Bravo regeringen!

Regeringen har ratificerat den europeiska landskapskonventionen. Det har tagit lite tid och egentligen tycker jag att det är bra att det tar tid. Det visar att man tar det på allvar. Nu har man i alla fall ratificerat, men det har väl inte ändrats i några lagar än?  Alltså återstår en hel del arbete med att få konventionens landskapsbegrepp omsatt i byråkratisk verklighet.

Björklund: Panisk rädsla

Jan Björklund svarar i  SvD på vår kritik mot kursplaneändringarna. "Hos det pedagogiska etablissemanget finns ofta en panisk rädsla att uppfattas som gammaldags" skriver Jan Björklund.

Han utpekar oss, forskare och lärare i geografi, som delar av ett pedagogiskt etablissemang, som legat bakom förslaget till kursplan från skolverket. Här brister han i fakta-koll. Drygt hälften av undertecknarna - inklusive mig - har inte arbetat med skolverkets förslag. Vi har blivit uppmärksammade på skolverkets förslag och regeringens ändringar när våra kollegor som jobbat för skolverket påpekat det.  Vi skriver huvudsakligen som företrädare för ett ämnesområde, där vi varit verksamma som forskare under många år. Vi tillhör knappast det pedagogiska etablissemanget, men anser oss ha en ganska god bild av vad geografiämnet i dag står för och kan bidra med i samhälle och skola.

Tyvärr verkar det som om Björklund liksom några ledarskribenter i exempevis Smålandsposten, UNT och DN hellre håller sig till sin Trivial-Pursuit-definition av ämnet geografi än lyssnar på oss ämnesföreträdare.

I inlägget svarar han inte på grundkritiken - att han velat återinföra det pedagogiska och innehållsliga grepp som går ut på att man successivt ska närma sig världen (för stor att förstå när man är 7 år?) och i stället fokusera på Sverige och Europa upp till 12-13års-åldern. Vi menar att den uppordningen av stoffet försvårar för inlärning av både fakta om världen och förklaringar till de globala sambanden.

Namngeografi

Det har uppstått en debatt om namngeografi i DN, på nätet och i radion. Det framställs som om vi som är kritiska mot Björklunds klåfingrande i kursplanerna skulle vara emot att man lärde sig geografiska namn. Gå till källorna! Detta skrev Skolverket att eleverna borde kunna i årskurs 4-6

 "Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen."

Det strök Björklund och inskränkte kunskapen på den nivån till att endast gälla Sverige och Europa:

"Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. "

Först på högstadiet är det enligt Björklund dags att fatta världen....

Visst behövs namn och beteckningar för att man ska kunna förstå världen. Sä här skrev Torsten Hägerstrand i Nationalenclykopledin om geografi: "Geografin har sina rötter i praktisk nödvändighet. Vi kan inte existera utan att äga verklighetstrogna föreställningar om omvärldens resurser och risker. Vår individuella orienteringsförmåga i en bekant omgivning behöver dock inget språk. Den direkta sinnliga erfarenheten tas i bruk på ett tämligen omedvetet sätt. Det är denna typ av direktkunskap som vägvisare och lotsar ställer till förfogande, men så snart vi behöver meddela oss med varandra om saker bortom synhåll krävs beteckningar av ett eller annat slag."

"Utan minnets fasta punkter går vi vilse " skrev Johannes Åman i DN till försvar för Björklund. Det var vackert uttryckt och helt i linje med vad Hägerstrand skrev ovan. Men jag kan inte fatta på vad sätt det skulle kunna stödja Björklunds ändringar mer än den ursprungliga kursplanen.

Läs i SvD om geografin på grundskolan

Läs i Svenska Dagbladet: Björklund kör över experter om geografi 

En fråga till Johannes Åman som skrivit om detta i DN: Har du läst skolverkets kursplaneförslag och Björklunds ändring? Eller kan man tycka lite si så där bara efter att lyssnat på en radiodebatt? Hur många debattjournalister i den allt fortare snurrande mediala världen hinner gå till källorna?

Björklund om geografi

Som jag tidigare skrivit om i bloggen körde Jan Björklund över Skolverket och dess väl genomarbetade förslag till ny kursplan för grundskolan i geografi. Det har nu gått flera veckor efter att detta presenterades på en presskonferens, men det har varit tyst i media. Björklund talade inte om ändringarna i geografikursplanen på presskonferensen och inga journalister tog sig tiden att läsa kursplanen och jämföra den med skolverkets. Men nu börjar debatten detta äntligen komma igång.

Dagens eko uppmärksammade det hela idag på morgonen. Se länk här och lyssna på Anders Fridfeldt och Jan Björklund i intervjuer.

Hör också på Jan Björklunds försvar för sina ändringar i P1 morgon i en debatt med Mats Pertoft i SR.  "Helt naturlig indelning" säger Björklund om att man på lågstadiet inte ska lära sig om världen men bara närområdet och Sverige och först på högre nivåer komma in på världen. Han säger vidare att forskarna skulle vara oeniga i denna fråga. Men om kritiken mot namngeografins särskilda ställning är nog de flesta professionella geografer eniga. Det låter knappast som om han träffat några geografiska forskare.

För den som vill granska i detalj vilka ändringar som regeringen har gjort kan man jämföra skolverkets version med regeringens. Det är inte så fruktansvärt många ändringar, men de är klåfingrigiga, ogenomtänkta och inte motiverade.

Ändringarna framgår också av denna lite röriga jämförelsefil  som jag hastigt gjorde mest för eget bruk -- varför strök man rättvisa??

Se också Twitterinlägg 

 

 

Inte bara geografi -- detaljstyrning i musik också

Se min förra blog om kursplaner i geografi. Det är lite läskigt att börja granska ändringarna som regeringen gjort i skolverkets förslag. Är det SD eller Björklund som varit framme?

Kursplanen i Musik för grundskolan:
Skolverket:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
• Olika instrument från instrumentgrupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

 Regeringen:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. 
• Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. 
• Hur instrumenten låter och ser ut. 
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Det är samma tankegång som i geografin. Under årskurs 1-3 ska fokus vara på Sverige och Norden.

Policy för europeisk landskapsforskning

European Science Foundation, som är ett samarbetsorgan mellan europeiska forskningsråd och akademier, har nu antagit en "Science Policy Briefing" om landskapsforskning. De 16 sidorna är resultatet av ett arbete som sträckt sig över flera år och innefattat ett stort antal seminarier och överläggningar mellan olika landskapsforskare. Dokumentet har en tydlig tonvikt på den humanistiskt-samhällsvetenskapliga landskapsforskningen, men med tydliga öppningar mot naturvetenskaplig forskning.
Förhoppningvis kan den tjäna som en ingång till en mer framskjuten plats för landskapsforskning i EUs nästa ramprogram för forskning, men även inspirera till andra samordnade europeiska insatser på landskapsforskningsområdet.
Läs Landscape in a Changing World: Bridging Divides, Integrating Disciplines, Serving Society.