Jag lägger till en twittrande geograf under mina länkar till höger längst ned. Det är Tor Arve Benjaminsen på Universitet för miljö og biovetenskaper i Norge som står för den länken. Bland senaste twittrarna från honom fastnar jag för ett debattinlägg som var publicerat i norska Dagbladet för någon vecka sedan och som också finns i längre version. "Ikke økologisk krise, men økonomisk marginalisering av reindrift på Finnmarksvidda" kvittrar Tor Arve i samband med att ett rendriftsforskningsinstitut har öppnats i Kautokeino. Han ser likheter med hur pastoralister har hanterats i Norge och i andra delar av världen. Lantbruksmyndigheter vill gärna att begreppet bärkraft, carrying capacity, ska vara en enkelt hanterbar siffra. Men både boskapshjordar och betesmarker följer en annan cyklisk logik och låter sig inte inordnas i ett mönster hämtat från nötkreatursdrift med stallning.
Han följer också den senaste forskningen om det globala markrofferiet som publicerats i Journal of peasant studies.
Läs mer på Tor Arves TWITTER.
måndag 28 mars 2011
onsdag 16 mars 2011
Bildt om tsunami och Nordens diskreta charm
Carl Bildt, som ska veta allt, verkar inte ha koll på elementär geologi. Visst kan en tsunami inträffa mitt i Nordens diskreta charm. Så här twittrade han:
"The Nordic world has its discreet charm. No earthquakes. No tsunamis.
Sedan korrigerade han sig
"My tweet on Nordic world was meant to say that the risk of tsunami- or earthquake-caused nuclear problems here is very different.
Men det var tydligen inte sin geologiska okunskap som han då kommenterade utan bara att det hade ansetts cyniskt och opassande att uttrycka sig så.I P4 Stockholm upprepade han nämligen : "Och då skrev jag ungefär att vi lever i en lycklig del av världen där den här typen av jordbävningar och tsunamis inte förekommer"
Att man säger grodor kan väl vara en sak men att medvetet twittra dem så att de fastnar i cyberrymden...
"The Nordic world has its discreet charm. No earthquakes. No tsunamis.
Sedan korrigerade han sig
"My tweet on Nordic world was meant to say that the risk of tsunami- or earthquake-caused nuclear problems here is very different.
Men det var tydligen inte sin geologiska okunskap som han då kommenterade utan bara att det hade ansetts cyniskt och opassande att uttrycka sig så.I P4 Stockholm upprepade han nämligen : "Och då skrev jag ungefär att vi lever i en lycklig del av världen där den här typen av jordbävningar och tsunamis inte förekommer"
 |
| 1607 års översvämning i Bristol anses numera kunna ha orsakats av en tsunami Wikipedia |
tisdag 15 mars 2011
Ny bok om biobränsle och markrofferi
Nu är det andra gången på kort tid som jag här på bloggen uppmärksammar böcker som inte kommit ut än, verkar mycket lovande och redan går att beställa:
Kapitlet Bio-fuel, Land Outsourcing and the Process of Environmental and Social Impact Assessment in Tanzania, kan förväntas innehålla en rejäl granskning av vad SEKAB (numera Ecoenergy Tanzania) gjorde i Rufiji-deltat och utanför Bagamoyo i samband med sina planer på sockerrörsplantager.
Biofuels, Land Grabbing and Food Security in Africa
ed. Prosper B. Matondi, Kjell Havnevik and Atakilte Beyene
Kapitlet Bio-fuel, Land Outsourcing and the Process of Environmental and Social Impact Assessment in Tanzania, kan förväntas innehålla en rejäl granskning av vad SEKAB (numera Ecoenergy Tanzania) gjorde i Rufiji-deltat och utanför Bagamoyo i samband med sina planer på sockerrörsplantager.
måndag 14 mars 2011
Sårbarhet: geografer om "natur"-katastrofer
Jag letar på nätet efter aktuella kommentarer från geografiskt och samhällsvetenskapligt håll om katastrofen i Japan. Radix, som är en analytiskt pålitlig källa, verkar ännu inte vara uppdaterad, men en site med ett förhållandevis brett perspektiv på frågan och med stort utrymme för samhällsvetenskapliga sårbarhetsanalyser är Alertnet.
Till den som inte läst den förr: leta efter boken At risk, som under en längre tid, i sina olika upplagor, fungerat som en grundläggande ingång till en samhällsvetenskaplig förståelse för naturkatastrofer. Ben Wisner, som var huvudförfattare till den senaste upplagan, är nog den geograf som på senare år tydligast fört fram en tydlig samhällsvetenskapligt präglad syn på katastrofer av den sort som vi nu bevittnar.
Visst är det naturliga krafter (hazards) som är den utlösande faktorn, men skadornas omfattning, katastrofen (disaster), är bestämd av tidigare samhälleliga beslut eller icke-beslut. Därför är det svenska ordet naturkatastrof ibland lite vilseledande. Se om New Orleans i tidigare blog.
Tillägg kl 15.30: Kolla denna länk för uppdaterad kartinformation
söndag 13 mars 2011
Forskarkonsekvensutredning
Vet ni vad en forskarkonsekvensutredning är? Jo det är en utredning som forskningsråden är skyldiga att genomföra inför stora och små beslut. Forskarkonsekvensutredningen går ut på att, på ett liknande sätt som i en miljökonsekvensutredning, förutsäga vilka konsekvenser forskningsrådens beslut har för forskaren och därmed forskningen.
T. ex. när Vetenskapsrådet för några år sedan förlade sin frist för ansökan till tisdagkvällen efter påsk så gjorde man detta trots att forskarkonsekvensutredningen visat hur många forskare som skulle överlåta åt sin partner att ensam ta hand om barnen under påsklovet samt hur många som med en frånvarande blick och tankar på ansökan ändå skulle delta i äggmålningen. Forskarkonsekvensutredningen gick till och med så långt så att den förutsåg hur många forskare som sedan skulle skilja sig under det följande halvåret.
(Jag kollade en gång med några tjänstemän på norska forskningsrådet om en frist på tisdagen efter påsk hade varit möjligt i Norge. Nu tror jag ju inte att norska forskningsrådet är särskilt mycket bättre på forskarkonsekvensutredningar än de svenska, men tisdagen efter påsk hade under alla omständigheter varit kulturellt omöjligt i Norge i relation till påskekos, påskekrim och solvarma hyttevegger.)
När forskningsråden kommer med specialutlysningar, som inte infaller under den vanliga våransökningsperioden, så gör de ofta detta trots att deras egna forskarkonsekvens- utredningar i siffror tydligt visat hur mycket forskningsproduktivitet som går förlorad genom att man också tar viktiga höstmånader från aktiv forskning till ansökningsarbete.
När regeringen och forskningsrådet valde att satsa på stora program av olika slag i stället för höjda fakultetsanslag för forskning så gjorde man detta trots att konsekvensutredningen entydigt visade att det skulle leda till oförbrukade forskningsanslag.
Kanske borde jag spara detta blogginlägg till 1 april. Men det är väldigt allvarligt menat och föranlett av Lars Engwalls artikel som jag bloggade om i förra inlägget.
T. ex. när Vetenskapsrådet för några år sedan förlade sin frist för ansökan till tisdagkvällen efter påsk så gjorde man detta trots att forskarkonsekvensutredningen visat hur många forskare som skulle överlåta åt sin partner att ensam ta hand om barnen under påsklovet samt hur många som med en frånvarande blick och tankar på ansökan ändå skulle delta i äggmålningen. Forskarkonsekvensutredningen gick till och med så långt så att den förutsåg hur många forskare som sedan skulle skilja sig under det följande halvåret.
(Jag kollade en gång med några tjänstemän på norska forskningsrådet om en frist på tisdagen efter påsk hade varit möjligt i Norge. Nu tror jag ju inte att norska forskningsrådet är särskilt mycket bättre på forskarkonsekvensutredningar än de svenska, men tisdagen efter påsk hade under alla omständigheter varit kulturellt omöjligt i Norge i relation till påskekos, påskekrim och solvarma hyttevegger.)
När forskningsråden kommer med specialutlysningar, som inte infaller under den vanliga våransökningsperioden, så gör de ofta detta trots att deras egna forskarkonsekvens- utredningar i siffror tydligt visat hur mycket forskningsproduktivitet som går förlorad genom att man också tar viktiga höstmånader från aktiv forskning till ansökningsarbete.
När regeringen och forskningsrådet valde att satsa på stora program av olika slag i stället för höjda fakultetsanslag för forskning så gjorde man detta trots att konsekvensutredningen entydigt visade att det skulle leda till oförbrukade forskningsanslag.
