måndag 18 oktober 2010

Laga ni äta vi!! Fram med tramporgeln!

När Jan Björklund presenterade regeringens förordning om ny läroplan för grundskolan uppstod en debatt om den ökade roll för undervisning om kristendom på bekostnad av andra religioner som den innebär. Vad som hittills inte kommit fram lika tydligt är att han på ett ännu värre sätt har skrivit om förslaget från skolverket vad gäller läroplanen i geografi. Han desavouerade därmed åtta månaders arbete nedlagt av geografer och geografididaktiker.

"Ett välförankrat förslag"  står det i presentationsmaterialet....  om förordningen.

När det ursprungliga förslaget tog ett globalt perspektiv återvände Björklund till det inkrökta pedagogiska perspektivet med nån slags koncentriska cirklar runt skolgården, närområdet, Sverige, Norden, Europa, Världen.

Om det finns något som vi professionella geografer mår illa av så är det tron att geografer ska kunna namn på alla världens floder, städer och berg. Vi vill förstås mycket hellre att elever och allmänhet ska vara globalt medvetna och förstå det globaliserade samhällets drivkrafter och förändringsfaktorer. För att kunna tala om det behövs förstås en del namn. Förslaget från geograferna var att eleverna skulle kunna: ”Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen”. Men Björklund ersätter det med ”Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden”.  (se mer i Smålandsposten)

Jonas Svensson, religionsvetare, drar i Smålandsposten följande slutsats: 

"verksamma lärare får ta sig ut till materialrummet och damma av såväl tramporgeln som kartan över Hallands floder. Nu ska det sjungas psalmer och läras geografiramsor. Laga ni, äta vi, kans­ke till tonerna av Vår gud är oss en väldig borg. Och ni barn: glöm inte äpplet till lärarinnan nästa höst och bocka och nig fint. Fram­tidens skola är här."

Man borde skratta, men som geografiprofessor får man kalla kårar. Var det inte större respekt för kunskap och forskning som var på Björklunds program? Borde han inte lyssna på universitetsgeograferna då i stället för att gå tillbaks till gammal etnocentrisk skolgeografi med Sverige i centrum och världen utanför?


 

måndag 11 oktober 2010

Urbant jordbruk

upsala.jpg

Större delen av Uppsalas mark innanför stadsgränsen 1858 bestod av åkrar.

Hemsidan CITY FARMER NEWS uppmärksammar Annika Björklunds nya avhandling

Historical Urban Agriculture: Food Production and Access to Land in Swedish Towns before 1900

LÄNK TILL FULLTEXT

Avhandlingens resultat är intressant i flera olika sammanhang: Om tidiga städer kunde vara lika självförsörjande på  livsmedel från sin egen mark som många av 1700-talets städer ger det en ny bild av den tidiga urbaniseringen. Kanske var inte de av geograferna så omhuldade omlanden så viktiga?? I de fattiga delarna av städer i Syd idag förekommer informellt jordbruk på överbliven mark mellan järnvägar och vägar och dagens debatt om närodlat gör stadsjordbruk till något allt mer aktuellt även i den rika världen och lyfts av många fram som en framtidsfråga.

Kom på disputationen nu på fredag den 15 oktober så får ni höra mer.

Historical Urban Agriculture Food Production and Access to Land in Swedish Towns before 1900

fredag 1 oktober 2010

Docent i geografi

Grattis Annika Dahlberg, som av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms Universitet utnämnts till docent i geografi.
Än sen då -- vad är det som är blogg-värt med det? Jo, frågan om benämningarna inom geografin är ett återkommande och ständigt problem. Samhällsvetenskapliga fakulteten har haft som princip att endast utdela docenturer i de ämnesområden (huvudområden) som man kan få doktorsexamen i vid fakulteten. Detta är för att undvika en snårskog av olika preciseringar i docenturerna. Forskarutbildningsämnet vid vår fakultet heter Geografi, särskilt kulturgeografi.
Därför tog det en ganska rejäl extra tid att hantera Annika Dahlbergs ansökan om att få bli docent i Geografi. Annika Dahlberg disputerade i naturgeografi, fick en forskningsrådsfinansierad tjänst i Kulturgeografi för att slutligen landa på ett lektorat i naturgeografi. Hon är både i sin karriär och sin forskning ett gott exempel på en geograf som bekvämt rör sig inom olika fält i vad som annars skulle klassas som naturgeografi eller kulturgeografi.
På avancerad nivå (Masters) är geografi numera ett fakultetsövergripande ämne vid Stockholms Universitet. Med detta beslut har den synen på ämnets fakultetstillhörighet ytterligare betonats även på högre nivåer. Grattis till Annika och grattis till ideén om geografi som ett fakultetsövergripande och tvärvetenskapligt ämne.