FORMAS

Jag har tidigare rapporterat om bekymren att få forskningsrådet FORMAS på banan när det gäller att vara lyhörd för samhällsvetenskaplig miljöforskning. Nu skriver ett antal miljöforskande samhällsvetare i GP  om problemen med de nuvarande beredningsgrupperna i FORMAS. Det är märkligt att FORMAS har en sån seghet i att förändra sig. Är det fortfarande nån gammal BFR- eller SJFR-kultur som gör att det segar så? Eller vad beror det på? Finns det ingen förändringsvilja hos ledningen?

Nystart på bloggen

Efter lite tekniskt strul är nu alla mina aktuella inlägg från blogs.su.se överflyttade hit. Dock kan de äldsta inläggen från 2006 se konstiga ut, ibland med bara rubrik och ibland med ett kort urval av texten bara. Jag hoppas att läsaren har tålamot ett tag till tills det felet är fixat av kloka it-människor på Stockholms Universitet. Att jag överhuvudtaget bekymrar mig om 2006 beror bl.a. på att mitt mest lästa blogg-inlägg om stensträngssystemens datering (!) hör till de som korrumperats. Tills vidare finns dessa arkeologiska fragment av vad jag ville få sagt 2006 kvar som en till hälften bortvittrad runinskrift i svansen på denna blog.

I likhet med några kollegor väljer jag att fortsätta att blogga under Stockholms Universitets logga. Visst skulle privatpersonen Mats Widgren kunna blogga om skidturer med nära och kära, sega morgnar, gulliga barnbarn och roliga släktingar. Men att blogga från ett universitet och tänka populärvetenskapligt har varit en rolig utmaning och en viktig del av universitetets tredje uppgift -- att föra ut forskningen. Utmaningen för mig har legat i att tänka ut ämnen som kan intressera en bred publik intresserad av geografi, landskapshistoria och globala frågor. Därmed blir det också ett sätt att få tala om allt spännande som händer inom geografin, inom våra olika forskningsfält och på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet. När flera av oss som bloggar från institutionen fått ordning på våra bloggar återkommer vi med en mer samlad presentation.

Batiktält och verklighetens karta

Debatten om geografiämnet på nätet, tidningarnas debattsidor och ledarsidor har varit belysande och intressant. Jag har hunnit läsa om flum, batiktält och skägg och en del debattörer har fått det till att vi professorer inte vet hur det är i skolan. De ifrågasätter vår förmåga att fatta att man måste börja med det konkreta i närområdet och först på högstadiet närma sig världen. Därför är det extra roligt att läsa Tomas Torbjörnssons rapport i Göteborgsposten från "verkstadsgolvet" ute i skolorna om olika nutidsanpassade sätt att lära sig geografi. Jag hoppas att Tomas Torbjörnsson och alla andra kloka lärare inte följer Björklunds läroplan utan fortsätter med sina verklighetsanpassade pedagogiska grepp att få eleverna att lära sig både geografiska namn och geografiska relationer. Torbjörnsson visar att den globala dimensionen kan göras mycket konkret.

Geografi och rättvisa

Det är många som i den senaste geografi-debatten i tidningarna önskar att vår utbildningsminister var lite mer intresserad av kunskap. Kunskap om hur inlärning går till, kunskap om vad geografiämnet går ut på. Idag önskar Tomas Torbjörnsson, medförfattare till kursplanen i geografi, att Björklund kunde läsa på lite mer om kopplingar mellan rättvisa och geografiämnet innan han strök det ordet ur kursplanen. Läs Torbjörnssons artikel i Aftonbladet.

Skolverkets förslag: ”...kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer rättvis och acceptabel levnadsmiljö för alla.”

Björklunds ändring ”kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla”.

Har Björklund möjligtvis samma missuppfattning som en del andra debattörer att geografi inte också är samhällsvetenskap? Eller borde vi stanna vid ortnamnen?

I Sydafrika, där jag är nu, blir man dagligen påmind om kopplingen mellan geografi och rättvisa. De områden där majoriteten av invånarna i Mashishing (Lydenburg) bor, finns fortfarande inte på den vägatlas som jag just köpt. Jag noterade detta första gången jag var här 1995, men nu är det 2010...

Natur eller kultur? 2

Noshörningar som betar i på övergivna åkerterrasser. Passar inte så bra in i TV-program på temat om "det vilda Afrika", men är verkligheten i Ohrigstad Dam Nature Reserve.

Natur eller kultur?

Buffels Kloof är ett privat naturreservat i Mpumalanga, Sydafrika, som genom skapats genom en privat donation för att bevara en "indigenous" skog. I dalgången växer en stor mängd olika trädslag, och skogen kan karaktäriseras som afromontan, i detta fall en bergsskog i förhållandevis torrt klimat. Vad som inte framgår av bilden, är att hela den sluttning som syns på bilden är full med övergivna åkerterrasser. Det rör sig alltså om en sekundärskog som växt fram i detta från skogsbränder skyddade läge sedan bebyggelse och odling övergetts i början av 1800-talet. Samspelet mellan tidigare mänskligt utnyttjande och klimat har möjliggjort en snabb igenväxning som lagt grunden till den nuvarande skogen. Informationen om detta är föredömlig i reservatets material. Här framställs inte skogen som vild eller ursprunglig. 

Övergiven boskapskraal från 1800-talets början.

Svar till Björklund i Svd och i NE

Det är mycket att säga som svar både till Jan Björklund och till de ledarskribenter som haft åsikter om geografin på grundskolan. Det tycks finnas många missuppfattningar om vad geografikunskaper går ut på. Trivial Pursuit verkar regera här. Det är uppenbart att geografer måste göra sig mer synliga i debatten - inte bara när läget, som nu, blivit akut.

I Svenska Dagbladet måste repliken hålla sig till 2000 tecken. Läs här. För att spara plats har antalet undertecknare reducerats, till kursplaneförfattarna och till universitetsgeografins och geografilärarnas företrädare, men de ursprungliga undertecknarna har varit med i arbetet med svaret.

Lite mer utförlig fick jag vara på Nationalencyklopedins hemsida. Jag undrar där om Björklund hade vågat ha synpunkter på vilken roll utantillkunskaper om det periodiska systemet ska ha i kemi-undervisningen. Vad jag kan se finns det periodiska systemet inte med några kursplaner, stämmer det? Det var ändå ganska praktiskt att kunna, men det måste ju vara upp till kemisterna att nu bestämma vilken roll det ska ha kursplanerna - inte ministern. På samma sätt är det med namngeografin, ingen tycker att eleverna inte ska kunna ortnamn, men vilka ska inte detaljregleras av utbildningsministern.