Kanske borde jag spara detta blogginlägg till 1 april. Men det är väldigt allvarligt menat och föranlett av Lars Engwalls artikel som jag bloggade om i förra inlägget.
lördag 12 mars 2011
Bra rutet om oförbrukade forskningsanslag
 |
| Lars Engwall |
Det skrivs mycket om oförbrukade forskningsanslag efter Riksrevisionens rapport om frågan. Lars Engwall visar i en debattartikel i dagens UNT att man måste lyfta blicken från uteblivna penningströmmar för att fatta problemets kärna. Det är typiskt att det ska till en företagsekonom för att debatten på allvar ska lyfta från en bokföringsdiskussion till övergripande forskningspolitik. "Forskaren måste få tid att forska" är Engwalls rubrik.
fredag 11 mars 2011
Avhysningar i Kungens kurva
I dag ska husvagns- och tältlägret vid Kungens kurva avhysas, meddelar Metro. Det rör sig om en grupp hemlösa som i tre år bott i lägret. Det är inte en engångsföreteelse i Stockholmsområdet. Det finns vanligtvis flera olika läger av detta slag. Ofta har de hemlösa valt järnvägsmark eller annan statlig mark, där de vet att beslutsprocesserna för avhysningen blir utdragna. Om de hemlösa i Kungens kurva följer samma strategi som de hemlösa i norrort gjorde för några år sedan, när jag handledde en uppsats på temat, så har de redan utsett nästa lägerplats. Om dagens avhysning lyckas kommer antagligen en karavan av husvagnar vara på väg till nästa utsedda plats i eftermiddag. Det är ungefär som när en grupp jägare och samlare bestämmer sig för att bryta upp och flytta till en redan utsedd lägerplats. Kvar kommer kanske att vara en bulldozad mark, med rester av plastisolering från koppartrådsskalning, som de viktigaste arkeologiska tecknen på att detta var en boplats för en grupp människor i tre år. Jag har sett flera sådana avhysta platser i norrort.
De informella bosättningarna i Stockholmsområdet är ett intressant forskningstema för den som är intresserad av legal geography. En grundtanke i den forskningsinriktningen är att rättigheter till mark inte bara konstitueras av lagar, förordningar och fastighetsregister utan också vad folk gör. Forskningen inom legal geografi kan t.ex. röra sig om vilka som äger en park: sprutnarkomaner eller småbarnsfamiljer. Det avgörs inte av lagen utan av folks praktik. Jag sätter inget citattecken runt äger, som många kanske skulle vilja. Gränsen mellan hävd, skapad av rumslig praktik, och lagligt ägande är inte knivskarp. Långvarig hävd var ett argument i marktvister i Sverige under äldre tid och en uteliggare i Hampstead Heath i London fick 2007 lagfart på sin koja med kringliggande mark efter principen om långvarig hävd.
Vad gäller avhysningar av hemlösa kan det finnas anledning att upprepa vad FN-kommissionen om Legal empowerment of the poor skrev om avhysningar.
 |
| Har jag hittat rätt med hjälp av hitta.se ?? |
De informella bosättningarna i Stockholmsområdet är ett intressant forskningstema för den som är intresserad av legal geography. En grundtanke i den forskningsinriktningen är att rättigheter till mark inte bara konstitueras av lagar, förordningar och fastighetsregister utan också vad folk gör. Forskningen inom legal geografi kan t.ex. röra sig om vilka som äger en park: sprutnarkomaner eller småbarnsfamiljer. Det avgörs inte av lagen utan av folks praktik. Jag sätter inget citattecken runt äger, som många kanske skulle vilja. Gränsen mellan hävd, skapad av rumslig praktik, och lagligt ägande är inte knivskarp. Långvarig hävd var ett argument i marktvister i Sverige under äldre tid och en uteliggare i Hampstead Heath i London fick 2007 lagfart på sin koja med kringliggande mark efter principen om långvarig hävd.
Vad gäller avhysningar av hemlösa kan det finnas anledning att upprepa vad FN-kommissionen om Legal empowerment of the poor skrev om avhysningar.
"Evictions should only be an option in circumstances where physical safety of life and property is threatened, where contract agreements have been breached, or under fair eminent domain procedures. It must be by due legal process, equally applicable, contestable, and independent, and where the cost of eviction is fully compensated. " -- "eminent domain procedures" syftar vad jag förstår på expropriering för allmänna ändamål (järnvägsbyggen osv).
Se också Södra sidan om lägret och kommunens tidigare information.
Tillägg: Enligt den information som kommunen gått ut med idag verkar det som om Metros uppgifter om avhysning i dag inte stämmer. Det stämmer att man ansökt om avhysning hos kronofogden, men den kommer att ske senare i vår meddelar kommunen. Än så länge har man bara lappat bilar och ska börja forsla bort dem i nästa vecka.
Se också Södra sidan om lägret och kommunens tidigare information.
Tillägg: Enligt den information som kommunen gått ut med idag verkar det som om Metros uppgifter om avhysning i dag inte stämmer. Det stämmer att man ansökt om avhysning hos kronofogden, men den kommer att ske senare i vår meddelar kommunen. Än så länge har man bara lappat bilar och ska börja forsla bort dem i nästa vecka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)