Världen enligt DN -- och Fib-Kulturfront

Är Sverige större än Madagaskar?

Ja, enligt Dagens Nyheters i övrigt utmärkta och intressanta månadsmagasin Världen. Men om man nu envisas med att använda Mercators projektion (som är utmärkt att segla efter, men inte om man vill fatta världen), varför visar man inte då Antarktis? När man gör en karta i Mercators projektion och tar med Antarktis fattar man hur tokiga storleksrelationerna blir. Även Fib-Kulturfront återger världen på detta sätt, trots att man själv i en artikel nyligen uppmärksammat vilken ideologisk roll som kartprojektioner kan ha när det gäller att förmedla en världsbild.
Det finns många projektioner som på ett mer rättvist sätt återger kontinenternas storleksrelationer -- dvs är ytproportionella. Mollweide (ovan) är bara en av många.

TILLÄGG: Se också inlägget BRAVO DN-VÄRLDEN från 2012

NESS 2011 - DAGS FÖR ABSTRACT!

I juni står Stockholms Universitet, Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute som värd för 10th Nordic Environmental Social Science Conference = NESS 2011. Flera intressanta sessioner planeras och nu är det dags att sända in abstract.

Själv tänker jag satsa på en session med det långa och krångliga men smaskiga namnet:

Landscape dynamics and sustainable resource use: On theories, concepts and methodological tools for integrative studies of human society and nature

Jag fortsätter på en diskussion som jag inledde i juni förra året på ett resiliens-seminarium i Berlin. Här är mitt abstract.

Vi ska kable masse vi!!

  

I den norska tidningen Nationen den 8 januari 2011 uttalar sig Norges olje- og energiminister Terje Riis-Johansen (Sp) om möjligheten att lägga den omdiskuterade kraftledningen över Hardangervidda i jordkabel i stället

“— Vi skal kable masse, vi. Men vi kabler ikke av estetiske hensyn, bare dersom det er nødvendig av hensyn til naturmangfoldet, sier Riis-Johansen.

Han mener at folk må tåle å se vindmøller, vannkraftverk, bølgekraftverk og kraftlinjer hvis landet skal satse på fornybar energi. Det er naivt å tro at man kan satse på fornybar energi uten å ruste opp kraftnettet, mener statsråden.”

Här är det uppenbart att en tillväxtvänlig oljeminister har förstått att naturvårdsintressena är starka, men att de som av övergripande landskapshänsyn vänder sig mot kraftledningen närmast är att betrakta som några slags gnälliga NIMBYs (not-in-my-backyard).  Vilken myndighet ska få honom att tänka annorlunda och förstå att Norge liksom Sverige har ratificerat en konvention på området?

Hur ska vi komma vidare med förståelsen för landskapskonventionen om vi bara ska lita på att olika sektorer så småningom ska fatta innebörden? Eller om planerare och naturvårdare insisterar på att “detta är inget nytt det har vi hållit på med länge."

Ovanstående var en av de frågor jag tog upp på ett rundabordssamtal kring landskapskonventionen i den gångna veckan. Läs mer här.

Forskarbloggar från Stockholms Unversitet

När Stockholms universitet inledde att stå som värd för bloggar för anställda och studenter 2005, var det efterhand en hel del forskare som hakade på med populärvetenskapliga bloggar om sin forskning och om andra forskningsfrågor.  Några blev kortlivade och några tycks ha kastat in handduken när den gemensamma blogg-funktionen lades ner i höstas.  Men jag har lyckats hitta några som  fortsatt på annat håll. Du finner dem i spalten till höger. När jag sökte efter dem fann jag också den mycket aktiva lingvistbloggen (som väl aldrig var på blogs.su.se ? ). Säkert finns det fler. Hör gärna av er.

Anti-landscapes?

Den europeiska landskapskonventionen är befriande inkluderande, analytisk och observerande i sitt sätt att definiera landskap. I begreppet landskap innefattas även vanvårdade landskap (Eng. degraded, Fr. dégradé, Ty.geschädigten Gebieten). Begreppet landskap är alltså inte normativt i den meningen att landskapskonventionen från början talar om vad som är bra eller dåliga landskap. För landskapsforskaren är detta ljuv musik. Vi vill kunna förklara varför landskap ser ur som de gör. I det första steget finns inga normativa utsagor. Soptippar, kalhyggen och övergivna gruvor är landskap.

Nu kallas till en kurs där man definierar landskap på ett annat sätt genom att definiera en antonym: anti-landskap:

"Anti-landscapes are spaces that do not sustain life. They may arise from natural causes but are often the unintended consequence of human action. This is a call for interdisciplinary papers that deal with either the emergence or the recovery/salvaging of such spaces. We are interested in work that draws upon history, literature, geography, and other disciplines in the humanities."

Vad är nyttan med så normativt landskapsbegrepp? Står landskap för det goda?

FORMAS svarar

FORMAS huvudsekreterare Anna Ledin  svarar i Göteborgsposten på kritiken ( se tidigare blogg) om att forskningsrådet missgynnar samhällsvetenskaperna, men undviker den avgörande frågan om beredningsgruppernas inriktning och sammansättning.

Koncentration i fält



I början av december var Jan Risberg och Lars-Ove Westerberg så här koncentrerade när de tolkade den gamla åkerjordmånen i terrasserna i Verlorenkloof, Sydafrika.



.

Varför översvämningar?

Lyssna på vetenskapsradio där bl.a. geografen Anders Fridfeldt belyser bakgrunden till de senaste dagarnas översvämningar och skred - repris i kväll kl  23.07  eller lyssna via denna länk.

FORMAS

Jag har tidigare rapporterat om bekymren att få forskningsrådet FORMAS på banan när det gäller att vara lyhörd för samhällsvetenskaplig miljöforskning. Nu skriver ett antal miljöforskande samhällsvetare i GP  om problemen med de nuvarande beredningsgrupperna i FORMAS. Det är märkligt att FORMAS har en sån seghet i att förändra sig. Är det fortfarande nån gammal BFR- eller SJFR-kultur som gör att det segar så? Eller vad beror det på? Finns det ingen förändringsvilja hos ledningen?

Nystart på bloggen

Efter lite tekniskt strul är nu alla mina aktuella inlägg från blogs.su.se överflyttade hit. Dock kan de äldsta inläggen från 2006 se konstiga ut, ibland med bara rubrik och ibland med ett kort urval av texten bara. Jag hoppas att läsaren har tålamot ett tag till tills det felet är fixat av kloka it-människor på Stockholms Universitet. Att jag överhuvudtaget bekymrar mig om 2006 beror bl.a. på att mitt mest lästa blogg-inlägg om stensträngssystemens datering (!) hör till de som korrumperats. Tills vidare finns dessa arkeologiska fragment av vad jag ville få sagt 2006 kvar som en till hälften bortvittrad runinskrift i svansen på denna blog.

I likhet med några kollegor väljer jag att fortsätta att blogga under Stockholms Universitets logga. Visst skulle privatpersonen Mats Widgren kunna blogga om skidturer med nära och kära, sega morgnar, gulliga barnbarn och roliga släktingar. Men att blogga från ett universitet och tänka populärvetenskapligt har varit en rolig utmaning och en viktig del av universitetets tredje uppgift -- att föra ut forskningen. Utmaningen för mig har legat i att tänka ut ämnen som kan intressera en bred publik intresserad av geografi, landskapshistoria och globala frågor. Därmed blir det också ett sätt att få tala om allt spännande som händer inom geografin, inom våra olika forskningsfält och på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet. När flera av oss som bloggar från institutionen fått ordning på våra bloggar återkommer vi med en mer samlad presentation.