummer som kom till prenumeranterna idag. Där står fortfarande att Schweiz är med i EU. Även i det senaste numret förekom en insändare som tydligt klargjorde att Reinfeldt faktiskt inte ser ut som ett grodyngel och att det finns kameror som på ett mer rättvist sätt kan återge hans storleksproportioner.

Allvarligt talat: vad är det som gör det journalistiskt rumsrent att ljuga med kartor som påstår att Sverige är större än Madagaskar,  medan manipulerade bilder, felaktiga sifferuppgifter och faktafel i text anses pinsamt??

Den som tycker att jag utrycker mig konstigt kan kolla min blog från i januari.Världen enligt DN och FIB-kulturfront. DN-Världen har fortfarande Mercators projektion på sina världskartor  - och även FIB-Kulturfront om de inte ändrat sig i det allra sista.

Farliga flygkartor

Jag har tidigare kritiserat DN och Folket i Bild Kulturfront för att de väljer kartprojektioner som snedvrider världen på den fattiga världens bekostnad. Men jag måste säga att det är snäppet läskigare när flygbolag slarvar med kartor. I det polska flygbolaget LOTs Kaleidoscope 5/2011 hittar jag följande karta.

Det är väl i och för sig OK att hamna i Marseille när man har höpt en biljett till Madrid eller nånstans i Toscana om man har köpt en biljett till Barcelona.

Det är dock mera tveksamt om jag skulle köpa en biljett med Lot från Warsawa till Sofia. Jag vill gärna uppleva Svarta havet, men skulle föredra en båt framför att landa med flyg..

Becoming wilderness

Boka onsdagen den 15 juni kl 10:00 och kom till Nordensköldsalen i Geovetarhuset på Stockholms Universitet. Då disputerar Camilla Årlin på avhandlingen  Becoming Wilderness: a topological study of Tarangire, Northern Tanzania 1890-2004 .


Avhandlingen är å ena sidan en grundlig empirisk redogörelse för hur grunden för läggs nationalparken Tarangire i Tanzania genom olika beslut och överväganden under Tangayikas koloniala och postkoloniala historia, men den formar å andra sidan ett teoretiskt bidrag till landskapsforskningen. Titeln kan ses som en kommentar till Roderick P. Neumanns Imposing Wilderness. Neumann bygger vidare på Dennis Cosgroves landskapsdiskussion och ser införandet av nationalparker i Afrika som en del av ett projekt där en kolonial bild, en föreställning om det vilda Afrika, tvingas ner över ett territorium. Årlin ser utvecklingen långt mer dialektiskt och visar hur utvecklingen av Tarangire till en turistiskt säljbar vildmark är resultatet av olika praktiker från både kolonialtjänstemän och lokalbefolkning, där tsetse-bekämpning, jaktpolitik, kamerans och bilismens utveckling,  planering och zonering samverkar till att låsa en fast gräns mellan å ena sidan "vildmark" och å andra sidan betesmarker och odlingslandskap.

Opponent är Dan Brockington, som med sina böcker Fortress conservation : the preservation of the Mkomazi Game Reserve, Tanzania och Celebrity and the environment : fame, wealth and power in conservation positionerat sig som en av de mest tongivande kritiska granskarna av sambandet mellan makt, ekonomi och vildmarksbevarande.

Åkermorfologi - facit

Tyvärr så sammanföll den rafflande åkermorfologitävlingen med ett sammanbrott i bloggerfunktionen. För att göra de tre tävlande full rättvisa och för att få tillfälle att kommentera bilderna kommer här först de tre svaren, varav två alltså raderats från kommentarsfältet.

Först ut var signaturen "Jakob" som svarade:

"Jeg kan jo lige så godt prøve: Fra Norge til Sverige.
Det sidste billede ligner i høj grad Danmark, men jeg finder Sverige mere sandsynligt."

Senare samma kväll svarade "Jerker":

"Skulle tippa på att du åkt från Polen till Ukraina. "

När vinnaren Jerker redan hade korats kom "Ian B." med ytterligare ett svar.

"Poland o Tjeckien kanske? Den andra ser ut som klassisk napoleansk arv system".

Som jag brukar säga till studenter i samband med föreläsningar. Alla svar är bra omk de leder fram till en intressant diskussion och ställer läraren inför nya utmaningar. Om vi först börjar med Jakob - visst är det så att norskt jordbruk är mer småskaligt. Det nog långt fler små brukningsenheter i Norge än i Sverige och det finns få stora helåkerbygder med räta linjer som åkerbegränsningar. Men jag tror knappast att sig tegskifte av det slag som vi såg i den första bilden riktigt haft en chans att breda ut sig på detta sätt i Norge. Även om vi alltså hade flugit över det norska Vestlandet vid 1800-talets början och hamnat över ett mangbölt tun med teigblanding  så hade vi nog aldrig kunnat se så stora områden med tegskifte.
När vi sedan ska förklara varför bild två knappast hade kunnat vara från Danmark eller Sverige (Skåne eller Östgötaslätten i så fall?) så blir det lite mer komplicerat. Visst finns det stora åkerskiften i Danmark och Skåne, men knappast med så regelbunden schackbrädesgeometri.

"Ian B."  har helt rätt i ett det skulle kunna vara Polen  och Tjeckien. I Polen fortsatte jorden till stor del att vara i privata händer under kommunismen, medan det i det kommunistiska Tjeckoslovakien genomfördes olika former av kollektiviseringar och förstatliganden som la den ägomässiga grunden för en totalomarrondering av det slag som bild nr 2 visar. Och visst skulle de smalare tegarna inuti de gigantiska schackrutorna (kvadrater på c:a 700 m sida)  kunna återspegla en sekundär uppdelning av  åkerskiftena till följd av en realarvdelning av det slag som Code Napoleon en gång införde. Jag förutspår Ian B. en ljus framtid som historisk landskapsforskare, men misstänker att han redan är professor i ett annat,  närliggande, ämne.....

Mer sannolikt i detta fall är dock att de smala tegarna -- t.ex. den smalaste rapsåkern i bildens mitt - är en "pai",  en 4-5 hektar stor andel i åkermarken som kolchosarbetarna fick sig tilldelade vid privatiseringen av åkermarken i Ukraina  (alltså rätt svar Jerker!!) under början av 2000-talet. I många fall syns dessa ägoparceller inte alls på marken eftersom de ofta är utarrenderade till stora kapitalistiska jordbruksföretag som kan bruka dem i upp till 100 hektar stora brukningsparceller av samma storlek som under sovjettiden. Men det finns många mellanformer och det förekommer familjejordbruk som byggs upp av ett mindre antal sådana arrenderade 4-5-hektarstegar.

Om Ukrainas jordreformer och dess avtryck i landskapet kan man läsa i Brian Kuns mastersuppsats Lines in the Landscape. Brian Kuns samlar nu material i Ukraina till en doktorsavhandling i ämnet.



Harvning, sådd (solrosor), vältning i en och samma operation på ett ca 150 hektar stort åkerskifte i Ukraina. 14 maj 2011.



Åkermorfologi -- rätt svar

Jag fick in två svar på min fråga om åkermorfologi i förra bloggen. Tyvärr så verkar det som om blogger har haft nån slags kollaps för kommentarerna syns inte just nu i alla fall.

Om jag minns rätt så gissade "Jakob" på att resan företogs mellan Norge och Sverige, medan "Jerker" gissade på Polen och Ukraina.

Rätt svar Jerker!  Jag misstänker ett efternamn på Jerker för jag vet åtminstone en Jerker som skulle kunna vara både kunnig på europeiska landskap och dessutom lagom åkernörd. Om inte någon annan Jerker hör av sig så sänder jag boken till Moström.

Åkermorfologi

Nu när så många människor flyger så mycket så kan man undra varför inte åkermorfologi är ett hetare ämne än det är. Jag har tidigare kommenterat det i samband med Irakkriget där en skrift av mig  om åkermorfologi figurerade i ett inte helt trevligt sammanhang.

Men nu ska jag utmana läsaren. Jag åkte i går mellan två länder som gränsar till varandra. I avgångslandet tog jag nedanstående bild.



















En dryg timme senare såg det ut så här nedanför mig alldeles före landning i grannlandet.



 Mellan vilka länder gick flygturen? Första läsaren som skriver in rätt svar i kommentarsfältet får en gratis bok tillsänd per post.

Zaremba svarar ej om källkritik

Maciej Zaremba bemöter på Second Opinion den kritik som bl.a. jag framfört där (och även här).

Men han svarar inte på den grundläggande frågan om hur han förhåller sig till källkritik. Mitt svar finns på Second Opinon men jag återger det även här:

"I sina kommentarer ovan svarar Zaremba inte på mina två inlägg på Second Opinion.

Den positiva namngeografiövning som Zaremba var med om kan vare sig karaktäriseras som rabblande eller redovisande utan verkar vara ett kort roligt inslag som uppenbarligen öppnade för att förstå världen.

Var har Annica Grundström påstått att denna typ av undervisningsmoment skulle vara snudd på barnmisshandel?

Varför kallar han oss geografiprofessorer för pedagoger?

Och var finns beläggen för att lärarstudenterna inte kan skilja på politiska och vetenskapliga texten?

Slutligen: Var finns svaret på min fråga om källkritiken: Räcker det att vara polemisk eller har undersökande journalistik enligt Zaremba några krav på källkritik?"

Kartkrig och geografi som studiet av rättvisa

Favelorna i Rio de Janeiro är informella bosättningar som startat som markockupationer men efterhand fått allt mer permanent karaktär. Foto Mats Widgren 2006

Sydsvenska dagbladet uppmärksammar att Rios överklass startar kartkrig mot Google Maps. . Uppenbarligen är både stadens politiker och en del av de boende sura över att favelornas namn får för mycket plats. Inte ska väl stadsdelar som är illegala ha sina namn på kartorna!!!  2006 fick jag chansen till en stadsexkursion per helikopter över Rio och kunde dokumentera den helt speciella stadsbilden där de fattiga slumområdena fanns mitt i stadens centrala delar.

Var det någon som trodde att geografi och kartor inte handlade om rättvisa??  Se min blog om geografi och rättvisa.



Favela Babilônia ligger alldeles ovanför Copacanas lyxbostäder och strandhotell..
Foto Mats Widgren 2006.