Sommargrannen Nisse, som vet att vi håller på med jordbrukshistoria, undrar vad vi har för kommentarer till de i förra veckan brett publicerade nyheterna om att jordbruket kommit till Sverige med invandrande grupper, inte genom en inhemsk innovation. Jag har bara tagit del av nyhetsrapporteringen kring artikeln i Science inte själva artikeln.
För en gångs skull får jag lust att blogga utan att ha läst det vetenskapliga underlaget. De frågor jag ställde mig inför nyhetsrapporteringen är: om man påstår något så bastant som att man kan förklara hur jordbruket inleddes i Sverige så gäller det att man har torrt på fötterna. Det rör ju en samhällshistoriska kärnfråga, kring lokal innovation kontra utifrån kommande idéer. DNA hos en jordbrukarkvinna i Västergötland och tre jägare-samlare på Gotland låter som ett ganska tunnt underlag. Dessutom har jag alltid trott att de som här fått representera jägare-samlare: de s.k. gropkeramikerna, var tidiga jordbrukare i den meningen att de bl.a. höll tamgris. Men det är kanske gammal kunskap. Sist jag hade kontakt med gropkeramikerna var när jag av en händelse fick direktkontakt med dem vid Strålsjön i Erstaviksskogarna. Jag skulle berätta för min son att det en gång hade bott folk där och jagat säl i det som då var en skärgård. Och så sträckte jag in handen under en omkullvräkt stubbe och kunde illustrerar min berättelse med en keramikskärva, med de typiska groparna. Det ska bli intressant uppdatera sig och med och egna kritiska ögon läsa hur forskningsläget enligt Scienceartikeln ser ut idag och hur DNA-forskarna har argumenterat kring detta.
Läs tills vidare Åsa Maria Larssons kritiska blogginlägg
Genetik utan källkritik - igen
och hennes följande diskussion med en av författarna till Science-artikeln
Genetik och källkritik - respons och motrespons
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar