I Martin Rundkvists intressanta blog om Archaeology and scientism likställer han vetenskap och det engelska begreppet science. När vi nu befinner oss i den situationen att den internationella kommunikationen domineras av ett språk, som utvecklats på en perifer ögrupp utanför den mäktiga eurasiska landmassan, finns det anledning att fundera över begrepp och språk. Många gånger har vi på svenska och i andra kontinentaleuropeiska språk bättre begrepp. Då är det dumt att utan reflektion direktöversätta enligt den allra tunnaste ordboken.
Vetenskap avser enligt Nationalencyklopedien "organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område." Sam
ma resonemang finns kring det tyska ordet Wissenschaft.
Science å andra sidan avser enligt Encyklopedia Britannica "any system of knowledge that is concerned with the physical world and its phenomena and that entails unbiased observations and systematic experimentation. In general, a science involves a pursuit of knowledge covering general truths or the operations of fundamental laws."
Distinktionen är inte bara en ordlek utan berör djupast om naturvetenskapernas strävan efter lagar oberoende av tid och rum ska vara modellen för humanvetenskaperna. När Fred Schaefer 1953 argumenterade för att geografi borde utvecklas till en science, och inte bara vara en Wissenschaft, gav det så småningom upphov till en hel del banbrytande studier i kvantitativ geografi, men också till en inkrökthet där många andra sätt att söka kunskap inom geografin brännmärktes som ovetenskapliga. Geografin definierades som "a spatial science" vars mål var att etablera rumsliga vetenskapliga lagar oberoende av tid och rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar