torsdag 25 februari 2016

Fanns det neandertalare i Skandinavien?


In large ares of Northern Scandinavia the inland ice did not act like a bulldozer as we were taught in school but instead a frozen bed deep-freezed all pre-glacial landforms. Image courtesy Clas Hättestrand, from one of the layers of Fig 4 in  Stroeven et al in press: Deglaciation of Fennoscandia 




Föreställningen att den skandinaviska inlandsisen fungerade som en stor väghyvel och effektivt rensade bort alla landformer som funnits före istiden lärde många av oss i skolan och en del kanske t.o.m. på universitet. Nyligen blev jag uppmärksammad på den missuppfattningen från en arkeolog som liknande isen inte vid en bulldozer men väl än stor trähyvel som gick fram över hela Sverige. Men förekomsten av djupfrysta ytor har varit känd länge i Skandinavien. Johan Kleman och Clas Hättestrand skrev bl.a. om dem i Nature 1999.

Om jag fattat detta rätt så innebär det att isen i sina bottenskikt lågt helt stilla medan den kan ha varit mer plastiskt i sina övre skikt och där rört sig. Effekten är att vi i stora delar av Sverige har djupfrysta ytor (frozen beds) där isen alltså har fungerat som ett välbevarande frysskåp snarare än som en väghyvel. På dessa välbevarade ytor finns bl.a torbildningar, dvs djupvittrade rangliga berg, som kan se ut som man staplat stora block ovanpå varandra. De hör bättre hemma i Kalle Anka-serier, när Kalle gör våghalsiga bilfärder till bergsområden i det torra Amerika eller i södra Afrika än vad de gör i vår standardbild av det nedisade och skrapade Skandinavien. Hade isen varit som en stor väghyvel så hade dessa rangliga berg fallit samman som korthus. Jag uppmärksammade det i ett det tidigare blogglinlägget Afrikanska berg i Pajala.
Torbildning i Naakakarhakka . Bilden är lånad från Arjen Stroevens hemsida där du kan läsa mer om den forskning som ligger till grunden för kartan ovan.
Men det verkar inte som om medvetenheten om detta är spridd utanför de smala fackkretsarna bland mina husgrannar naturgeograferna. Neandertalarna då? Jo själva djupvittringen och uppkomsten av dessa torbildningar ägde förmodligen rum långt innan neandertalarna vandrade runt i Europa. Men Sverige har vari isfritt flera gånger förr - inte bara under vår nuvarande mellanistid. Under den närmast föregående mellanistiden Eem (för cirka 130 000 år sedan ) fanns neandertalarna i Nordeuropa och kan alltså mycket väl ha besökt det isfria Skandinavien. En vanlig uppfattning har förut varit att - om mot förmodan neandertalarna besökt Skandinavien - så skulle isen ha sopat bort alla spår efter dem. Men när vi nu vet att det funnits djupfrysta ytor så håller inte det argumentet. Eftersom ytorna i norr är så välbevarande vad gäller föristida landformer borde det inte vara omöjligt att hitta också lämningar efter människor. Det finns en indikation på mänsklig bosättning i Sverige vid denna tid och Jens Heimdahl har närmare beskrivit de fynd som gjordes då i Fornvännen 2006; "Spår av en mellanpaleolitisk befolkning i Sverige? förnyad granskning av Mårtensöfynden 1938 och 1964"

Kartan som inleder denna blogg kan förhoppningvis användas som en uppmaning till inventerande arkeologer i norr att uppmärksamma de djupfrysta ytorna med vassa ögon och med tanken på paleolitiska bosättningar i huvudet.

------
Tillägg 25/2 2016 på kvällen; Kan inte undanhålla mina läsare några kommentarer jag fått per mail kring detta blogginlägg. Det första tillägget är att Johan Kleman redan för 22 år sedan 1994 direkt riktade sig till arkeologer i en av sina artiklar om detta:

“In archaeology the "assumption of glacial destruction"has previously given archaeologists no hope of finding traces of ancient (pre-Holocene) man in the areas covered by the last ice sheets. If he ( and she) were indeed present in those northerly areas before the onset of the last stadial, the possibility of finding traces of humans or their activities cannot any longer be neglected in areas interpreted to have been covered by dry-based ice sheets.” Kleman, J., 1994: Preservation of landforms under ice sheets and ice caps.     Geomorphology, 9:19-32.  Sid 31,

Det andra är ett förslag från Clas Hättestrand till korrigering av min lite luddiga mening "Om jag fattat det rätt... " Han skulle själv uttryckt det på detta sätt:. 

