Sven Dahl

Sven Dahl skulle i söndags ha fyllt 100 år. Hans insats för förståelsen av de äldre svenska agrarlandskapet är ovärderlig, men allt för lite uppmärksammad. Under den korta tid som jag som ung doktorand i Stockholm och han som äldre professor i Göteborg och sedermera emeritus, båda stod och bläddrade i lantmäteriakterna på Lantmäteristyrelsens arkiv vid Kungsträdgården i Stockholm hade vi ingen direkt kontakt. Han hade då efter en längre period av främst ekonom-geografiska studier återvänt till det äldre svenska agrarlandskapet som forskningsområde. Jämfört med de mer högljudda och synliga kulturlandskapsforskarna i Stockholm framstod han som tillbakadragen och försiktig och inte villig till lika långt dragna slutsatser och modeller.

Vi hade egentligen bara ett kort samtal och det var på en konferens i Rennes 1977. Då gav han den unge doktoranden några korta kloka råd.

För mig har särskilt hans djupa förståelse för odlingssystem, som inte enkelt föll in i den då rådande mallen ensäde-tvåsäde-tresäde, varit av stor betydelse, liksom hans förståelse för allmogetermerna och därmed för språkets betydelse för forskningen om det äldre jordbrukslandskpet. Det är främst i det postumt utgivna verket Studier i äldre skånska odlingssystem (1998) som dessa aspekter kommer till uttryck.

Nu har hans barn, varav två är professorskollegor och vänner här på Stockholms Universitet (Östen och Gudrun), uppmärksammat hundraårsjubileet med en alldeles utmärkt hemsida där man bl.a. kan finna en nyskannad version av hans doktorsavhandling och länkar till en del andra verk. Jag blir mest av allt nyfiken på  Duration of Lunch Interval, an Aspect of Urban Social Geography.

Homosexualitet i Afrika

Om man vill följa vad som händer i Sydafrika och på kontinenten generellt är nätversionen av Mail and Guardian en utmärkt källa. Inte minst för de fantastiska satiriska teckningarna av Zapiro. Historien om Zapiro, Zuma och duschen hörde jag  Zapiro (Jonathan Shapiro) själv berätta när när han presenterade sina teckningar på ett europeiskt afrikanistmöte i Leipzig för några år sedan. Duschen hade då tillfälligt lättat från Zumas huvud. Zapiro vill ge honom en ny chans som president, men den började snart att sväva i utkanten av varje Zumabild, liksom en helikopter beredd att landa när som helst. Nu har den landat igen och verkar sitta fast. Men det är en annan historia, som jag inte har plats att förklara här.

Rubrikerna i Mail and Guardian har under den gångna veckan bl.a. handlat om zulukungen Goodwill Zwelithini  som uttalat sig emot homosexuella : "I don't care how you feel about it. If you do it, you must know that it is wrong and you are rotten. Same sex is not acceptable." Han påstod också att det inte förekom "traditionellt".

Det har väckt uppmärksamhet i Sydafrika att en av dess traditionella ledare så gravt har gått emot den sydafrikanska konstitutionen, I går satt journalister församlade för att lyssna på vad de väntade skulle vara en ursäkt eller ett klargörande, men kungen undvek frågan.

Detta borde väl inte vara något att blogga om i Sverige om det inte vore så att föreställningen att homosexualitet inte förekommit i de förkoloniala samhällena i Afrika är så utbredd. Jag har hört människor i Sverige, som borde veta bättre, ge uttryck för samma missuppfattning. Det verkar till stor del bero på att många europeiska  antropologer under 1900-talet varit pryda och backat för att beskriva och analysera de ganska utbredda institutioner och traditioner som finns kring sex mellan människor av samma kön. I en viss anti-kolonial retorik (t.ex. Mugabes) framställs det som att att homosexualitet är något som är främmande för Afrika. Mycket talar i stället för att det är homofobin snarare än homosexualitet som kommit till Afrika med kolonialismen. Se t.ex. Dlamini: Homosexuality in the African context, som också tar upp konkreta exempel från Zulu-traditionen.

