Det ser ut som om detta år och nästa blir ett riktigt rekordår när det gäller publikationer om agrarlandskapets historia i Sydsverige. Sedan 1980 och 1990-talets entusiastiska upptäckarår har det droppat lite mer stillsamt vad gäller nya dateringar och nya resultat kring fossil åkermark och röjningsrösen.
Först ut är ett toppenlag från Jönköpings läns museum med ovanstående bok: Fredrik Engman, Moa Lorentzon och Ådel Vestbö Franzén. Odling och markutnyttjande: Syntesarbete utifrån undersökningar av fossil åkermark i Jönköpings län . Den verkar inte finnas på nätet, så det går inte att scrolla sig igenom sidorna och söka efter sina käpphästar. I stället får man ta till sig det matiga innehållet på gammaldags sätt i nattlampans sken. Det är bara att stoppa ner den i ryggsäcken och ställa in sig på ett nyfiket läsande av de många lockande uppslagen med röjningsrösekartor, rekonstruktioner, fältbilder etc etc . Det är otroligt glädjande att ett gäng uppdragsarkeologer på detta sätt samlat sig till ett syntesarbete över flera års mödosamt och kreativt karterande och grävande.
Lite senare i höst kommer Per Lagerås Environment, society and the Black Death, där Lagerås och en stor tvärvetenskaplig skara medarbetare kommer att ge en ny bild av digerdöden och den senmedeltida agrarkrisen med fokus på Sydsverige. Från vad som sipprat ut kommer det att vara både överraskande och nya resultat. Med naturvetenskapliga metoder kommer man att ge nya bilder av detta viktiga historiska förlopp. Detta är resultatet av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, men har rimligtvis en koppling bakåt till en rad uppdragsgrävningar .
Sedan, till sist, som oxen efter kärran, kommer så småningom en bok som vi strävat med i ganska många år sedan vi i det entusiastiska 1990-talet drog igång ett projekt med bas i Ydre och dess ödegårdar och gods. Boken kommer att heta Kan man leva på en ödegård? Huvudgårdar, landbotorp och odlingssystem under medeltid i Lägerbobygden, med Östergötland med Hans Anderson och undertecknad som redaktörer för ett tvärvetenskapligt gäng. Manuskriptet har nu granskats och blivit antaget i Vitterhetsakademins skriftserie och i morgon ska jag dit för att inleda samarbetet med förlagsredaktören. I bästa fall blir det en lämplig julklapp till nästa år. Något omslag finns inte så jag illustrerar med en tidtypisk 1990-talsfrisyr för att bevisa att av dessa tre böcker så kommer denna verkligen att vara den mest mogna, likt ett gammalt årgångsvin.
Undersökning av spisröse i Gåsarp, Askeryds skate, Ydre härad |
Det återstår dock att se, när flaskan öppnas, om åldern gjort något gott eller om vinet rätt och slätt surnat och resultaten körts över av alla nya och intressanta resultat som tillkommit sedan våra fältundersökninagr avslutades för tjugo år (!) sedan.