Fullmäktige i Nacka: "enorma brister i Moderaternas förståelse för vad GIS är"

I Nacka kommunfullmäktige blev i går GIS en politisk fråga.  Utgångspunkten var en interpellationsfråga kring den hemlighållna GIS-analysen (Se mitt tidigare blogginlägg).

Nackalistans Bosse Ståldal frågade kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau vad ursprunget till den hemlighållna lokaliseringsanalysen var: "Varifrån, vilken nivå, kom uppdraget ifrån och varför gjordes utredningen om simhallen? "

Ståldal läste i fullmäktige upp mina synpunkter på Gerdaus märkliga och mörkande svar på interpellationen.

Här följer det:

"Synpunkter på Mats Gerdaus svar på Bo Ståldals interpellation inför Nacka kommunalfullmäktige den 11 december 2017:

Gerdau skriver i sitt svar på interpellationen:

”Den ”utredning” som interpellanten frågar om är ingen utredning utan handlar om tre kartbilder (bifogas) som visar var det bor människor i Saltsjöbaden och Fisksätra. Det torde inte vara okänd information för någon, dessutom framgick invånarantal i Saltsjöbaden och Fisksätra i tjänsteskrivelsen inför fullmäktiges beslut.”
Gerdau uppger alltså att invånarantal i Saltsjöbaden och Fisksätra framgick i utredningsmaterialet inför beslutet. Ja, det är riktigt: i simhallsutredningen daterad 3 mars 2015 finns uppgifter om att det bor 19000 invånare i Saltsjöbaden/Fisksätra, men vare sig på karta eller i någon form av statistik visas hur dessa är fördelade i området. Att det finns skillnad i tillgänglighet mellan Fisksätra-alternativet och Näcken-alternativet framgår visserligen i utredningen, men inte hur stor skillnaden är. Inte ens en enkel karta över befolkningens fördelning inom området finns med i underlaget.

Stadsjuristen skriver i sitt beslut i mars 2017 att ”den nu aktuella lokaliseringsanalysen har tagits fram av kommunens lantmäterienhet som underlag i ett tidigt skede av planprocessen”. Det är inte sant. Av kartmaterialet framgår tydligt att befolkningsdata för dessa kartor laddats ner i april 2015, d.v.s. efter det att den första simhallsutredningen slutförts den 3 mars 2015.

Ärendet återemitterades sedan över sommaren 2015 ”för fortsatt utredning av tillgänglighet, besöksprognos, möjlighet till ökade intäkter och brukarnas intresse för ett alternativ innefattande ny simhall i Fisksätra”. Inte heller i den tjänsteskrivelse från augusti 2015, som blev resultatet av denna återremiss, med det uttryckliga uppdraget att utreda bl.a. tillgängligheten, finns något underlag kring befolkningens fördelning. Skrivelsen ger inga som helst faktabaserade uppgifter kring vilken av de olika lokaliseringarna som skulle ha bäst tillgänglighet.

De tre kartorna som nu är tillgängliga togs inte fram av lantmäterienheten för att ”få en bild av befolkningssituationen”, som Gerdau uppger,  utan för att utreda vilken plats som vore lämpligast för en simhall och kunde tänkas öka tillgängligheten för flest. Den omtalas av också av stadsjuristen som en lokaliseringsanalys. Som alla kan se redovisar den inte ”var det bor folk i Saltsjöbaden/Fisksätra” utan är en analys av faktiskt befolkningsunderlag för de olika alternativen, med hänsyn tagen till faktiska gång- och cykelvägar. Detta underlag kom aldrig att ingå i den tillgänglighetsanalys som återremissen krävde, men det innehåller tydliga fakta om skillnaden i tillgängligheten mellan de tre simhallslägena. Underlagsmaterialet visar tydlig att Näcken-alternativet har 7488 invånare inom gång-eller cykelavstånd, medan en lokalisering till Fisksätra skulle ha 13924, nästan det dubbla. De ger alltså helt ny information jämfört med det som finns redovisat i de olika utredningar som låg till grund för beslutet i september 2015.

En lokaliseringsanalys av det slag som de tre kartorna representerar borde vara en självklarhet inför ett kommunalt beslut av den kostnad som simhallen innebär. Den har betydelse både för besöksfrekvens och för möjliga intäkter. Som jag påpekade i min skrivelse till kommunfullmäktiges ledamöter i september 2015 har kommunen egna resurser att genomföra en sådan analys och det har nu bevisats genom att lantmäterienhetens material släppts ut. Inför ett så ekonomiskt tungt beslut skulle ingen  annan verksamhet – kommersiell eller kommunal – kunna ta så lätt på befolkningsunderlag och tillgänglighet som kommunen har gjort i detta fall.

Fisksätra den 10 december 2017

Mats Widgren, professor emeritus i kulturgeografi"

Gerdau valde att inte gå i debatt om detta. Förhoppningsvis insåg han att han hade gjort fel när han kallat GIS-analysen från kommunens egen lantmäterienhet för "tre kartbilder som visar var det bor människor i Saltsjöbaden/Fisksätra."

Socialdemokraten Ella Tegsten kritiserade också Gerdaus bristande förståelse för vad en GIS-analys är och twittrade från mötet:

"Interpellationen kring lokaliseringskartorna för simhallen visar enorma brister i Moderaternas förståelse för vad GIS är och har fortfarande inte svarat på varför de låg under sekretess."

och vidare 

"Anser att för framtida exploateringar och antagande byggnader för allmännyttan att vi har fler GIS kartor, inte färre, de är till för att vi ska förstå samhällsfrågor och behöver inte ligga under sekretess."

Som geograf och kommuninvånare kan jag bara hoppas på att synen på GIS och bra utredningar inte är partiskiljande och att kommunens ledning i fortsättningen på ett bättre sätt framhäver sin duktiga lantmäterienhet och deras klargörande GIS-analyser.

Den som vill följa diskussionen om GIS i sin helhet kan kolla på punkt 8 i webvideon.