I den globala markanvändningsförändringen finns det paradoxala förhållandet att det sker en ökning av skogstäcket i rika länder och en fortsatt avskogning i många av det fattiga länderna.
Finns det en mer eller mindre lagbunden sekvens av markanvändningsförändringar? Kan man tala om "land transition" på samma sätt som den demografiska transitionen, dvs tydliga faser av olika markanvändningsregimer, som länder kan förväntas genomlöpa. Frågan presenterades av Eric Lambin i en key-note-föreläsning på den just nu pågående geografiska världsmötet här i Tunis. Se närmare i den artikel som han skrivit tillsammans med Bill Turner och vår köpenhamnskollega Annette Renberg.
Frågan är grundläggande för hela miljödiskussionen. Beror den förhållandevis bättre situationen för den gröna miljön i de rika länderna på att de har exporterat miljöproblem till fattiga länder? Eller beror den på att de har kommit längre i en lagbunden utveckling mot en annan markanvändningsregim?
Det är under alla omständigheter att avgörande steg som Lambin och kollegor står för. Tidigare har många geografer, som sysslar med marktäckesförändringar (land cover change) nöjt sig med metodutveckling och allt mer förfinade mätmetoder. Nu börjar man närma sig att utveckla ett tydligt teoretiskt ramverk för "land change science".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar