Åkermorfologi - facit

Tyvärr så sammanföll den rafflande åkermorfologitävlingen med ett sammanbrott i bloggerfunktionen. För att göra de tre tävlande full rättvisa och för att få tillfälle att kommentera bilderna kommer här först de tre svaren, varav två alltså raderats från kommentarsfältet.

Först ut var signaturen "Jakob" som svarade:

"Jeg kan jo lige så godt prøve: Fra Norge til Sverige.
Det sidste billede ligner i høj grad Danmark, men jeg finder Sverige mere sandsynligt."

Senare samma kväll svarade "Jerker":

"Skulle tippa på att du åkt från Polen till Ukraina. "

När vinnaren Jerker redan hade korats kom "Ian B." med ytterligare ett svar.

"Poland o Tjeckien kanske? Den andra ser ut som klassisk napoleansk arv system".

Som jag brukar säga till studenter i samband med föreläsningar. Alla svar är bra omk de leder fram till en intressant diskussion och ställer läraren inför nya utmaningar. Om vi först börjar med Jakob - visst är det så att norskt jordbruk är mer småskaligt. Det nog långt fler små brukningsenheter i Norge än i Sverige och det finns få stora helåkerbygder med räta linjer som åkerbegränsningar. Men jag tror knappast att sig tegskifte av det slag som vi såg i den första bilden riktigt haft en chans att breda ut sig på detta sätt i Norge. Även om vi alltså hade flugit över det norska Vestlandet vid 1800-talets början och hamnat över ett mangbölt tun med teigblanding  så hade vi nog aldrig kunnat se så stora områden med tegskifte.
När vi sedan ska förklara varför bild två knappast hade kunnat vara från Danmark eller Sverige (Skåne eller Östgötaslätten i så fall?) så blir det lite mer komplicerat. Visst finns det stora åkerskiften i Danmark och Skåne, men knappast med så regelbunden schackbrädesgeometri.

"Ian B."  har helt rätt i ett det skulle kunna vara Polen  och Tjeckien. I Polen fortsatte jorden till stor del att vara i privata händer under kommunismen, medan det i det kommunistiska Tjeckoslovakien genomfördes olika former av kollektiviseringar och förstatliganden som la den ägomässiga grunden för en totalomarrondering av det slag som bild nr 2 visar. Och visst skulle de smalare tegarna inuti de gigantiska schackrutorna (kvadrater på c:a 700 m sida)  kunna återspegla en sekundär uppdelning av  åkerskiftena till följd av en realarvdelning av det slag som Code Napoleon en gång införde. Jag förutspår Ian B. en ljus framtid som historisk landskapsforskare, men misstänker att han redan är professor i ett annat,  närliggande, ämne.....

Mer sannolikt i detta fall är dock att de smala tegarna -- t.ex. den smalaste rapsåkern i bildens mitt - är en "pai",  en 4-5 hektar stor andel i åkermarken som kolchosarbetarna fick sig tilldelade vid privatiseringen av åkermarken i Ukraina  (alltså rätt svar Jerker!!) under början av 2000-talet. I många fall syns dessa ägoparceller inte alls på marken eftersom de ofta är utarrenderade till stora kapitalistiska jordbruksföretag som kan bruka dem i upp till 100 hektar stora brukningsparceller av samma storlek som under sovjettiden. Men det finns många mellanformer och det förekommer familjejordbruk som byggs upp av ett mindre antal sådana arrenderade 4-5-hektarstegar.

Om Ukrainas jordreformer och dess avtryck i landskapet kan man läsa i Brian Kuns mastersuppsats Lines in the Landscape. Brian Kuns samlar nu material i Ukraina till en doktorsavhandling i ämnet.



Harvning, sådd (solrosor), vältning i en och samma operation på ett ca 150 hektar stort åkerskifte i Ukraina. 14 maj 2011.