I går sammanträdde FORMAS elektorsförsamling för att välja ledamöter till FORMAS forskarråd för 2010-2012. Sju av av de tretton ledamöterna i forskarrådet väljs av elektorsförsamlingen. Regeringen utser ordförande och de övriga fem ledamöterna. Genom elektorsförsamlingen, som i sin tur är utsedd från universiteten, ska rådet alltså tillförsäkras en majoritet utsedd av forskarkollektivet.
Detta år var det många heta frågor att diskutera. Under året har ju en skarp protest rests från bl.a. många av forskarna i det sittande forskarrådet mot hur beredningsgrupperna sammansätts och kring hur FORMAS bedömer relevanskriterierna. Se SULFnytt nr 10-11 2009
Dessutom har ett antal samhällsvetare i det FORMAS-anknutna Vetenskapliga rådet för landsbygdsutveckling i en skrivelse till berörda ministrar uppmanat dem att, när de utser sina ledamöter i forskarrådet, se till att det finns en bredare kompetens - däribland samhällsvetenskaplig. De skriver "Miljöproblemen är skapade av människor och måste lösas av människor. Miljöproblemen kan inte hanteras utifrån ett isolerat naturvetenskapligt perspektiv, utan kräver ett helhetsperspektiv."
Dessa frågor stod i centrum i årets arbete med att ta fram nya ledamöter till forskarrådet. Sen förekom förstås det vanliga tänkandet om att alla olika discipliner måste få plats runt köttgrytorna. Bland de märkligare inslagen var ett protestbrev från flera tekniska högskolor mot valberedningens förslag. På det sättet desavouerade ledningen för flera tekniska högskolor det arbete som deras egna utsedda elektorer gjort under detta arbete. Kanske är det så att det finns en viss ovana - både från elektorer och från de som står utanför - att hantera den reella demokrati som det innebär att en elektorsförsamling utser en valberedning och sedan tar ställning till valberedningens förslag. Så många andra beslut inom akademin fattas ju inom mer slutna nätverk.
Bland de forskarutsedda ledamöterna i forskarrådet finns nu flera samhällsvetare än i det tidigare forskarrådet, men samhällsvetarna är fortfarande en mycket liten skara (3 av 14 om man räknar med ledamöter och ersättare).
Men det viktigaste som hände vid elektorsförsamlingen var kanske att man gjorde ett gemensamt uttalande att uppmana de nya ledamöterna i forskarrådet att verka för återkalla den delegering som nu finns när det gäller sammansättningen i beredningsgrupperna. I linje med det som skrevs i SULF-nytt önskar nu de FORMAS-aktiva forskarna få större insyn och beslutsrätt när det gäller beredningen av ansökningarna. Det är sällan som en så tydlig kritik förekommer vid elektorsförsamlingar av detta slag. Normalt sett har forskarna ett ganska stort förtroende för forskningsrådens beredning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar