I tisdags höll SUES - det samhällsvetenskapliga miljöforskningsnätverket på Stockholms Universitet en paneldebatt kring tvärvetenskap. Det är svårt att recensera den eftersom jag själv satt i panelen. Jag nöjer mig att konstatera att statsvetaren Sverker Jagers var en för mig ny och intressant kontakt, som hade kloka synpunkter på hur samhällsvetare engagerar sig i tvärvetenskaplig miljöforskning. Själv framhäll jag följande punkter:
1. Problemlösande forskning -- kritisk forskning. Bägge dessa riktningar behövs och ett långsiktigt klokt program för miljöforskning måste värna om den kritiska forskningen, som ofta utvecklar synsätt för morgondagens problemlösning.
2. Det finns grundläggande vetenskapsteoretiska och ontologiska skiljelinjer mellan resiliensforskningen och den samhällsvetenskapliga forskningen. Det kommer inte minst till uttryck i den defintion av sociala system, som används inom resiliensforskningen: "any group of people who interact long enough to create a shared set of understandings, norms, or routines to integrate action" (Westley m.fl. i boken Panarchy: understanding transformations in human and natural systems, 2002)
3. Vetenskap kan ses som organiserad skepticism och särskilt när det finns akuta samhälls- och miljöproblem, som pockar på sin lösning, är det viktigt med en levande teoretisk debatt. Tillämpad och problemlösande forskning ställer inte mindre krav på teoretisk skärpa och debatt utan större krav.
Det var bra att Johan Rockström på alla dessa punkter sade sig hålla med. Det bådar gott för en öppen och kritisk debatt i olika medier. Jag hoppas att Johan är beredd att reda ut skiljelinjerna och inte bara släta över dem. Närmast på tur står debatten Grasping Sustainability i Uppsala om en vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar