 |
| "The burnt remains of Samburu homes in Kenya following police evictions" mer på Survival international |
torsdag 26 januari 2012
Avhysningar i Kenya
Jag har flera gånger på denna blog skrivit om hur ganska brutala avhysningar är och varit en del av den afrikanska naturvårdshistorien. Se t.ex. detta inlägg. Det händer allt som oftast att hyddor bränns för att slutgiltigt avhysa folk och fä och i stället skapa naturområden. Nu gäller det Samburufolket i Kenya. Och den tyska turistindustrin protesterar. Det är den uppmärksamme twittraren från Norge - se nere till höger - som uppmärksammar oss på detta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Befinner mig i skrivande stund i en stad i västra Kenya som heter Eldoret när jag såg ditt blogginlägg on avhysningar i Kenya. För några dagar sedan såg jag ett nyhetsinslag på TV från en inhemsk nyhetskanal om avhysningar av informella bosättningar och marknadsstånd som sker i slummen i Nairobi till fördel för de bostäder som istället ska byggas där på initiativ av markägaren. Det framgick dock inte av nyhetsinslaget vilken typ av bostäder som ska byggas eller för vem. Men samtidigt som dessa avhysningar många gånger sker på ett fruktansvärt sätt och får förödande konsekvenser för personerna som de drabbar, tycker jag att det även är viktigt att poängtera vikten av ett fungerande rättsväsende där individens egendom är skyddad, i detta fall markägarens. Det är en förutsättning för utveckling.
På inget sätt vill jag rättfärdiga de brutaliteter som sker i samband med avhysningarna i Kenya och på många andra platser i världen, utan jag vill påvisa den gråzon mellan det informella och det formella som är utbredd i de flesta utvecklingsländer och vad jag vill hävda en av anledningarna till problematiken angående avhysningar. Jag kan dra paralleller till mitt eget fältarbete där jag studerar småskaliga bönders tillgång till marknaden och hur svårt det många gånger är för dessa bönder att få tillgång till den formella marknaden. Men att när de väl lyckas kan de dra nytta av dess fördelar istället för att exploateras av den. Det är bland annat denna övergångsprocess som är kritiskt för vad vi har kommit att kalla utveckling. Så länge du står utanför de formella strukturerna är du mycket sårbar, samtidigt som om du är inkluderad, kan du få tillgång till de nödvändiga tillgångar och verktygen för att kunna generera tillväxt och utveckling.
De av ”mina” bönder som har lyckats med denna transition måste kunna känna att de tillsammans med sin egendom skyddas av ett av rättsväsende så att exempelvis den lagerlokal man byggt för att förvara sin spannmål och grödor i inte ockuperas av utomstående. På samma sätt måste markägaren i Nairobi få rätt att exploatera den mark han äger, trots att detta får hemska konsekvenser för människorna som bodde där. Det lilla förtroende som ”mina” bönder har för rättsväsendet är bräckligt men väldigt betydelsefullt. Nu kan man alltid ifrågasätta huruvida Kenya har ett behov av ytterligare en nationalpark för sin fortsatta utveckling (som i exemplet från ditt blogginlägg), men principen måste ändå vara den samma. Detta gör inte saken enklare, problematiken kvarstår och befinner sig fortfarande i en gråzon. De människor som till största del är begränsade till de informella samhällsstrukturerna måste få nyttja sina mänskliga rättigheter, samtidigt som de formella samhällsstrukturerna måste skyddas eftersom de är av en sådan avgörande betydelse för tillväxt och utveckling.
Min poäng (jag tror att jag har en allt rabblande till trots) är att bilden av avhysningar även måste betraktas från avhysarens perspektiv, det är så lätt att bara förfäras över dess negativa effekter som drabbar de avhysta, utan att även uppskatta vikten av rätten att kunna avhysa (om man ska vara riktigt krass). Dock kan de bakomliggande motiven till en avhysning vara till olika grad moraliskt försvarbara och rättfärdigade, men principen att kunna avhysa människor från någons egendom är en viktig förutsättning för att ett land som exempelvis Kenya ska kunna utvecklas.
Eller vad tycker du?
Maja Skjöldevald
Masterprogrammet Kulturgeografi(SU)
(MFS-stipendiat)
Hej!
Du ställer vettiga frågor.
1. Visst är det så att avhysningar också kan vara motiverade. Självklart ska man kunna bredda en väg och då måste marknadsstånd bort. Det viktiga i det sammahanget är ju att avhysningarna sker enligt lagen och på ett sådant sätt att invånarna kan ta hand om sitt lösöre osv eller bli kompenserade.
2. Ett stort problem i många länder är att (papperslös) sedvanerätt, eller viss tids hävd inte respekteras på ett sätt som det faktiskt skulle göra i Sverige och som det t.ex. gör i Storbritannien.
3. Jag tycker också att många av avhysningnarna för att skapa nya naturreservat och parker verkar vara synnerligen omotiverade.
jag har utvecklat en del av detta lite länger i http://widgren.blogspot.com/2011/12/bra-fraga-pa-akes-blog-vad-ar.html
Dessutom så tycker jag att kommissionen Legal Empowerment of the Poor ger ganska vettiga riktlinjer för när det kan vara motiverat med avhysningar och hur de ska genomföras.
http://www.undp.org/legalempowerment/
Det största problemet är att allför många fattiga har alltför osäkra rättigheter till mark och denna osäkerhet blir ofta större när sådana här avhysningar genomförs.
Skicka en kommentar