Samhällsplanering i Kampala -- eller vilda västernfilm??

Som om det inte räckte med bilder av brinnande hyddor i Kenya: En kollega på institutionen sänder en länk till hur samhällsplanering kan gå till i Kampala, en länk som jag inte kan låta bli att vidarebefordra. Våldsamma avhysningar hör vardagen till i många afrikanska städer, särskilt när det som här gäller marknadsstånd, men det är inte alltid som planeringsdirektören hamnar i finkan misstänkt för mord.



Varning för starka scener

Se mer på denna http://allafrica.com/stories/201201240019.html.

Provocerande landskapshistoria del 2

Här kommer mera provocerande forskning, som berör delvis samma problematik som det jag skrev om tidigare i veckan  - hur marker som geografer uppfattar som kulturlandskap med långvarig hävd, av naturbevarare uppfattas som urskog.

Det måste väl vara ett tecken på att man skriver om något intressant när en artikel, som ännu bara förpublicerats på nätet i den vetenskapiga tidskriften Global Change redan har fått ett bemötande i en debattartikel i en norsk dagstidning och en lång detaljkritik från WWF. Det hela är en lång och rörig historia, men i korthet går det ut på att två geografer från Illinois  - Betsy Beymer-Farris och Tom Basset -  i Global Change publicerat en artikel som visar hur skogsplantering av klimatskäl genom REDD-mekanismerna i Rufijideltat i Tanzania står i skarp konflikt till lokala risbönders levebröd. De visar också på ett samand med WWFs verksamhet i Rufiji. Artikeln har blivit högaktuell genom att tanzanska skogsmyndigheter i oktober med brutala medel brände hyddor och sågade ner kokospalmer när de avhyste bönder i området.

Artikeln i Global Change hittar du här.

Aftenpostens nyhetsartikel på samma material hittar du här.

WWF Norge svarar i Aftenposten  Faglig flopp om Tanzania. En längre kritik av artikeln i Global Change från WWF-Norge hittar man här.

På Hanne Svarstads blog finns ytterligare material från höstens tidningsdebatt i samma fråga.

Se också norska Bistandsaktuellt.

Det är svårt att bedöma helheten av denna historia, men några saker verkar klara:

• I Rufijideltat har det funnits risodling åtminstone sedan 1800-talet och det handlar alltså inte om någon orörd sammanhängande mangroveskog. Det är väl dokumenterat sedan tidigare.
• WWF verkar ha anammat den tanzanska regeringens syn på att många av risbönderna skulle vara olagliga ockupanter av marken.
• Den tanzanska regeringen har gjort allvarliga övergrepp mot risodlare i området (bränning av hyddor, nedsågning av kokospalmer) i syfte att plantera skog men skogsmyndigheterna har varit tvunga att gå till reträtt. Skogsplantering av tidigare risfält med klimatargument står i klar motsättning till folks levebröd och matsäkerhet.

Avhysningar i Kenya



"The burnt remains of Samburu homes in Kenya following police evictions" mer på Survival international

 Jag har flera gånger på denna blog skrivit om hur ganska brutala avhysningar är och varit en del av den afrikanska naturvårdshistorien. Se t.ex. detta inlägg. Det händer allt som oftast att hyddor bränns för att slutgiltigt avhysa folk och fä och i stället skapa naturområden. Nu gäller det Samburufolket i Kenya. Och den tyska turistindustrin protesterar. Det är den uppmärksamme twittraren från Norge - se nere till höger -  som uppmärksammar oss på detta.

Monopol

Hur förhåller sig sällskapsspelet Monopol till verklighetens kapitalism och verklighetens stadsplaner och stadsgeograf? Läs Thomas Steinfelds tankeväckande understreckare i Svenska Dagbladet om Andreas Tönnesmanns bok Monopoly. Das Spiel, die Stadt, das Glück

Provocerande landskapshistoria del 1

- Om man ska återskapa Amazonasbäckenet så som det såg ut före Columbus måste man ta bort större delen av skogen  -- -  Jag vet att det inte passar så bra att säga så för brinnande miljövänner, men hur skulle kan kunna säga det på ett annat sätt. Det är min kollega Bill Woods i Kansas som säger så i New York Times den 14 januari.  Bill berättar på telefon att uttalandet i New York Times har provocerat en del av hans kollegor.

