Alf Hornborg i Stockholm och på SLUs forskarblogg

Den nystartade seminarieserien Stockholm Seminar on Environmental Social Science inleder den 30 november med besök av Alf Hornborg, som kommer att tala om

"Sustainable Development as a Problem of Global Distribution: Transdisciplinary Theory and Methods for Tracing Environmental Load Displacement"

Se mer på denna länk till Statsvetenskapens hemsida. Observera dock att seminarieserien är sponsrad av fakulteten och är ett samarbete mellan många olika institutioner inom fakulteten.

Läs också debatten om tillväxt på SLUs forskarblogg och på andra ställen:


Astrid Kander på Ekonomisk historiska institutionen i Lund är i sin recension av boken Hållbarhetsmyten  kritisk mot sina kollegor på institutionen i inlägget Tillväxtoptimister blundar för miljöproblem på ekonomibloggen Ekonomistas.



 ¨







Göran Djurfeldt hyllar samma bok på SLUs forskarblogg och är samtidigt kritisk mot Alf Hornborgs bok Myten om maskinen och skriver: Finns det en gräns för tillväxten eller är den vår enda utväg?

Och Alf Hornborg undrar i sitt svar: Finns det en gräns för tillväxtoptimismen?

Kina i Afrika: ett par sockor från Tot

Jag köpte två par kinesiska sockor i Tot i Marakwet (Kenya) i mitten av september. De kostade 40 kenyanska shilling per par. Det blir 2 kr och 55 öre. Jag har haft svårt att bryta förpackningen på det andra paret. Först vill jag läsa och läsa om texten på etiketten några gånger till. Pröva själv, gärna med ett engelskt lexikon i handen:

Det finns många fina exempel på internet på den nya friska oförvägna kinesiska engelskan. Den demonstrerar ett självförtroende, som verkar vara intimt förknippat med den kinesiska ekonomiska expansionen i världen  LÄNK LÄNK LÄNK LÄNK

Men bortsett från språkhumorn är de billiga sockorna från Tot en påminnelse om kinesiska intressen i Afrika, som inte alltid är lika oskyldiga som ett par sockor med roligt språk (vad betyder egentligen volitation?).

Pádraig Carmody (till vänster) diskuterar med doktorander och mastersstudenter i Juja, Kenya i dec 2008.

Det är flera geografer som sätter denna expansion under luppen.  Pádraig Carmody från Trinity College i Dublin har undersökt bl.a. de kinesiska intressena i Afrika i sin bok The New Scramble for Africa , som kom ut i våras. Den som vill veta hur Pádraig uttalar sitt förnamn kan lyssna på radioprogrammet Konflikt från i våras, när han intervjuades om Frankrikes intressen i Afrika.

På vår egen institution undersöker Linn Axelsson handel med kinesiska textilier i Ghana.  Hon har bl.a. medverkat i boken The rise of China and India in Africa.

Jan Öhman för länge sedan

Jag letar efter en gammal bild och ut ur mappen kommer helt felsorterat ett foto från ett gemensamt pedagogiskt seminarium mellan de båda kulturgeografiska institutionerna i Uppsala och Stockholm. Det måste ha varit i slutet av 1970-talet. Och mitt i bilden sitter Jan Öhman. Alltså hade vi känt varandra i mer än trettio år. Vi forskade i olika fält, var inte nära vänner, men träffades då och då som man gör - genom alla dessa år. Och jag har fortfarande många mer samtal jag velat föra med Jan. Tillsammans med Kirsten Simonsen gjorde han aktuell svensk och nordisk samhällsgeografi synlig för världen i boken Voices from the North.

Det är Sven-Olof Lindquist och Kerstin Bodström som flankerar Jan. Gunnar Arpi håller sig skeptiskt på avstånd i gul skjorta längst bort.

Parallellspråkighet

I går på institutionens måndagsmöte fick jag höra att rektor helt nyligen beslutat om en språkpolicy, som dessutom, så vitt jag kan se, stödjer det som jag bloggade om i  september.

