Ibland stöter man på uppfattningen att tillämpad forskning och uppdragsforskning kan ta det lite lättare på sina teoretiska ansatser. Karl-Eric Knutsson var professor i socialantropologi och under en tid en av FNs biträdande generalsekreterare. Han tog mig en gång i ett samtal effektivt ur denna missuppfattning, som även jag nog lite oeftertänkt delade. Han menade att tillämpad forskning ställde större krav på teoretisk, begreppsmässig och metodisk klarhet. Som beslutsfattare i FN eller i UNICEF utfrågade han alltid forskare, som kom till honom med beslutsunderlag, om deras teoretiska och metodiska grundvalar. Det är lätt att förstå varför; deras resultat skulle ju ligga till grund för praktiska aktioner och om de varit luddiga i sin forskning var det stor risk att även åtgärden skulle bli fel.
Idag finns det ökad efterfrågan på landskapshistoria, både från den forskning som önskar förstå sambanden mellan klimat och markanvändning och från det växande landskapsintresse som följer av den europeiska landskapskonventionen. Jag menar, i linje med det som som Karl-Erick fick mig att förstå, att det ställer större krav på landskapsforskningens teoretiska och metodiska grundvalar. Det är en av de tankar som jag utvecklar i ett manus för Quaternary International som kan kan nås på följande länk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar