Det har varit uppe i media förr och är uppenbarligen kontroversiellt: min kollega Bo Malmberg och hans kollegor Eva Andersson och John Öst undersöker effekterna av det fria skolvalet och menar,på basis av sina undersökningar, att det leder till ökad segregation, Lyssna på Bo på Dagens Eko idag:
11 kommentarer:
Hej MS. Skriv ut ditt fulla och riktiga namn så lägger jag ut din kommentar.
Visst skapar det ökad segregation, men att ta bort det fria skolvalet skapar ett klassamhälle eftersom samhället saknar förmåga att lösa problemen i förorten.
Utan fritt skolval kommer den som förds av fel föräldrar att få det mycket svårare att ta sig uppåt, eftersom all prioritering i förortsskolorna kommer att läggas på problembarnen, och studiebegåvningar kommer att glömmas bort och tigas ihjäl.
Jag upplevde själv detta under min grundskoletid på 70-talet. Tack gode gud för att man redan då kunde välja gymnasieskola fritt.
Som sagt, tycker det är fullständigt obegripligt att det skulle vara på det sättet! Tidigare blev man tilldelad den skola som låg närmast. Nu kan elever och föräldrar välja efter eget huvud, oavsett om man bor i ett invandrartätt område med hyreshus eller i ett villaområde med svenskfödda.
Good riddance, för barn går faktiskt, tro det eller ej, i första hand i skolan för sin egen skull – inte som en del i ett socialpolitiskt experiment för "minska klyftorna".
Men det kanske beror på vilken typ av segregation man talar om? Den etniska kan ju i alla fall rimligen omöjligt minska i och med friskolereformen.
/Magnus Strömgren
Universitetslektor vid institutionen för Geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Magnus, det är uppförsbacke att argumentera mot empiriska resultat. Vår studie att skolor med en hö andel synliga minoriteter och en hög andel barn till socialbidragstagare väljs bort av majoritetssvenskar och ekonomiskt välbeställda. Resultatet är ökad segregation i skolorna. Det kan inte vara obegripligt?
Tack för svar!
Det svårbegripliga är, om vi tar dels en grundskola som ligger i ett invandrartätt område (Skola #1) och dels en på säg Östermalm (Skola #2) som exempel (nu talar jag endast om etnisk segregation, för andra typer tror jag mycket väl kan öka):
Tidigare blev man som elev tilldelad den skola som låg närmast. Alltså hamnar säg 60% utlandsfödda elever per automatik i Skola #1, medan säg 95% svenskfödda placeras i Skola #2.
Med friskolereformen och det fria skolvalet: Varför skulle inte barn till synliga majoriteter som är relativt framgångrika i skolan, och vars föräldrar är engagerade i sina barns skolgång, också välja bort Skola #2?
Skola #1 skulle det vara på slutet. Är du snäll och ändrar i mitt inlägg.
Och "majoriter" i sista stycket skulle vara "minoriteter". Sorry.
Kan man få en reflektion från BM på inlägg #5? Har tidigare tagit upp detta med Expressens "skolvalskritiska" ledarskribent Anna Dahlberg, och hon tillstod att jag hade en poäng -- men menar att i och med att de flesta skolor utanför storstäder har sådana upptagningsområden att skilda typer av bostadsområden oftast ingår gäller detta inte för resten av landet. Fast där är ju den etniska segregationen å andra sidan betydligt mindre påtaglig.
Jag har tyvärr inte haft tid att läsa er studie i detalj än, utan resonerar nu mer utifrån ett slags "common sense"-prespektiv. Det säger mig att det fria skolvalet och friskolereformen med allra största sannolikhet mer eller mindre påtagligt ökat den socioekonomiska segregationen, medan motsvarande effekt avseende födelseland borde vara betydligt mindre -- eller kanske t.o.m. gå i motsatt riktning.
För att ytterligare försöka förtydliga min poäng i inlägg #5: de svenskfödda föräldrar som bor i typ Husby, Bergsjön och Rosengård kan ju knappast generellt antas vara hjärnkirurger, raketforskare eller universitetslektorer! Även om det fanns åtminstone ett berömt undantag. ;)
"Jag har tyvärr inte haft tid att läsa er studie i detalj". Magnus, du är forskare. Då måste man faktiskt läsa den rapport man vill kritisera. Bl a visar den att synliga minoriter, barn i familjer med socialbidrag och bar med lågutbildade föräldrar inte gärna pendlar långt till skolan. Det gör däremot högutbildade, barn från majoritetsbefolkningen och mer ekonomisk välbeställda, och detta särskilt om det finns en hög andel synlig minoritet och ekonomikt utsatta i området.
Det är detta mönster som leder till ökad segregation.
Jo, jag vet... och jag ska.
Jag kritiserar dock inte i första hand er artikel, utan för ett allmänt resonemang och har funderingar kring mekanismer som jag tycker främst borde tala för socioekonomisk -- snarare än etnisk -- segregation.
Varför tror du själv att elever till synliga minoriteter är mindre benägna att pendla till skolan, även om nu föräldrarna är högutbildade och engagerade i sina barns utbildning? Det är klart att en registerstudie hur som helst inte kan ge svar på det, men åtminstone jag tycker det känns kontraintuitivt.
Skicka en kommentar