FORMAS forskarråd

I dag samlades elektorsförsamlingen till FORMAS forskarråd. Sju av forskarrådets 13 ledamöter utses av en elektorsförsamling som är utsedd av universiteten. Jag har haft förmånen och bekymret att tillsammans sex andra forskare ingå i valberedningen inför detta val.  Efter kreativa och engagerade diskussioner  blev det till slut valberedningens förslag som fann majoritetens gillande. För samhällsvetenskapens representation i rådet blev det ett myrsteg framåt. Tre samhällsvetare totalt, precis som förra omgången, men till skillnad från då så är det nu två ordinare  och en ersättare. Nya ordinarie ledamöter är jägmästaren och statsvetarprofessorn Katarina Eckerberg (som tidigare i sin egenskap av ersättare engagerat sig hårt för FORMAS utveckling och för samhällsvetenskapens roll i miljöforskningen) och kulturgeografiprofessorn Marie Stenseke. Runar Brännlund, som är ekonom med skoglig inriktning fortsätter också att spela också en viktig roll. Vi har i valberedningsarbetet utgått från att även ersättarna ska få tillfälle att göra ett viktigt arbete. Trycket på FORMAS att verkligen vara ett forskarstyrt organ och inte bli "vinnoviserat" diskuterades på elektorsförsamlingens möte och vi tror att vi har hittat kloka forskare som kan leva upp till det och dessutom se till miljöforskningen som en helhet utan att gräva ner sig i ämnesgränser. Så här blev det

Ledamöter	Ersättare
Leif Andersson, UU	Ulf Emanuelsson, SLU
Torgny Näsholm, SLU	Helen Håkansson, KI
Katarina Eckerberg, UmU	Agneta Oskarsson, SLU
Karin Rengefors, LU	Sara Hallin, SLU
Marie Stenseke, GU	Uno Wennergren, LiU
Carl-Eric Hagentoft, Chalmers	Katja Grillner, KTH
Christina Rudén, SU	Runar Brännlund, UmU

Kritik mot angelägen julvideo

Inte alla är lika entusiastiska för den angelägna julvideo som jag länkade till i ett tidigare inlägg. I norska Biståndsaktuellt ifrågasätts hela projektet i artikeln Radiatorbistand - nei takk.

Allvarligt talat: denna video tillsammans med biståndsaktuellts kritiska artikel borde vara självskriven som kursmaterial på universitetskurser kring global utveckling och internationellt bistånd. Den blixtbelyser i humorns form så många viktiga frågor.

Välgörenhetsvideogenren kommer aldrig att hämta sig, twittrar Informationsbyrån.

Storgårdar med träldrift - den nya ortodoxin?

I en äldre nordisk historieskrivning tänkte man sig att jordbruket under vikingatid och tidig medeltid dominerades av fria bönder. Från slutet av 1990-talet började den modellen allt mer att ifrågasättas - inte minst av norska historiker och arkeologer. De kunde göra trovärdigt att medeltidens ojämlikhet med stormannagods och landbönder (arrendatorer) hade en bakgrund i vikingatidens trälsystem och i olika mellanformer mellan trälar och rättsligt sett fria landbönder. Jag tog upp den omvärderingen bl.a. i artiklen Kulturgeografernas bönder och arkeologernas guld 1998.

Nu har pendeln svängt och det tycks ha blivit en etablerad sanning att man under perioden vikingatid och medeltid genomlöpt en historisk följd  - en trestegsmodell som skulle bestått av

1. storgårdsdrift -- med trälar som arbetskraft och med brytar som arbetsledare
2. huvudgårdsdrift - med arbetspliktiga landbor och torpare
3. landbodrift -- där landbon (arrendatorn) betalade för sin rätt att bruka jorden med en avrad(ränta)  till godsherren

Denna trestegsmodell spelar t.ex. en central roll både som utgångspunkt och resultat i Alf Ericsons nyligen publicerade avhandling Terra Mediaevalis. Lika entusiastisk som jag var när de norska kollegorna på ett grundläggande sätt omvärderade de sociala relationerna under vikingatid och tidig medeltid, lika förundrad blir jag nu när en ny ortodoxi om en lagmässig historisk följd breder ut sig. De empiriska beläggen för hur arbetsorgansationen fungerade under en tänkt storgårdsdrift är alldeles för få och spröda för att man ska kunna påstå att storgårdsdrift med trälar var en dominerande produktionsform.  Och de norska argumenten, som framfördes t.ex. av Tore Iversen, var ju att så länge det har funnits träldom så har förutsättningarna också funnits för andra typer av utnyttjande - t.ex. i form av ofria brukare på mindre jordbruk under en jordherre. I själva verket ligger det, enligt Iversen, i själva trälsystemets natur att det finns både en ingång och en utgång. Trälarna disciplinerades så att säga genom möjligheten till att sättas som avhängiga brukare på mindre gårdar. Fördelningen mellan å ena sidan regelrätta storgårdar med brytedrift och andra sidan andra typer av avhängighets- och utnyttjandeformer av beroende underbruk vet vi lite om.

(Läs:  Fremveksten av det norske leilendingsvesenet i middelalderen—en forklaringsskisse

T Iversen - Heimen, 1995)

Nya pengar till samarbete med Ukraina

Vetenskapsrådet meddelade idag sina beslut om Swedish Research Links.  De finansierar sammanlagt 47 projekt där svenska forskare under en tre-årsperiod får chansen att bygga upp ett samarbete med forskare i ett urval främst utomeuropeiska länder.


Av den ursrpungliga stäppen i Ukraina  återstår endast "små"  fragment.
 Men allt är relativt. Även fragmenten framstår som öppet hav.

Tillsammans med växtgeografen Ivan Moysiyenko på Khersons statsuniversitet i södra Ukraina har vi fått medel för ett projekt som vi på svenska kallade "Den eurasiska stäppens miljöhistoria". Det är Brian Kuns, doktorand på institutionen, som har utvecklat detta samarbete med Khersons universitet och projektets frågeställningar knyter an både till hans eget avhandlingsarbete och till projektet Mapping Global Agricultural History. Men det öppnar också för nygamla samarbeten med växtekologi och naturgeografi kring samverkan mellan hävd och vegetation.Från svensk sida medverkar förutom Brian Kuns och undertecknad  även  Janken Myrdal, som ansvarar för den eurasiska delen i vårt stora globala karteringsprojekt, men också Sara Cousins, naturgeograf och växtekolog, som forskar kring sambandet mellan landskapshistora, vegetation och artdiversitet och Camilla Eriksson, doktorand på SLU med forskningsintressen i kring landskap och landsbygdsutveckling i Sverige, Rumänien och Kirgisistan.

Engelsk titel och abstract:

How the East was won: Towards an environmental history of the Eurasian steppe

Post-Soviet reform has led to tremendous agricultural changes in the steppe region of Ukraine and other post-Soviet countries. While investment firms are now seeking to capitalize on the opportunity to conduct rational large-scale agriculture on the fertile steppe soils, a window of opportunity has also opened to discuss the steppe?s future and the balance between intensive land use and sustainability, the preservation of nature, and equitable rural development. The proposed research aims to contribute to this discussion by investigating the dynamics of land cover and land use change, historically and today, in a part of the Ukrainian steppe. More specifically we seek to explore how the different methodologies and knowledge-bases of the joint Swedish and Ukrainian research team can enrich each other's understandings of the drivers of land use/land cover change; use the results from the southern Ukrainian landscape to generate hypotheses about the dynamics of land cover and land use change in the Eurasian steppe in general; compliment climate modelling of the historical climate in the steppe, by grounding it in expert local  nowledge; relate knowledge of historical land use and land cover dynamics to an on-going discussion on sustainability and rural development. Finally, our ambition is to establish a long-term research agenda about the steppe "before and now", where a new generation of scholars from Swedish and Ukrainian universities can take this work forward.

Angelägen julvideo

Se videon. Fundera över budskapet och gå sedan till hemsidan Africa for Norway om du vill läsa mer.

Kan solenergi lösa flyktingproblemen?

Det är ett intressant perspektiv som Johan Rockström, Anders Wijkman och Karl-Erik Lagerlöf målar upp i sin DN-artikel i dag: Solenergi från Sahara kan lösa elförsörjningen. Jag sällar mig inte till den maskinkrossarsyn,  som gör att man inte kan lyssna på förslag till tekniska lösningar på energikrisen och vill därför inte avfärda idén om solenergi från Sahara. MEN: författarna argumenterar oklart.  Å ena sidan identifieras samhälleliga problem inom en viss klimatisk region av världen: flyktingläger och massarbetslöshet, å andra sidan identifieras samma klimatzon som lösningen på ett helt annat problem: i detta fall det rika Europas omättliga behov av energi. En gammal god geografisk regel gäller att inte förhastat dra slutsatser från att vissa företeelser har samma geografiska utbredning. Problemet berör väl etablerade problemområden inom rumslig statistik som ecological fallacy  och spatial autocorrelation och har naturligtvis sina värsta uttryck i naturdeterministiska slutsatser. Lärdomen från geografiämnets intellektuella brottningsmatch med naturdeterminismen är att man måste identifiera de samhälleliga relationerna, inte bara den rumsliga närheten eller överlappningen mellan olika företeelser. I fallet med flyktingläger och solenergi är alltså den helt grundläggande frågan om vilka sociala och ekonomiska relationer som ska till för att Europas energihunger och Sahelzonens sociala problem ska lösas i en och samma operation, och om det överhuvudtaget är möjligt. Men därom ger författarna till DN-artikeln inga besked.

