Det har varit uppe i media förr och är uppenbarligen kontroversiellt: min kollega Bo Malmberg och hans kollegor Eva Andersson och John Öst undersöker effekterna av det fria skolvalet och menar,på basis av sina undersökningar, att det leder till ökad segregation, Lyssna på Bo på Dagens Eko idag:
onsdag 27 februari 2013
lördag 23 februari 2013
Eco Energy i konflikt med nationalpark och Tanzanias riksdag
De svenska sockerrörsplanerna utanför Bagamoyo har stött på ett nytt problem. Media i Tanzania rapporterar om att Eco Energy inte har respekterat gränserna mot den närbelägna nationalparken Saadani.
Den swahilikunnige kan bege sig direkt till denna länk. Men google-översättningen blir ganska oklar så jag vände mig till Wille Östberg och fick följande sammanfattande förklaring:
Budskapet är att den tanzanska riksdagens utskott för mark, naturresurser och miljö förelägger EcoEnergy att inställa sin verksamhet tills riksdagen fastställt gränserna för reservatet. Ordföranden för utskottet, James Lembeli, meddelade att beslutet kom efter investeraren bedrivit verksamhet innanför parkens gränser, vilket lett till öppen konflikt mellan företaget och reservatets ledning. Ministeriet för Land, bebyggelse och miljö bör i samverkan med Tanapa (Tanzania National Parks) säkerställa att gränserna respekteras och förhindra intrång.
Man undrar hur Eco-Energy egentligen hanterar miljöfrågorna om de inte ens kan hålla sams med sin granne nationalparken.
Den swahilikunnige kan bege sig direkt till denna länk. Men google-översättningen blir ganska oklar så jag vände mig till Wille Östberg och fick följande sammanfattande förklaring:
Budskapet är att den tanzanska riksdagens utskott för mark, naturresurser och miljö förelägger EcoEnergy att inställa sin verksamhet tills riksdagen fastställt gränserna för reservatet. Ordföranden för utskottet, James Lembeli, meddelade att beslutet kom efter investeraren bedrivit verksamhet innanför parkens gränser, vilket lett till öppen konflikt mellan företaget och reservatets ledning. Ministeriet för Land, bebyggelse och miljö bör i samverkan med Tanapa (Tanzania National Parks) säkerställa att gränserna respekteras och förhindra intrång.
Man undrar hur Eco-Energy egentligen hanterar miljöfrågorna om de inte ens kan hålla sams med sin granne nationalparken.
måndag 18 februari 2013
Omdebatterad BBC-serie nu på svensk TV
Den uppmärksamme bloggläsaren har sedan några veckor kunnat läsa Chris Sandbrooks och Bill Adams kritiska blogginlägg om BBC-serien Africa (se nedan till höger i deras blogg Thinking like a human).De menar att programmet ger en felaktig bild av Afrika som vildmark. Några plåttak dyker visserligen upp i avsnitt två men flygbilderna över Virungabergen, där det kryllar av småbrukarbosättningar verkar vara medvetet vinklade för att utesluta alla mänskliga spår. Den okunnige tittaren kan få en bild av att det är sammanhängande vildmark från Uganda till Kilimanjaro, skriver Sandbrook och Adams. I går visades det första avsnittet i svensk TV: Storslagen BBC-serie om Afrika. Jag upptäckte programmet för sent kväll för att bilda mig en egen uppfattning. Men nog är det konstigt att seriens namn syftar på hela kontinenten och bara fokuserar på dess natur. Skulle man kunna göra så med någon annan kontinent? Skulle man kunna föreställa sig att ett program som hette Europa enbart skulle handla om dess natur?
Läs tills vidare Sandbrooks och Adams inlägg och de intressanta kommentarena till deras blogg och döm sedan själv om BBC och Sveriges Television bidrar till en vettig afrikabild genom detta program som enligt SVT "visar upp kontinenten på ett sätt vi aldrig sett förut".
Läs tills vidare Sandbrooks och Adams inlägg och de intressanta kommentarena till deras blogg och döm sedan själv om BBC och Sveriges Television bidrar till en vettig afrikabild genom detta program som enligt SVT "visar upp kontinenten på ett sätt vi aldrig sett förut".
fredag 8 februari 2013
Menar Stockholms Universitet att Madagaskar är mindre än Sverige?
Jag har tidigare klagat över att Fib-kulturfront och DN-världen använde sig av Mercators projektion i sina världskartor. Den projektionen är utmärkt att segla efter, men är inte särskilt klok om man vill ge en rätt uppfattning om hur världen ser ut. Nordeuropas och Nordamerikas storlek är grovt överdrivna medan tropiska länder förminskas. Enklast ser man det på att dessa kartor felaktigt ger en bild av att Madagaskar är mindre än Sverige. DN världen har tagit min kritik ad notam.
Men nu berättas det vid kaffebordet här att samma misstag görs av vårt eget universitet i Handbok för utresande utbytesstudenter. Här har man använt Millers projektion som vad gäller kontinenternas storleksrelationer är lika illa som Mercators.
Kanske dags att läsa lite kartografi på Kulturgeografen? Eller gå en snabbkurs i projektioner genom att besöka kulturgeografiska institutionens Youtube-film om in kartprojektioner.
Tack Pontus Hennerdal för tipset och för (som vanligt) den träffsäkra projektionsidentifieringen. Pontus är doktorand och forskar på skolelevers uppfattning om världen och kartprojektioner.
tisdag 15 januari 2013
För mycket klimatdeterminism
Det är allt för mycket klimatdeterminism i vissa naturvetenskapliga publikationer. Klimatforskare, som kan vara nog så kunniga på historiska klimatrekonstruktioner, gör självsäkra uttalanden om hur klimatförändring i gången tid påverkat samhällen. Men precis som idag så gäller det att förstå inte bara hur mycket mer eller mindre det kommer regna eller hur mycket varmare det blir. Det gäller också att ha ett samhällsvetenskapligt perspektiv på hur människor och olika samhällstyper reagerar på yttre förändringar.
Detta är tankegången bakom min senaste artikel som just nu publicerats:
Climate and causation in the Swedish Iron Age: learning from the present to understand the past
Den presenterades på ett seminarium i Köpenhamn för nästan exakt ett år sedan, Bra jobbat av teamet bakom Waterworlds att få ut den så fort. Specialnumret i Geografisk Tidsskrift/ Danish Journal of Geography ger väsentliga antropologiska och samhällsvetenskapliga aspekter på klimatförändringar och är synnerligen läsvärt.
Om du inte har tillgång till fulltext via tidskriftens hemsida så kan du i stället läsa en preliminär version som finns på min hemsida.
Detta är tankegången bakom min senaste artikel som just nu publicerats:
Climate and causation in the Swedish Iron Age: learning from the present to understand the past
Den presenterades på ett seminarium i Köpenhamn för nästan exakt ett år sedan, Bra jobbat av teamet bakom Waterworlds att få ut den så fort. Specialnumret i Geografisk Tidsskrift/ Danish Journal of Geography ger väsentliga antropologiska och samhällsvetenskapliga aspekter på klimatförändringar och är synnerligen läsvärt.
Om du inte har tillgång till fulltext via tidskriftens hemsida så kan du i stället läsa en preliminär version som finns på min hemsida.
torsdag 10 januari 2013
Obegripligt!!!
Läs Lars Engwalls artikel i UNT:
Sluta leka marknad med universitetens fastigheter!
Engwall tycker att det är obegripligt att Akademiska Hus använder pengar för att stärka sitt varumärke med tre helsidesannonser om nobelpristagarna i båda Stockholmstidningarna. Enligt Engwall hade Akademiska hus hyresintäkter på 5,1 miljarder och ett driftöverskott på 3,1 miljarder, varav ägaren staten får 1,2 miljarder i vinst......
Varför kan vi inte få en hyressänkning på 20% i stället??? Ja, det är verkligen obegripligt både att man annonserar för att stärka varumärket och att Finansdepartementet på detta sätt tar tillbaka 1,2 miljarder av de pengar vi får från Utbildningsdepartementet för att driva högre utbildning och forskning.
Sluta leka marknad med universitetens fastigheter!
Engwall tycker att det är obegripligt att Akademiska Hus använder pengar för att stärka sitt varumärke med tre helsidesannonser om nobelpristagarna i båda Stockholmstidningarna. Enligt Engwall hade Akademiska hus hyresintäkter på 5,1 miljarder och ett driftöverskott på 3,1 miljarder, varav ägaren staten får 1,2 miljarder i vinst......
Varför kan vi inte få en hyressänkning på 20% i stället??? Ja, det är verkligen obegripligt både att man annonserar för att stärka varumärket och att Finansdepartementet på detta sätt tar tillbaka 1,2 miljarder av de pengar vi får från Utbildningsdepartementet för att driva högre utbildning och forskning.
måndag 31 december 2012
Viktiga frågor om jordbruk
I dagens DN reser Johan Kuylenstierna och Lisa Sennerby Forsse några viktiga framtidsfrågor kring svensk och internationell livsmedelsförsörjning: Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning. Ännu ett intressant och viktigt inlägg med geografer med bland författarna (Kuylenstierna är adjungerad professor vid Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi). De ställer stora och relevanta frågor och bakom många av dem lurar tunga principiella skiljelinjer. Var finns de politiker som vågar ta tag i frågan om nationell livsmedelssäkerhet? Och vem vågar utvidga det till det i vissa sammanhang ännu mer kontroversialla begreppet matsuveränitet?
Det är intressant och viktigt att rektorn för lantbruksuniversitetet står bakom detta. I samband med arbetet i valberedningen för FORMAS forskarråd slog det mig hur lite av SLUs ansikte utåt som egentligen handlar om lantbruk: visioner om lantbrukets framtid och om lantbrukspolitik. Var finns de stora och spännande idéerna om växtodling och om jordbrukspolitik i SLUs forskning? Kan det vara så att de gamla striderna mellan förespråkare för ekologiskt jordbruk och konventionellt fortfarande påverkar debatt- och forskningsklimatet på SLU? Det som synts och hörts mest utåt från SLU när det gäller jordbruk verkar vara GMO-debatten (+länkar till SLUs forskarblogg), som ju på ett sätt är en i-landsfråga; det finns många mycket enklare och mindre kontroveriella sätt att höja arealproduktiviteten i de fattiga jordbuksländerna. Rätta mig om om jag har fel: jag hoppas verkligen att denna lätt ytliga utifrånspaning på ett grannuniversitet inte stämmer!!
Sammanfattningvis: det är spännande att SLU på detta sätt signalerar ett helhetsgrepp på livsmedelsförsörjning och jordbruk, nationellt och internationellt.
Det är intressant och viktigt att rektorn för lantbruksuniversitetet står bakom detta. I samband med arbetet i valberedningen för FORMAS forskarråd slog det mig hur lite av SLUs ansikte utåt som egentligen handlar om lantbruk: visioner om lantbrukets framtid och om lantbrukspolitik. Var finns de stora och spännande idéerna om växtodling och om jordbrukspolitik i SLUs forskning? Kan det vara så att de gamla striderna mellan förespråkare för ekologiskt jordbruk och konventionellt fortfarande påverkar debatt- och forskningsklimatet på SLU? Det som synts och hörts mest utåt från SLU när det gäller jordbruk verkar vara GMO-debatten (+länkar till SLUs forskarblogg), som ju på ett sätt är en i-landsfråga; det finns många mycket enklare och mindre kontroveriella sätt att höja arealproduktiviteten i de fattiga jordbuksländerna. Rätta mig om om jag har fel: jag hoppas verkligen att denna lätt ytliga utifrånspaning på ett grannuniversitet inte stämmer!!
Sammanfattningvis: det är spännande att SLU på detta sätt signalerar ett helhetsgrepp på livsmedelsförsörjning och jordbruk, nationellt och internationellt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)