Inte bara geografi -- detaljstyrning i musik också

Se min förra blog om kursplaner i geografi. Det är lite läskigt att börja granska ändringarna som regeringen gjort i skolverkets förslag. Är det SD eller Björklund som varit framme?

Kursplanen i Musik för grundskolan:
Skolverket:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
• Olika instrument från instrumentgrupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

 Regeringen:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. 
• Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. 
• Hur instrumenten låter och ser ut. 
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Det är samma tankegång som i geografin. Under årskurs 1-3 ska fokus vara på Sverige och Norden.

Policy för europeisk landskapsforskning

European Science Foundation, som är ett samarbetsorgan mellan europeiska forskningsråd och akademier, har nu antagit en "Science Policy Briefing" om landskapsforskning. De 16 sidorna är resultatet av ett arbete som sträckt sig över flera år och innefattat ett stort antal seminarier och överläggningar mellan olika landskapsforskare. Dokumentet har en tydlig tonvikt på den humanistiskt-samhällsvetenskapliga landskapsforskningen, men med tydliga öppningar mot naturvetenskaplig forskning.
Förhoppningvis kan den tjäna som en ingång till en mer framskjuten plats för landskapsforskning i EUs nästa ramprogram för forskning, men även inspirera till andra samordnade europeiska insatser på landskapsforskningsområdet.
Läs Landscape in a Changing World: Bridging Divides, Integrating Disciplines, Serving Society.

Laga ni äta vi!! Fram med tramporgeln!

När Jan Björklund presenterade regeringens förordning om ny läroplan för grundskolan uppstod en debatt om den ökade roll för undervisning om kristendom på bekostnad av andra religioner som den innebär. Vad som hittills inte kommit fram lika tydligt är att han på ett ännu värre sätt har skrivit om förslaget från skolverket vad gäller läroplanen i geografi. Han desavouerade därmed åtta månaders arbete nedlagt av geografer och geografididaktiker.

"Ett välförankrat förslag"  står det i presentationsmaterialet....  om förordningen.

När det ursprungliga förslaget tog ett globalt perspektiv återvände Björklund till det inkrökta pedagogiska perspektivet med nån slags koncentriska cirklar runt skolgården, närområdet, Sverige, Norden, Europa, Världen.

Om det finns något som vi professionella geografer mår illa av så är det tron att geografer ska kunna namn på alla världens floder, städer och berg. Vi vill förstås mycket hellre att elever och allmänhet ska vara globalt medvetna och förstå det globaliserade samhällets drivkrafter och förändringsfaktorer. För att kunna tala om det behövs förstås en del namn. Förslaget från geograferna var att eleverna skulle kunna: ”Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen”. Men Björklund ersätter det med ”Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden”.  (se mer i Smålandsposten)

Jonas Svensson, religionsvetare, drar i Smålandsposten följande slutsats: 

"verksamma lärare får ta sig ut till materialrummet och damma av såväl tramporgeln som kartan över Hallands floder. Nu ska det sjungas psalmer och läras geografiramsor. Laga ni, äta vi, kans­ke till tonerna av Vår gud är oss en väldig borg. Och ni barn: glöm inte äpplet till lärarinnan nästa höst och bocka och nig fint. Fram­tidens skola är här."

Man borde skratta, men som geografiprofessor får man kalla kårar. Var det inte större respekt för kunskap och forskning som var på Björklunds program? Borde han inte lyssna på universitetsgeograferna då i stället för att gå tillbaks till gammal etnocentrisk skolgeografi med Sverige i centrum och världen utanför?

 

Urbant jordbruk

Större delen av Uppsalas mark innanför stadsgränsen 1858 bestod av åkrar.

Hemsidan CITY FARMER NEWS uppmärksammar Annika Björklunds nya avhandling

Historical Urban Agriculture: Food Production and Access to Land in Swedish Towns before 1900

LÄNK TILL FULLTEXT

Avhandlingens resultat är intressant i flera olika sammanhang: Om tidiga städer kunde vara lika självförsörjande på  livsmedel från sin egen mark som många av 1700-talets städer ger det en ny bild av den tidiga urbaniseringen. Kanske var inte de av geograferna så omhuldade omlanden så viktiga?? I de fattiga delarna av städer i Syd idag förekommer informellt jordbruk på överbliven mark mellan järnvägar och vägar och dagens debatt om närodlat gör stadsjordbruk till något allt mer aktuellt även i den rika världen och lyfts av många fram som en framtidsfråga.

Kom på disputationen nu på fredag den 15 oktober så får ni höra mer.

Docent i geografi

Grattis Annika Dahlberg, som av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms Universitet utnämnts till docent i geografi.
Än sen då -- vad är det som är blogg-värt med det? Jo, frågan om benämningarna inom geografin är ett återkommande och ständigt problem. Samhällsvetenskapliga fakulteten har haft som princip att endast utdela docenturer i de ämnesområden (huvudområden) som man kan få doktorsexamen i vid fakulteten. Detta är för att undvika en snårskog av olika preciseringar i docenturerna. Forskarutbildningsämnet vid vår fakultet heter Geografi, särskilt kulturgeografi.
Därför tog det en ganska rejäl extra tid att hantera Annika Dahlbergs ansökan om att få bli docent i Geografi. Annika Dahlberg disputerade i naturgeografi, fick en forskningsrådsfinansierad tjänst i Kulturgeografi för att slutligen landa på ett lektorat i naturgeografi. Hon är både i sin karriär och sin forskning ett gott exempel på en geograf som bekvämt rör sig inom olika fält i vad som annars skulle klassas som naturgeografi eller kulturgeografi.
På avancerad nivå (Masters) är geografi numera ett fakultetsövergripande ämne vid Stockholms Universitet. Med detta beslut har den synen på ämnets fakultetstillhörighet ytterligare betonats även på högre nivåer. Grattis till Annika och grattis till ideén om geografi som ett fakultetsövergripande och tvärvetenskapligt ämne.

Snabba rekonstruktioner kontra empiriskt grundade

Rekonstruktion av global markanvändning är en växande forskningsgren. Vår projekt Mapping Global Agricultural History (se min förra blog) är ett försök till en kvalificerad kommentar till de ofta grovt förenklade och eurocentriska rekonstruktioner som cirkulerar bland klimatmodellerare. Men vi kommer inte att kunna göra nya detaljerade studier över hela världen utan kommer att jobba med en bred syntes uttryckt i kartform.
Våra historiskt geografiska kollegor i Kina arbetar mycket närmare klimatmodellerarnas typ av dataset vad gäller upplösning (finmaskiga rasterdata), men kombinerar det med grundligt historiskt empiriskt arbete och källkritik.
Idag har vi glädjen att välkomna Li Beibei från Beijing Normal University som ska vara gästdoktorand hos oss ett år. Li Beibei har nyligen tillsammans med kollegor publicerat en artikel där hon på ett mycket detaljerat sätt jämför nogranna historiska rekonstruktioner av åkermarkens utveckling i Nordöstra Kina med två av de mest förekommande globala dataseten, med ett förödande resultat för de empiriskt lättviktiga men till synes sofistikerade globala dataseten. De kan inte ta hänsyn till sådana faktorer som migration, krig och politik, som i hög grad har påverkat jordbruket i nordöstra Kina.
Se mer i artikeln  Accuracy assessment of global historical cropland datasets based on regional reconstructed historical data - A case study in Northeast China
Li Beibei kommer nu att utröna möjligheterna för att göra en liknande rekonstruktion för Sverige och evt hela Skandinavien baserat på de utmärkta historiska data vi har här.

Målet satt -- arbetet kallar

Vårt projekt Mapping Global Agricultural History vänder sig till två målgrupper som inte alltid kommunicerar så väl med varandra. Nu har vi fått två sessioner accepterade på två skilda konferenser i vår där vi hoppas att nå ut såväl till klimatforskare som till globalhistoriker.
På 2011 års möte för American Association for the Advancement of Science (februari) hoppas vi att klimatmodellerare och andra naturvetare som arbetar med sambandet mellan markanvändning och klimat ska uppmärksamma vår session Global Agricultural History: Mapping the Past for Modeling the Future. Charles C. Mann, som skrev 1491, kommer att vara sessionens kommentator.
På Third European Congress on World and Global History på London School of Economics i april, hoppas vi nå ut till globalhistorikerna med vår session: Mapping Global Agricultural History.
Nu gäller det bara att få ihop delarna till en helhet så att vi tills dess kan presentera en ny syntes i form av tre kommenterade världskartor: AD 1000, AD 1500 och AD 1800.