False marketing from company "Research media"

Would you be flattered if you did get a mail from a journalist in the process of editing next years "International Innovation Report" where he said he wanted to do a glossy two page presentation of your research project? I was flattered first time I did get such a mail, but for some reason it was not followed up.

Yesterday I did get a similar mail from Joe Howes at Research Media. However now I happen to know from colleagues that the company RESEARCH MEDIA that sends these mails operates in the following way: After contacts have been established and a plan for the article and the dissemination has been discussed, work started etc, they disclose that they need a sum in the order of 2000 Euro to continue.

That is why I this time asked in my response to their mail: "Before any further discussions on this can you please clarify the financial plan for this. Am I right in assuming you want to send a bill for this? In that case I am not interested. If you are doing a true journalistic work I am interested." I am now waiting for the response. See their mail and my response on this link.

Does anyone else out there have experience from this? The Swedish Research Council FÒRMAS, which in the mail is mentioned as a contributor to this report, did on its homepage distance itself from such initatives some time ago, but I cannot find it. Anyone remember that link?



Added: 19 nov:  I have got help from FORMAS to find the old link:

This is the link where the Swedish Research Council (VR) distanced itself from such journals more than a year ago.Vetenskapsrådet tar avstånd från tidskrifter med tvivelaktiga affärsmetoder

FORMAS had a similar note by the same time and have just today published a new version:  Vi tar avstånd från tidskrifter med tvivelaktiga affärsmetoder

Thanks to FORMAS for help!

Nya länkar till höger

Den uppmärksamme läsaren av bloggen ser att det ligger några nya länkar nere till höger, som jag inte kommenterat förr. Under rubriken Conversations with AUSCCER bloggar geografen Lesley Head och andra medarbetare vid Australian Centre for Cultural Environmental Research. Lesley Head är en flitig Sverigebesökare, har innehaft kungens miljögästprofessur och är nu på långtidsbesök hos kulturgeograferna i Göteborg. I senaste blogginlägget rapporterar hon från en forskarkurs där.

På bloggen Thinking like a human bloggar Cambridgegeografern Bill Adams tillsammans med sin kollega Chris Sandbrook om naturvård och bevarande i det tjugonde århundradet.

Bland förut inte uppmärksammade bloggar från Stockholms Universitet vill jag påminna om Barbara Wohlfarts (professor i kvartärgeologi) och om genetikern Dag Jenssens.  Dag Jenssen har nyligen uppmärksammats för sin forskning om samband mellan alkoholförtäring och cancerrisk.

Resiliens och kulturlandskap

Nu är den här, boken från ett kreativt möte i Berlin i juni 2010. Jag har skrivit om mötet tidigare under rubriken Inga murar i Berlin. Min entusiasm för boken beror inte bara på att jag själv skrivit en artikel där som jag tycker är viktig. Jag tänker framförallt på det kreativa sätt som mötesorganisatörerna och nu bokredaktörerna Tobias Plieninger och Claudia Bieling bjöd in brett och la upp diskussionerna. Det var ett öppet möte där man dels lyfte fram potentialen i resiliensbegreppet, men också utsatte det för granskning och kontrast mot empiriska fall och mot andra teoretiska angreppsvinklar.Det återspeglas väl i boken. Och så pryds den av ett svenskt landskap på omslaget: Hållnäs i norra Uppland. Kopplingen till Hållnäs kommer genom en artikel av Marie Stenseke med medförfattare som med utgångspunkt i sina studier i Hållnäs ifrågasätter system-begreppet i det i resilienssammanhang så ofta förekommande begreppet "social-ekologiska system".

Taggtråd, Dödas mobilitet och Stadens segregation

Varje fältarbetande landskapsforskare har ett förhållande till taggtråd. Risporna i jackan eller skjortan på ryggen när man felbedömt knäböjningen (om man satsat på metoden att gå emellan de två trådar som under en lång tid varit det vanliga i Sverige.) Eller de sextrådiga täta och hårt spända nya stängslen i Kenya som i underkant lämnar en glipa möjligtvis stor nog för en kattunge och vars överkant ligger brösthöjd.... Allt för att markera den nyvunna privata äganderätten.



Bild: Wikipedia












I Sverige är det dags att skriva taggtrådens historia. De försvinner allt mer till fördel för elstängsel, enligt uppgift bl.a. för att läderindustrin vill ha oskadade kohudar. Ulf Jansson på Kulturgeografen här i Stockholm fick igår besked att Vetenskapsrådet beslutat stödja hans projekt Från modern hägnadsmetod till problematiskt hinder - taggtrådens uppgång och fall i det svenska agrarlandskapet. Grattis Ulf!!

De andra projekten som lätt går att känna igen som kulturgeografiska är inte mindre spännade: Roger Marjavaaras projekt om De dödas mobilitet (Umeå) och John Ösths om Stadens segregationmönster  (Uppsala).