måndag 28 september 2009

Hur mannen skapade den europeiska naturen

Hur översätter man människa till engelska?  Urban Emanuelssons bok "Europeiska kulturlandskap -- Hur människan format Europas natur" har nu kommit på engelska och översättaren har valt den engelska titeln

The rural landscapes of Europe - How man has shaped European nature

På de europeiska agrarlandskapsforskarnas diskussionslista. knuten till  PECSRL,  förs nu en intressant debatt om den titeln. En kollega skrev om boken: "Important topic and book. Apologies, but I wonder if there is an issue about how 'man' or 'woman' has shaped European nature." medan andra har svarat 

" 'Man' in this connection does not mean male, but Mankind (humans), including men and women."

Det är uppenbart att det internationella språk vi kommunicerar på -- engelskan -- är fattigt. På svenska säger vi ju människa som visserligen är en avledning av man, men som syftar på alla människor oberoende av kön. På tyska talar man om Mensch. Se t.ex. boken Landschaften der Erde unter dem Einfluss des Menschen 

På lettiska, har vi fått lära i denna debatt av vår kollega Edmunds Bunkse,  skulle man i detta läge använda ett ord cilveks, som vare sig syftar på man eller kvinna utan snarare på medlem i en stam.

Men som ofta så är engelskan ett torftigt språk för att uttrycka en rik kontinentaleuropeisk tankevärld - för att inte tala om en global. Genusmedvetna engelskspråkliga författare har därför sedan länge övergått till att tala om humans, humankind, human influence, humanised landscapes. Medan äldre geografer gärna såg geografins syfte som att studera "the earth as the home of man" så skriver t.ex. Yi Fu Tuan 1991 i stället "Geography is the study of earth as the home of people"

Det hjälper inte att översättaren och andra i denna debatt generöst förklarar att man på engelska med begreppet man menar alla människor. Det slirar så lätt iväg från begreppet man till att det var han, bonden, som skapade det europeiska landskapet.  

På såväl Libris, Amazon som vid allmän googling är det därför svårt att hitta böcker från 2000-talet som har begreppet "Man" i kombination med miljö, landskap eller nature. Det verkar vara vanligare bland översatta texter än bland de som är skrivna på engelska. Typiskt nog är det första jag hittar ytterligare en svensk översättning:

Guide to Kinnekulle : man, nature and the landscape / [author: Mimmi Beckman ; translation: Kliger Consultations, Jeanette Kliger. 

Är detta bara en PC-diskussion, som någon menat på listan (politiskt korrekt) ? Nej den handlar i grund och botten om det perspektiv vi har i vår strävan efter förståelse för hur människor av olika klasser och kön har lämnat sina spår i det europeiska landskapet.

tisdag 1 september 2009

Hatoyama

Jag blir tvungen att göra ett avsteg från min princip att min blogg handlar om geografi och landskapshistoria och göra ett inlägg enbart baserat på aktuell politik. Men kommentaren är baserad på noggrannt fältarbete. Jag vandrade mycket i Kyoto förra veckan.

Under mina vandringar fick jag syn på en valaffisch med en obehaglig man men snörpt mun och stirrande blick, som tittade emot mig från olika väggar.



Jag frågar japanska kollegor om valet och om vad de olika partierna står för. Är mannen med den snörpta munnen och den trista blicken höger eller vänster? Jag får undvikande svar - det verkar inte som om politiken handlar om höger eller vänster. Jag bestämmer mig dock ganska snart för att  jag inte skulle rösta på den trista mannen om jag vore japan.

Valvakan på söndagkväll  på TV ger tydligt resultat. Ett av partierna har vunnit med två tredjedelar och de jublar i TV, men det är omöjligt för mig att förstå vad det innebär. Har över 50 års enpartidomninas brutits eller inte? På måndagens flyg frågar jag till slut min granne i flyget - en neurovetenskapare från Kyoto på väg till Zürich för att hjälpa till med ett komplicerat experiment som schweizarna inte klarar av själva utan japanens fingerfärdighet. Han berättar att oppositionen vunnit, ledd av Hatoyama, De vill ha CHANGE inspirerade av Obama berättar neurovetenskaparen "But it is no revolution". Det är en konstig koalition mellan konservativa och socialister och de kommer absolut inte att kunna enas om Japan, som vissa krafter i denna allians  vill,  ska upprusta sitt försvar och bryta mot den gamla konstitutionen som segrarmakterna efter andra världskrget påtvingade dem. Jag förstår varför mina japanska kollegor inte kunde förklara för mig om mannen med den snörpta munnen var höger eller vänster. I svenska tidningar ser jag sedan att denne man var just Hatoyama, valets segrare.