"Att delar av inlandsisen har en frusen botten betyder att själva isen där är fastfrusen i marken och den rörelse av isen, som finns i alla glaciärer och inlandsisar, sker genom att isen självt plastiskt deformeras. Detta till skillnad från en inlandsis som har en smältande botten, där en stor del av rörelsen sker genom att isen glider över landskapet, och därmed kan erodera det." 
Han fortsätter: 
Poängen här är att hela isen rör sig också när den är bottenfrusen, även i de lägre delarna, men inte just i själva gränsskiktet mot botten eftersom den kontakten är låst genom att det är fastfruset (tänk tunga mot frusen lyktstolpe). Och det är just i gränsskiktet som eventuell erosion annars kan ske. 

Tack Clas! Nu blir det hela mycket mer förståeligt. 


7 kommentarer:

Martin sa...

Oj oj oj vad spännande!

Jørgen Holm sa...

I 1995 skrev Lars Larsson og jeg bl.a. følgende: "... The view of the authors is that the hypothesis, which maintains that all Lower and Middle Palaeolithic find occurrences in Scandinavia must be regarded as having been obliterated by subsequent ice transgressions and erosion, is too pessimistic and in fact represents the largest obstacle to a breakthrough in this area of research. One could state, with equal justification, that the very same glacial and erosional processes that are capable of destroying, are equally capable of protecting or, in favourable circumstances, of bringing originally deeply buried finds to the surface. This is supported by examples from other countries: High Lodge in England (Ashton et al. 1991) and finds from various gravel-pits in the Netherlands (Stapert 1981). In addition, Early Palaeolithic material in the northern parts of Scandinavia may have survived in rock fissures and caves, as were the approximately 200,000 years old finds from the Pontnewydd cave in North Wales, covered by ice on several occasions (Green 1984) ...". - Holm, J., & Larsson, L. 1995. The Earliest Occupation of Europe: Scandinavia. In W. &. T. v. K. Roebroeks (Eds.), The Earliest Occupation of Europe (pp. 193-205). University of Leiden.

Margareta Bergvall sa...

Att det fanns liv under mellanistiden är ju ett faktum. I mellannorrland finns flera fynd av mammuttand, mammutbete och myskoxtand. Varför då inte ockdå jagande människor? Dessa fynd ligger i sedimentområden i de stora älvarna dalgångar och är dittransporterade i vattenmassorna.Men om sådana frysta markpartier skulle kunna påträffas och skrevor eller grottor med verktyg eller avfall lokaliseras så skulle bilden av vår förhistoria förändras radikalt! Hur är det egentligen med Varggrottan utanför Kristinestad? Är den helt avfärdad?

Margareta Bergvall sa...

Att det fanns liv under mellanistiden är ju ett faktum. I mellannorrland finns flera fynd av mammuttand, mammutbete och myskoxtand. Varför då inte ockdå jagande människor? Dessa fynd ligger i sedimentområden i de stora älvarna dalgångar och är dittransporterade i vattenmassorna.Men om sådana frysta markpartier skulle kunna påträffas och skrevor eller grottor med verktyg eller avfall lokaliseras så skulle bilden av vår förhistoria förändras radikalt! Hur är det egentligen med Varggrottan utanför Kristinestad? Är den helt avfärdad?

Karin Granqvist sa...

Vad har du för utbildning? Är du forskare eller bara hobbyintresserad? Den forskning du hänvisar till är 22 år gammal och mycket hinner hända på två decennier inom ALL forskning.

Karin Granqvist sa...

Vad har du för utbildning? Är du forskare eller bara hobbyintresserad? Den forskning du hänvisar till är 22 år gammal och mycket hinner hända på två decennier inom ALL forskning.

Mats Widgren sa...

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar Karin Granqvist. Jag hänvisar i första hand (som källa till kartan) till Stroeven et al in press: Deglaciation of Fennoscandia. Den är högaktuell och jag vet inte om den ännu är publicerad. Jag är forskare men inom helt andra fält inom geografin, men när det gäller denna fråga så försöker jag hålla mig underrättad genom att lyssna på de som kan frågorna. Vad är det som blivit inaktuellt?