Taggtråd, Dödas mobilitet och Stadens segregation

Varje fältarbetande landskapsforskare har ett förhållande till taggtråd. Risporna i jackan eller skjortan på ryggen när man felbedömt knäböjningen (om man satsat på metoden att gå emellan de två trådar som under en lång tid varit det vanliga i Sverige.) Eller de sextrådiga täta och hårt spända nya stängslen i Kenya som i underkant lämnar en glipa möjligtvis stor nog för en kattunge och vars överkant ligger brösthöjd.... Allt för att markera den nyvunna privata äganderätten.



Bild: Wikipedia












I Sverige är det dags att skriva taggtrådens historia. De försvinner allt mer till fördel för elstängsel, enligt uppgift bl.a. för att läderindustrin vill ha oskadade kohudar. Ulf Jansson på Kulturgeografen här i Stockholm fick igår besked att Vetenskapsrådet beslutat stödja hans projekt Från modern hägnadsmetod till problematiskt hinder - taggtrådens uppgång och fall i det svenska agrarlandskapet. Grattis Ulf!!

De andra projekten som lätt går att känna igen som kulturgeografiska är inte mindre spännade: Roger Marjavaaras projekt om De dödas mobilitet (Umeå) och John Ösths om Stadens segregationmönster  (Uppsala).