Klimatflyktingar

De många skriverierna i pressen om klimatflyktingar är förvirrande. Googlar man på klimatflyktingar hamnar man först på meteorologen Pär Holmgren som i Expressen har varnat för detta.  Är det inte konstigt att det är meteorologer och andra naturvetare som tycks larma högst om detta? Vad säger samhällsvetare och migrationsexperter?

Jag letar febrilt efter mina anteckningar från en session på det internationella geografmötet i Tunis augusti 2008. Minns jag rätt så gick inläggen på en session på detta tema ungefär som följer: Det finns väldigt lite empiriska fakta att stödja sig på. Men de erfarenheter man har av t.ex. torkkatastrofer i Afrika är att många hushåll splittras. Delar av familjen söker sig till städerna, men någon ökning av den internationella migrationen brukar den inte leda till, helt enkelt för att de som drabbas värst inte har resurserna till detta.

Som freds- och konfliktforskaren Nils Petter Gleditsch påpekar  i en debatt i norska Aftenposten så finns det inte alls lika säkert samhällsvetenskapligt underlag för förutsägelsen om hundratals miljoner klimatflyktingar som det finns på den naturvetenskapliga sidan kring klimatförändringarna. Likafullt så cirkulerar en massa siffror runt, och enligt Gleditsch så tycks de härröra från Stern-rapporten som citerar "grå" litteratur, dvs utredningsmaterial som inte granskats vetenskapligt. Har kan det komma sig att naturvetare och meteorologer så ivrigt talar om klimatflyktingar på ett så bräckligt grundlag? IPCC-rapporten har ju ett mycket strikt och respektabelt sätt att värdera vetenskapliga slutsatser. Det är därför den har stor trovärdighet. En del av skälen ligger förstås i att det är ganska få samhällsvetare som forskar kring dessa frågor, men man måste ändå fråga sig varför vissa meteorologer tycks veta så bestämt.

Söker man i stället på Web of Science hittar man endast 26 artiklar på temat climate refugees. Men man hittar ganska högt upp en välgörande nykter och analytisk artikel i decembernumret av Climatic Change. I artikeln Exploring the link between climate change and migration    tas utgångspunkten  i den sunt-bondförnuft-analys, som tycks ligga bakom de flesta tidigare uttalanden. Där utvecklas ett ramverk för vidare analys, baserat på den knappa empiriska litteraturen. Där visas på alla de mellanliggande faktorer som är avgörande för hur människor som utsätts för översvämningar osv agerar. Lång migration tycks vara det sista alternativet enligt de knapphändiga undersökningar som föreligger.

En annan aspekt som kom i upp i debatten i Aftenposten är att det i nästa alla kända fall är grovt felaktigt att skylla politiska konflikter exempelvis i Sahelområdet  på torka och kamp om betesresurser. Det bidrar till att dölja de verkliga konfliktorsakerna som ofta handlar om stormaktspolitik och helt andra naturresurser, främst oljan.