Stensträngssystemens datering 2

Eftersom min blog om stensträngssystemens datering från 2006 är en sån oväntad hit-blog -- den nedladdas fortfarande 2009 (!) så dristar jag mig till att fortsätta resonemanget, eftersom jag just nu jobbar med att i några mycket korta ord skriva om detta.
Det finns flera skäl till missförståelse när det gäller denna fråga. Det verkar som om det fortfarande finns en otydlighet på följande punkter -- antagligen har jag själv varit oklar i text i dessa frågor. Nu sätter jag därför mina klargöranden på pränt. De är lite väl elementära, men litteraturen har visat att det lönar sig att vara precis i dessa frågor.
1. Stensträng är ingen fornlämningstyp som har en specifik datering, stensträngar bildas (bl.a.) när stenmurar av enkelmurstyp rasar samman. Eftersom enkla stenmurar har använts i olika delar av Sverige under olika epoker tycks stensträngar alltså ha kunnat bildas från åtminstone århundradena före Kristus fram till och med idag, t.ex. när enkelmurar på Gotland eller i södra Bohuslän rasar.
2. Stensträngssystem är därför inte heller någon fornlämningstyp som kan ha en specifik datering (av samma skäl som ovan).
3. När man diskuterat åldern på stensträngssystemen i Östergötland, på Gotland, på Öland och i Uppland (och antagligen Västmanland?) har det  handlat om en specifik typ av odlingslandskap med långa fägator, fägatstrattar och  stora och små inhägnader (ofta med rundade former, dvs mer sällan  rektangulära). De är tecken på en integration mellan åkerbruk och boskapsskötsel - en specifik form av ett inägor/utmarksystem. Liknande hägnadssystem finns i många skilda kronologiska sammanhang där en sådan integration har eftersträvats. Inte heller denna odlingslandskapstyp har därför en tydlig datering. Jag minns ur litteraturen exempel från 1800-talets England och 1600-talets Falbygden. Jag har själv i Sydafrika gått i fossila fägator av detta slag i Sydafrika (från 1800-talets början)  och hittar samma former i Sahelområdet på Google Earth idag. Hägnaderna kan vara gjorda av trä, buskar, sten eller häckar. Vad vi diskuterar är om denna typ av inägor/utmarksystem var dominant i vissa bygder av Östergötland under romersk järnålder och folkvandringstid (vilket jag i min avhandling hävdade) eller om den inte dominerade under denna tid. En annan fråga är om dessa hägnadssystem föll ur bruk (helt eller delvis) under yngre järnålder (vilket jag i min avhandling hävdade att de huvudsakligen gjorde). Detta påstående är fullt förenligt med att stensträngssystem av annan karaktär kan dateras till yngre järnålder (som Fallgren visar på Öland), att stensträngar har fortsatt att tillkomma under yngre järnålder eller medeltid i Östergötland ( som Maria Petterson visar).
4. Till detta senare resonemang hör också frågan om att stensträngar av olika ålder och ursprung kommit att ingå i eller nybildats i begränsningslinjer mellan åker och utmark, i åker eller längsmed hägnadslinjer på kartor från 1600-1800-talen (som Maria Pettersson visar). Konstigt vore väl annars. Markbundet kapital av detta slag kan återutnyttjats och medan finansiellt kapital är flyktigt i rummet, men fixerat i tiden (dvs inte är tidsbeständigt) , så är markbundet kapital (som stensträngarna kan vara) fixerat i rummet men "flyktigt i tiden" , dvs det kan återanvändas vid de mest olika tidpunkter (Widgren 2007: Precolonial landesque capital).
Hur gammalt anser jag då idag att inägor/utmarksystemet är på Gotland, Öland, i Östergötland och i Uppland?
Kan denna blog bli en lika stor hitblogg som min förra om stensträngsystemens datering? Och kan de kära läsarna klara en sån cliff-hanger, som i ovanstående stycke?? Häng med på fortsättningen!!