Man skriver bl.a.:

"Målet om parallellspråkighet innebär att ett medvetet arbete med att stärka de internationella inslagen i utbildningen förenas med ett arbete med att utveckla svensk terminologi och svenskspråkiga textmönster inom respektive område"

Här är länken till Stockholms Universitets språkpolicy.

Torpets transformationer

I fredags var här en mycket uppskattad disputation. Etnologen Birgitta Svensson granskade med skarp blick och entusiasm Maja Lagerqvists avhandling om hur det svenska torpet överlevt från 1800-talets bistra verklighet till Ernst Kiersteigers TV-torp.

Läs mer här.

The Ampersand and the Hyphen

Ett av skälen till att jag bloggar på svenska är att jag tycker att det är viktigt att vara tvåspråklig, att kunna berätta om global miljöhistoria och geografi på enkel svenska. Men idag har jag fått problem när jag på redig svenska vill berätta om ett intressant och viktigt seminarium.

Den 26 oktober har Carole Crumley bjudit in till ett seminarium här i Geovetenskapens hus. Det är Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi som står som värd och Carole Crumley har inbjudits att arrangera detta efter att hon fick en medalj i våras av sällskapet.

Så här heter hennes tema för dagen

The Ampersand and the Hyphen:
An Update on the Science-Society Endeavour

Hur skulle man kunna hitta en bra svensk översättning? Ordagrant blir det
Och-tecknet och bindestrecket: En uppdatering av vetenskap-samhälle-bemödandet.

Men bortsett från att och-tecken eller et-tecken (dvs "&") låter mycket klumpigare än ampersand så finns det flera fallgropar. Science kan inte alltid (utom på Bryssel-engelska) översättas till vetenskap. Det har jag bloggat om tidigare. Vad Carole Crumley vill att vi ska diskutera på seminariet är vilka hinder som finns för att vi som är samhällsvetare och humanister ska kunna bidra mer till kunskapen om globala miljöförändringar (som ju annars riskerar att bli ett revir för science = naturvetenskap, trots att det är mänskliga samhällen som skapat miljöproblemen). Läs mer om seminariet här: The ampersand and the hyphen.

Svenska sockerrörsplantager i Bagamoyo-- fortsättningen.

Den uppmärksamme läsaren "Anonym" (skriv gärna ut ditt namn nästa gång) uppmärksammar nyheter om de planerade svenska plantageäventyren i Tanzania, som jag skrivit om i tidigare bloggar. Hon hänvisar till den utmärkta men tyvärr dyra nättidskriften Development Today med följande länkar. Jag har bara läst ingressen till den första artikeln och förstår inte riktigt hur ingressen kan vara inledningen till en nyhet om att att SIDA beslutat stödja äventyren (som anonym säger) men det står i så fäll längre ner i  artikeln.

http://www.development-today.com/magazine/2011/dt_7/business/no_nordic_dfi_investment_in_bagamoyo_ethanol_project

http://www.development-today.com/magazine/2011/dt_6/news/sida_positive_to_tanzania_biofuel_project_but_keeps_paper_trail_secret
Kanske kan någon välinformerad läsare, eller kanske anonym själv, förklara på vad sätt SIDA skulle stöjda projektet.

Under alla omständigheter står det klar att den tidigare miljöfrälsningsattityden hos projektet verkar rejält kanstött. Nu handlar det om att sätta upp en sockerplantage och om det ska bli "miljövänligt" bränsle eller bara säljbart socker verkar inte längre viktigt. Vi väntar fortfarande på en bra miljökonsekvensbeskrivning, som också tar upp det sociala frågorna kring avhysning av de som hittills har utnyttjat marken. Var står Stockholm Environment Institute i denna fråga?

Eco-Energys vd Per Carstedt framträder snart på markroffarnas toppmöte i Singapore och ska där tala om risker och utmaningar när man investerar i jordbruk i den lukrativa region som Afrika utgör. Här är mijöperspektivet avlägset.

Samtidigt som investerare träffas i Singapore  så hålls en workshop i Uppsala:

Land grabbing in Africa: Global resource scarcity and competition for survival

21 Oktober 2011, kl  9-17