Ramsmora, Boo prästgård i Nacka

Fastigheten Ramsmora i Nacka har kommit i blickfånget eftersom Nacka kommun är på väg att träffa ett arrendeavtal med Boo församling om att bygga två 11-spelarplaner på konstgräs där. Området presenterades i en artikel i lokaltidningen NVP som "naturmark" (11 mars 2021). På kartan till arrendeavtalet avgränsas området som nedan.

Jag kände inte alls till området innan denna fråga dök upp i lokalnyheterna. Fotbollsplaner är en infekterad fråga i Nacka eftersom idrottsrörelsen menar att vi är på väg mot en stor brist på fotbollsplaner i närheten av bostadsområden. 

Under veckan har jag skaffat mig en bild av det historiska innehållet i landskapet i Ramsmora. Det är uppenbart att kunskapen om historiska odlingslandskap i min hemkommun behöver uppdateras både vad gäller planeringsunderlag och politikernas kunskaper. Som framgår av min inledande bild är detta inte någon "naturmark". Även för det otränade ögat borde det framgå att området är kulturmark - i detta fall ett odlingslandskap med djupa historiska rötter. Hela det område som planeras för konstgräsplaner är gammal åker som idag till stor del betas av får och hästar.

Bilden ovan visar fastigheten Ramsmora 1:1. Det är denna väl samlade och av exploatering föga påverkade fastighet det gäller. Den ägs av Boo församling sedan den sålts av stiftet till församlingen. Som jag uppfattat det från kyrkoherden så skedde det någon gång för 20-30 år sedan. Boo församling har alltså fullständig rådighet över marken och behöver inte blanda in Svenska Kyrkan eller stiftets egendomsutskott som förvaltar de andra prästlönetillgångarna i stiftet.

Så till det historiska innehållet: Själva prästgårdsbyggnaden i Ramsmora uppmärksammas i Kulturmiljöprogram för Nacka s. 221. Men en prästgård omfattade givetvis inte enbart en byggnad utan också den mark som avsatts för att försörja prästen. I detta fall är prästgårdens mark välbevarad på ett sätt som, i ett så tätortsnära läge, är helt unikt.

Det är ont om äldre kartor över Ramsmora, men på en odaterad karta  där Ramsmora redovisas tillsammans med Rensättra känner vi igen dagens gränser mot Kummelnäs, Velamsund och Kil (arealavmätning sannolikt från sent 1600-tal eller tidigt 1700 tal, 01-boo-1, historiskakartor.lantmateriet.se ).

I det nordvästra hörnet av denna fastighet - idag i direkt anslutning till en villatomt i Kummelnäs - ligger ett stort stenblock. Det utgör gränsmarkeringen för Ramsmora och har på sin ovansida en ristning. Bilden nedan är hämtad ur Kulturmiljöprogram för Nacka s. 22.

Denna gränssten är registrerad som Fornlämning nr 73 i Boo socken och beskrivs i Fornminnesregistret:

"Stenblock, 2 x 1,5 m (N-S) och 1,2 m h. På ovansidan vettande mot Ö är ett kors inhugget, 0,45 x 0,35 m (Ö-V) och 1-2 cm dj. Korsarmarna är 3-5 cm br med rundad botten. På en karta över Bo från år 1680 markeras gränsmärket "wisesten medh ett = Inhugget kors uti".

Det är ovanligt att sådana gränsmarkeringar har ristningar. Gränsmarkeringar som beskrivs på äldre kartor utgörs ofta av femstenarör, rösen eller märkliga naturfenomen. Boo Hembygdsförening skriver om bl.a. denna sten i en skrivelse till Nacka kommun 2017:

"Fornlämningen RAÄ Boo 73 är en sten med ett inhugget Petruskors (upp-och-nedvänt Johanniterkors) men har inget med Rotkärrskogen att göra. Inhuggningen gjordes intill visshet 1324 av väpnare Eskil Andersson Lejonlilja, som sålde en fjärdedel av dåtida ön till Klara kloster och gränsbestämmer Ramsmora från dagens Kummelnäs, då benämnd Södergärde. I rak linje från Korsstenen ligger nästa inhuggning (bruten ring) på en rest sten vid Sågsjöns strand. Avsöndringen 1324 blev de tre områden vi benämner Ramsmora, Kil (Skytt) och Insjön (Vinterviken). Alla äldre gränsmarkeringar i Boo utgår från Femstenaröset och gränsen mellan Velamsund - dagens Kummelnäs finns med tre gränsrösen nordost om skjutbanan och är än idag den med flertal gränsrösen märkta linjen som avskiljer Rotkärrskogen (Velamsund) från Kummelnäs. Gränsen är även lantmäterimarkerad."

Jag har inte granskat källorna för detta, men alldeles oberoende av om gränsstenen kan dateras till 1300-talet och knytas till en bestämd person är det uppenbart att fastigheten Ramsmora 1:1 i sig är ett viktigt historiskt minne, särskilt som den i huvudsak är oexploaterad (till skillnad från de flesta andra gamla jorderegisterenheter i Boo).

Vad kan vi då säga om den åkermark som nu är aktuell för konstgräsplaner?

Den äldsta kartan jag har funnit som beskriver markanvändningen i Ramsmora är den s.k. häradsekonomiska kartan daterad till 1901-1906 (Kartbladet Gustavsberg). Utsnittet för Ramsmora ses nedan.

När vi jämför denna karta med dagens situation kan vi se att många små åkerlappar och flikar har växt igen till skog, bl.a. den långa fliken som pekar mot nordväst. Men den centrala åkermarken, som nu är aktuell för två konstgräsplaner, är fortfarande öppen på samma sätt som den var vid förra sekelskiftet. På häradskartan återges markanvändningen men inte enskilda fält eller diken inom den. Vi ser dock på kartan tre åkerholmar.

På flygbilden från c;a 1960 (se ovan)  ser vi att det område som arrendeavtalet avser bestod av sex olika små åkerlappar åtskilda av öppna diken eller vägen. I fyra av dessa ligger åkerholmar.´(från minkarta.lantmateriet.se )

Den aktuella flygbilden över området (se ovan) visar att denna åkerstruktur är helt bevarad. Det som har hänt är att en koloniträdgård anlagts i norra delen, men den är nu på väg att läggas ned. Dessutom har tillfälliga skjul och elstängsel rests runt ett fårbete, en hundrastgård och ett hästbete. Allt talar för att denna indelning av åkern går tillbaka till förra sekelskiftet och sannolikt mycket längre tillbaks än så.

Inägomarken på Ramsmora uppmärksammas alltså med rätta i Nacka kommuns Grönstrukturprogram under upplevelsevärde 5 "Kulturhistoria och levade landsbygd" med "Högt värde" (sid 58).

Hur ska då det historiska landskapet i Ramsmora värderas i förhållande till planerna på två konstgräsplaner? Jag vill inte föregripa de natur- och kulturmiljöinventeringar som givetvis måste genomföras. Men den nyligen utförda kulturmiljöinventeringen som gjorts för motsvarande projekt i Källtorp (under Erstavik i Nacka) (LÄNK HÄR) ger vissa hållpunkter. I Källtorp råder visserligen genom riksintresseområdet ett starkare skydd för kulturmiljön än i Ramsmora. Men de generella frågorna kring anläggandet av konstgräsplaner  på ett historiskt bevarandevärt inägoområde gäller i lika stor utsträckning i Ramsmora (utplanade ytor, stödmurar, stängsel, belysning och omklädningsrum). Möjligtvis är höjdskillnaderna något lägre i Ramsmora, men betydande schaktning måste till för att få in två elvaspelarplaner (90x120m?) över de sluttande små åkerlapparna med öppna diken.

En annan skillnad är att åkermarken i Källtorp uppenbarligen täckdikats i ett tidigare skede och inte innehåller de småbiotoper i form av åkerholmar och öppna diken som finns i Ramsmora. För åkerholmar och öppna diken i jordbruksmark gäller generellt biotopskydd enligt Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken . 

Sammanfattningsvis: Fastigheten Ramsmora 1:1 är unik vad gäller det historiska odlingslandskapet i Nacka. Det finns historiska odlingslandskap som skyddas på annat sätt som t.ex. Erstaviks riksintresseområde och naturreservaten Nyckelviken, Rensättra och Velamsund. Men utanför dessa finns det få (eller inga?) andra områden som på ett så tydligt sätt visar ett så gott som orört gårdsterritorium med anor i medeltiden och med ett ålderdomligt välbevarat åkerlandskap med åkerholmar och öppna diken.