Snabba rekonstruktioner kontra empiriskt grundade

Rekonstruktion av global markanvändning är en växande forskningsgren. Vår projekt Mapping Global Agricultural History (se min förra blog) är ett försök till en kvalificerad kommentar till de ofta grovt förenklade och eurocentriska rekonstruktioner som cirkulerar bland klimatmodellerare. Men vi kommer inte att kunna göra nya detaljerade studier över hela världen utan kommer att jobba med en bred syntes uttryckt i kartform.
Våra historiskt geografiska kollegor i Kina arbetar mycket närmare klimatmodellerarnas typ av dataset vad gäller upplösning (finmaskiga rasterdata), men kombinerar det med grundligt historiskt empiriskt arbete och källkritik.
Idag har vi glädjen att välkomna Li Beibei från Beijing Normal University som ska vara gästdoktorand hos oss ett år. Li Beibei har nyligen tillsammans med kollegor publicerat en artikel där hon på ett mycket detaljerat sätt jämför nogranna historiska rekonstruktioner av åkermarkens utveckling i Nordöstra Kina med två av de mest förekommande globala dataseten, med ett förödande resultat för de empiriskt lättviktiga men till synes sofistikerade globala dataseten. De kan inte ta hänsyn till sådana faktorer som migration, krig och politik, som i hög grad har påverkat jordbruket i nordöstra Kina.
Se mer i artikeln  Accuracy assessment of global historical cropland datasets based on regional reconstructed historical data - A case study in Northeast China
Li Beibei kommer nu att utröna möjligheterna för att göra en liknande rekonstruktion för Sverige och evt hela Skandinavien baserat på de utmärkta historiska data vi har här.

Målet satt -- arbetet kallar

Vårt projekt Mapping Global Agricultural History vänder sig till två målgrupper som inte alltid kommunicerar så väl med varandra. Nu har vi fått två sessioner accepterade på två skilda konferenser i vår där vi hoppas att nå ut såväl till klimatforskare som till globalhistoriker.
På 2011 års möte för American Association for the Advancement of Science (februari) hoppas vi att klimatmodellerare och andra naturvetare som arbetar med sambandet mellan markanvändning och klimat ska uppmärksamma vår session Global Agricultural History: Mapping the Past for Modeling the Future. Charles C. Mann, som skrev 1491, kommer att vara sessionens kommentator.
På Third European Congress on World and Global History på London School of Economics i april, hoppas vi nå ut till globalhistorikerna med vår session: Mapping Global Agricultural History.
Nu gäller det bara att få ihop delarna till en helhet så att vi tills dess kan presentera en ny syntes i form av tre kommenterade världskartor: AD 1000, AD 1500 och AD 1800.

Varför stänga bloggen?

Jag håller med Fredrik Charpentier Ljunqvist och Christina Grefveberg att det är beklagit att universitetet beslutat lägga ner sin blogg-funktion. Det hela motiveras på följande sätt:

"För att höja kvaliteten på de mest använda av portalens funktioner har de under våren 2010 brutits ut från Mitt universitet. De nya webbtjänsterna ger möjlighet till ökad funktionalitet och stabilitet.

Detta innebär bland annat förändringar av universitetets verktyg för bloggar. Avdelningen för IT och media har i samråd med Kommunikationsenheten beslutat att successivt lägga ner det egna bloggverktyget http://blogs.su.se då det är gammalt och i behov av kostsam utveckling. Medarbetare (inklusive rektor) och studenter kommer istället att hänvisas till gratisverktyg som till exempel Wordpress, www.wordpress.com."

Det framgår inte hur universitets kommunikationsenhet motiverar sitt stöd till den till synes tekniska motiveringen. Har inte den universitetsgemensamma bloggen fungerat bra både för internkommunikation och för att sprida populärvetenskap? I likhet med Fredrik Charpentier Ljungqvist och Christina Grefveberg känner jag tveksamhet att fortsätta i andra former, men har inte bestämt mig. Jag väntar först på den information som vi bloggare utlovats och hoppas att en utförligare motivation till hur och varför vi ska flyttas till wordpress kommer där.

 

Är historien till nytta?

Vi som forskar om äldre markanvändning i Afrika brukar ofta säga att den historiska kunskapen är till akut nytta i dag. Men historien om tidigare sätt att bruka marken kan användas på olika sätt. Nu granskar vår kollega Daryl Stump i tidskriften World Development vad historiska argument om gångna jordbrukssystem egentligen är värda i ett utvecklingsperspektiv. Utgångspunkten tas i ett antal lokalt utvecklade jordbrukssystem i Östafrika som figurerat i debatten om uthålligt jordbruk.
Läs
Daryl Stump: “Ancient and Backward or Long-Lived and Sustainable?” The Role of the Past in Debates Concerning Rural Livelihoods and Resource Conservation in Eastern Africa

Flera nya publikationer

En del av det gångna årets (årens) forskningsverksamhet inom forskargruppen People, Land and Time in Africa (PLATINA) har denna sommar till slut landat i tre publicerade artiklar.
 
Klicka på omslagen eller se mer på PLATINAS hemsida.

Trögt för etanolen i Tanzania

Förra våren var den svenska etanolsatsningen i Tanzania ett ganska hett debattämne -- se flera av mina bloggar på denna länk. 

Ett år senare  - våren 2010  - var det mycket tyst om Carstedts försök att skaffa nya finansiärer och dra igång projektet igen. Men nu börjar det komma lite nyheter. Allt pekar på att det går trögt att hitta nya finansiärer och att frågan blivit allt mer känslig i Tanzania.

"Problem göra etanol" i Tanzania skriver lantbrukets affärstidning ATL idag. 

"Trögt värre för Carstedts Tanzania-satsning" skrev Örnsköldsviks Allehanda i mitten av juli och utsikterna att få tillbaka de slantar som det kommunalägda SEKAB förlorat genom att sälja Tanzaniaprojektet till Carstedt före en krona verkar blekna. "Inte en miljon i sikte" skriver ÖA i sin ledare. Tanzania-satsningen är fortfarande ett kommunalpolitiskt stridsämne i norrlandskommunerna.

Inga murar i Berlin

Ingen mur i Berlin 15 juni 2010
Debatten mellan kritiker och förespråkare för resiliens-teorin har ibland lett till att höga murar har rests. Se till exempel inläggen kring Alf Hornborgs kritik mot resiliensteorin för ett år sedan. Det har inte heller funnits något bra forum i Sverige där den debatten kan föras. Men i Berlin finns inga sådana murar.  I veckan hölls ett möte på Berlin Brandenburgische Akademie der Wissenschaften. Forskningsgruppen för Ecosystem Services hade inbjudit både kritiker och förespråkare för resiliensteorin till en workshop för att diskutera vilken roll som resiliensbegreppet kan ha för studier av kulturlandskap.
Det blev en mycket stimulerande diskussion, präglad av en stor intellektuell öppenhet, och 27 högklassiga presentationer där bl.a. perspektiv från politisk ekologi kunde kontrasteras mot resiliensperspektivet. Styrkan i de olika analytiska perspektiven kunde mätas mot olika empiriska material, bl.a. ett flertal intressanta studier  om äldre kvarlevande brukningsformer och landskap i medelhavsområdet.
Jag fastnade dock särskilt för Thomas Kirchhoff och hans kollegor, som granskade likheterna mellan den gamla tyska romantiska kulturlandskapsidén och idén om social-ekologiska system och därmed satte in resiliensteorin i ett idéhistoriskt sammanhang. Se även samma grupps tidigare diskussion om resiliensteorins kulturella och samhälleliga roll. Det är en typ av idéhistorisk diskussion som är självklar och nödvändig för samhällsvetare och som i viss utsträckning förs också inom ekologin, men som varit frånvarande när det gäller skärningspunkten - social-ekologiska system. Det är förmodligen det starka normativa inslaget som förhindrat den typen av självreflektion.
Bill Found och Marta Berbés-Blásquez argumenterade i sin landskapshistoriska studie av socker-rörsplantager i Karibien för att såväl makt-perspektivet och slavarbetskraftens roll kan analyseras med ett resiliensperspektiv, men att det kräver en viss revidering av de teoretiska begreppen. Det var intressant eftersom makt och orättvisa arbetsrelationer vanligtvis brukar vara lyckligt osynliga i många resilensanalyser av agroekosystem.
Betsy Beymer och Ian Bryceson, prövade och granskade resiliensteorins brist på politiska perspektiv utfrån en typ av miljöproblem som inte så ofta förekommer i resilienstudier -- ett fall av markrofferi och storskalig etablering av en räkfarm på ön Mafia i Tanzania.
I slutdiskussionen ställdes från en av resliensförespråkarna frågan om det konceptuella ramverk som resiliensbegreppet står för verkligen kan användas för att studera de globala maktrelationer som idag spelar en allt större roll för landskap och naturresurser.
Stort tack till Thomas Plieninger och hans team som genom det breda urvalet av inbjudna öppnat för en överskridande murlös diskussion.