fredag 11 december 2009

Levande terrasser

 
I augusti kom Cambridgegeografen Liz Watsons bok Living terraces in Ethiopia ut. Liz Watson deltog först, tillsammans med sin kollega Bill Adams, i undersökningar av det lokalt utvecklade bevattningssystemet i Marakwet i Kenya. Hon skriver i Living terraces om sin fascination för hur sådana bevattningssystem fungerar. Det är inte svårt att skriva under på den fascinationen. När man går runt i Marakwet så slås man av hur mycket kunskap, ingenjörskunskap, agronomi, hydrologi, som ligger bakom detta landskap. Det kan  gälla konstruktionen av uttagspunkterna från floden, av kanaler och av sinnrika system för att leda vatten i "akvedukter" och andra arrangemang ner till odlingsområdena i botten på den stora afrikanska gravsänkan - Great Rift valley.
Men Watson skriver i boken om hur hon lika mycket fascinerades av hur många av odlarna, särskilt de unga, i sådana gamla, men väl fungerande, odlingssystem mer har sina blickar mot allt nytt som kommer utifrån, vare sig det gäller ny teknologi eller ny kultur. Eftersom intensivjordbrukets praktik, arbetsmobilisering och beslutsstruktur är så intimt integrerade med institutioner och lokal kultur -- vad händer då med intensivjordbruket  när nya kulturella influenser tränger på, och gamla institutioner eroderas?

Watson valde Konso som studieområde utifrån övergripande överväganden. Det fanns egentligen inte några moderna studier av hur jordbruket där fungerade där; samtidigt var det ett av de områden som det ofta refererades till när man diskuterade lokalt utvecklat intensivjordbruk, bl.a. i det tongivande och inflytelserika specialnumret av Azania 1989: History of African Agricultural Technology and Field Systems. 

I många andra fall väljer forskare sina studieområden därför att det från början finns en bra upparbetad infrastruktur med lokala kontakter, tolkar etc etc. Men Watson gav sig ut i det okända. Språket, Konsiña, fanns det inga läroböcker eller ordböcker till så Watson skaffade sig en slags "generisk" lärobok  i hur man lär sig ett främmande språk och satte igång sitt språklärande på egen hand och med hjälp av lokala informanter. Det har hon beskrivit i en separat uppsats, där hon också reflekterar mer generellt kring språk och fältarbete i geografi. Detta har fascinerat mig sedan jag först hörde Liz berätta om det.

Som den tålmodige läsaren av detta blogginlägg snart har anat så är Liz Watsons bok inte ytterligare en i raddan av snabbt ihopsvängda böcker som översvämmar den akademiska marknaden och som verkar skrivna mer för att ge författaren snabba meriter i assessments av  skilda  slag än för att komma med nya substantiella resultat.
Liz Watson banar ny väg med denna bok. Med sina grundliga empiriska studier av sambandet mellan å ena sidan kultur, institutioner och makt och å andra sidan den mobilisering av arbetskraft som är grunden för intensivjordbruket och för investeringar i markbundet kapital (landesque capital), så går hon längre än många av de tidigare analyserna av intensivjordbrukets förutsättningar. Hon skär dessutom ut en syntes i den gamla diskussionen om ett mark-kapital-intensivt jordbruk (bevattning och terrasser) är avhängigt av ett hierarkiskt samhälle för att fungera (Wittfogels tes) eller om den arbetskraftsmobiliseringen lika väl kan fungera i ett egalitärt samhälle (antitesen). En försmak av den analysen fick vi i hennes uppsats i boken Islands of intensive agriculture 2004.

Dessutom så stannar hon inte i något slags tillbakablickande etnopresens, som vi som forskar kring detta har lätt att hamna i. Hon analyserar de pågående förändringskrafterna i Konso och ser de inte bara som något som river sönder ett gammalt system. I slutkapitlet riktar hon dessutom en bredsida mot det alarmistiskt malthusianska perspektiv på befolkningssökning och naturresursutnyttjande, som fortfarande driver en stor del av biståndsinsatserna k Konso. Hon ser inga skäl till att inte det framgångsrika, arealproduktiva jordbruket i Konso kan finna en väg även i ett förändrat samhälle där de gamla makthavarna/prästernas (poqallas) inte längre har samma makt över arbetskraftsmobiisering och underhåll av terrasser.

Inga kommentarer: