tisdag 23 april 2013

Kinesisk studie av markanvändning i Norge och Sverige



Före andra världskriget utvecklades åkerarealen i Sverige och Norge på ungefär samma sätt. Kraftig uppodling i de centrala bygderna under 1800-talets slut och en viss tillbakagång under 1900-talets första hälft. Riksgränsen syns inte på kartorna. Men efter andra världskriget skiljer sig jordbrukspolitiken åt och riksgränsen framträder tydligt. Jag tänker på 1970-talet när man fick betalt för att odla upp i Norge medan 1967 års nedläggningspolitik genomfördes med full kraft i Sverige. Kartan ovan är hämtad ur en studie som genomförts av vår gästdoktorand Li Beibei i samarbete med Ulf Jansson, Yu Ye och undertecknad. Beijing Normal University, där Li Beibei doktorerat och Yu Ye arbetar är ett av de universitet i Kina där man framgångsrikt kombinerar historisk geografi med klimatstudier. Det kunde jag konstatera vid mitt besök där i maj i år.

Till vår stora förvåning har det inte genomförts många studier där jordbrukspolitiken och dess rumsliga utfall har jämförts i Norden. Li Beibeis studie genomfördes som ett metodförsök att använda jordbruksstatistik för att utveckla markanvändningskartor för klimatmodellering, men kartorna ger också bidrag till en jämförande agrarhistoria. Läs den i tidskriften Regional Environmental Change


5 kommentarer:

annan sa...

Färgkodningen känns bakvänd. Åtminstone i västerlandet förknippas grönt med önskad och rött med oönskad utveckling - kan ni publicera även en version med omvänd färgkodning?

Mats Widgren sa...

Kul kommentar. Men för det första så är jag inte säker på vad som är önskat och vad som är oönskat när det gäller detta. Många tycker ju att mera skog och mindre åker är önskat - det brukar anses ge ökad biodiversitet och avskogning anses illa. Andra tycker att det är viktigt att jordbuket upprätthålls. En enkel förklaring till valet av färger är att skog brukar anges med grönt på kartor och åker med gult. Men allt beror på ögonen som ser så jag har full respekt för din kommentar.

Thomas Gunnarson sa...

Har du någon fundering på hur man kan använda denna undersökning till andra ändamål...?
Olika kommersiella intressen...
Ty om odlingsmark har lågt politiskt intresse kan plötsligt odlingsmark i Sverige vara kommersiellt intressant även globalt.
Det har skogsnäringen insett och vissa aktörer har flyttat sina aktiviteter till Sverige, då infrastruktur och sociala skyddsnät ligger på samhällets ansvar.
Så..?

Mats Widgren sa...

Intressant fråga. Som du säger: när de gäller skog finns väl redan det intresset -- jag minns inte var jag såg det. Men jag har inte hört om jordbruksmark ännu. Finns källor på det?

annan sa...

I Norden är mer än hälften av de rödlistade arterna beroende av jordbruk för sin överlevnad (det gäller även Europa som helhet), och framför allt i Fennoskandien utgör jordbruksmark små öar av biologisk mångfald i ett ganska enahanda hav av artfattig skog. Också innan det moderna skogsbruket var det så - de rika hotspot-öarna i skogen ligger ganska glest de också. Den skogen som kommer upp på gammal jordbruksmark är inte artrik, ens om den är självsådd. Så ur den synpunkten är igenväxning av jordbruksmark oönskat.

Senare studier har också visat att betesmark är minst lika bra - om inte bättre - än skog på att binda kol, så också ur denna aspekt är jordbruksmarken önskvärd.

Om kartfärgerna ska vara vägledande så brukar jordbruksmark betecknas med gult och ljusgrönt (betesmark) - men då får du kanske för få nyanser.

Skulle i vilket fall vara intresserad av att ta del av kartan i en omvänd färgskala. Går det att fixa?

Thomas - det finns enligt SJV 800.000 ha oanvänd åker i Sverige just nu (förutom all mark som redan blivit skogsmark) och EU har just tagit beslut om att ytterligare 7 % ska avsättas till träda. Samtidigt sjunker efterfrågan på pappersmassa med rekordfart och vi har ett växande överskott av skog på rot. Det är stora överskott på mark - vem tänker du dig skulle vara intresserad av gammal åker?