Artikeln handlar om den senaste tidens sensationella upptäckter av "geoglyfer" i det inre av Amazonas. Geoglyferna har tidigare uppmärksammats här i Sverige i Forskning och framsteg. De kommer nu fram när man i Acreprovinsen i Brasilien röjer bort skog för att expandera boskapsrancher och de visar att landskapet var hårt utnyttjat före Columbus.

Alf Hornborgs bild av Acres geoglyfer ur Forskning och framsteg

Ja, landskapshistorisk forskning leder ofta till att den etablerade bilden av samspelet mellan människa och natur ifrågasätts och för den typ av naturbevarande som vill blunda för att Amazonas sedan länge varit ett av mänsklig aktiviteter präglat landskap kan det kanske vara problematiskt att forskning nu visar att Amazonas var tätt befolkat och att stora delar av det som av många uppfattats som urskog i själva verket är resultatet av den igenväxning som uppstod efter den demografiska kollapsen som följde i spåren av kolonisternas sjukdomar och ibland ren utrotning.

Man får hoppas att landskapshistoriker som säger sanningen inte blir så impopulära att någon får lust att finka dom. Woods och Widgren i den enda finkan längs Santa Fe trail.

Development Today varnar för getingbon

Ge er inte in i ett getingbo Sida! Den varningen utfärdar tidskriften Development Today. Foto WIkipedia

Den utmärkta nättidskriften Development Today, som granskar nordiskt bistånd, fortsätter följa de svenska etanolplanerna i Tanzania. De uppmärksammar domen i förvaltningsrätten i Härnösand som slår fast att norrlandskommunernas ekonomiska stöd till Afrikaäventyren var olagligt och upphäver de kommunala besluten. Rimligtvis borde SEKAB-Tanzania och dess efterträdare vara skyldiga norrlandskommunerna 100-tals illegalt förvärvade miljoner. Development Today skriver också att en slutgiltig ansökan om kreditstöd till Sida kan väntas snart och varnar i sin ledare Sida att vara på sin vakt när de ska hantera denna ansökan. Ett av de tunga skälen de anför är att Sverige har ett tillfälligt förbud mot att använda skatteparadis i samband med biståndsprojekt. EcoEnergy är ju baserat på Mauritius.  Development Today menar att så länge detta tillfälliga förbud mot affärer med skatteparadis råder är det oklokt av Sida att ge sig in i ett sådant getingbo.

Replik på min Expressen-artikel

Den 19 december publicerade Svenska Bioenergiföreningen en replik i Expressen på min debattartikel Biståndsmiljoner till nytt markrofferi. Jag missade repliken eftersom den av någon outgrundlig anledning inte publicerades på nätet. Det tycker både Svenska Bioenergiföreningen och jag var synd. Här finns den i alla fall tillgänglig via en annan websida: Investera i afrikansk bioenergi är inget rofferi. Tack till Kjell Andersson på Svenska Bioenergiföreningen för länken. De försvarar Swedfunds investering i Addax i Sierra Leone.

Jag har i andra sammanhang kommenterat Swedfunds stöd till Addax och hoppas få svara i Expressen. Läs tills vidare dessa inlägg:

Frågor kring svenskt bistånd och markrofferi  (på denna blog)

Svenska kyrkan ställer frågor till Swedfund (på denna blog)

Swedfunds investering i Sierra Leone bör granskas (på Second opinion)

Jag har också i mer allmänna termer svarat på vad som gör många stora markförvärv till markrofferi och vad som krävs för att utveckla afrikanskt jordbruk i ett svar till Åke Barklund kring vad land grabbing egentligen är.