Grumlig naturvetenskap i Svenska Dagbladet

Jag brukar vanligtvis ställa mig på vetenskapens sida mot den grumliga relativism som kännetecknar en viss inriktning inom samhällsvetenskapen, men när jag läste Erik Alexanderssons understreckare i Svenska Dagbladet den 18 sept ”Grumligt vinbegrepp vinner mark” kastade jag mig genast över i det läger, som – med rätta – kritiserar ett snävt naturvetenskapligt synsätt för att vara reduktionistiskt. Alexandersson skriver där om begreppet ”terroir”, som är mest känt för svenskar i samband med viner, men som inom fransk geografi har en vidare innebörd. Det kan sägas avse en homogen geografisk yta särskilt, men inte enbart, med avseende på dess förutsättningar för jordbruksproduktion. Alexandersson tycks tro att begreppet i sin kärna enbart avser jordmån och klimat och han menar att begreppet grumlas av att vissa vinmakare inkluderar även ”val av druvsort och hur druvorna bearbetas till vin” i begreppet. Men det är ju det som är själva poängen med begreppet, och med den franska geografiskolans angreppssätt på verkligheten. När man analyserar förutsättningarna för jordbruksproduktion – och inte minst den idag högaktuella frågan om livsmedlens kvalitet - kan man inte reducera frågan till klimat och jordmån och andra enkelt mätbara och naturbestämda faktorer. Man måste också ta hänsyn till den ofta lokalt framväxta och reproducerade kunskapen om hur produkterna hanteras. Slå till exempel upp begreppet terroir i den franska versionen av Wikipedia fr.wikipedia.org eller i det utmärkta lexikonet ”Dictionnaire de la géographie et de l'espace des sociétés” (red: Jacques Lévy & Michel Lussault). Om det sedan går att med hjälp av vinprovning uttala sig säkert om vinets terroir vill jag låta vara osagt, men att släppa begreppets helhetssyn på livsmedelsproduktion, bara för att det inte går att enkelt mäta vore ett brott mot såväl den gastronomiska och geografiska sakkunskapen.