Bloggar från Stockholms Universitet

Nu har det gått ett år sedan Stockholms Universitet lade ner sin gemensamma blogfunktion. Funktionaliteten är tveklöst mycket bättre på de mer reguljära blogvärdarna. Men det är samtidigt synd att inte universitetet synliggör de bloggande forskarna mer. Till min stora glädje uppmärksammar nu Universitetsnytt bloggande forskare.

Jenny Madestam på statsvetenskapen, Mårten Schultz på juridik och Patrik Lindenfors på Centrum för evolutionär kulturforskning intervjuas om sitt bloggande. Jag håller med om många av de skäl de har till att man bloggar, men vill tillfoga ett. Universitetet har numera en språkpolicy som säger att vi forskare ska vara tvåspråkiga, d.v.s. kunna tala och skriva om vår forskning på både svenska och engelska. Och eftersom mina vetenskapliga skrifter under de senaste åren mest är på engelska ser jag bloggande som ett viktigt sätt att hålla en vetenskaplig och populärvetenskaplig svenska vid liv.

Ibland har det hänt att en kort blog tagit alldeles för lång tid för att jag funderat och slagit över en bra översättning på ett engelskt fackbegrepp. Men den tiden är det värt - ofta tillför denna översättningsoperation en dimension till forskningen. Ibland har vi t.o.m. bättre och slagkraftigare begrepp på svenska än vad de ofta luddiga, oprecisa och programmatiskt synonymspäckande och definitionsskeptiska,  brittiska samhällsvetarna och humanisterna rör sig med.

Kul att få med tre nya bloggar i  listan nere till höger. Jenny Madestam och Mårten Schulz var okända som bloggare för mig. Patrik Lindenfors blog har jag sett men inte förut tänkt på som en blogg från Stockholms Universitet. Eftersom jag tycker att långa bloglistor bara rör till det så passar jag samtidigt tyvärr på att stryka Andrej Kuutmann, som förut bloggade så intressant om möjligheten till liv på andra planeter. Han verkar inte vara på Stockholms Universitet längre och bloggar ytterligt sporadiskt och då sällan om sin forskning, som var så intressant. Är det nån som känner till andra bloggar från Stockholms Universitet så tar jag tacksamt emot information om det.

Svenska kyrkan ställer frågor till Swedfund

Jag hade inte utrymme att närmare beskriva de stora frågetecknen kring Swedfunds investering i Addax i debattinlägget i Expressen. I bloggen i går gav jag några länkar till kritiken. Nu ser jag också att svenska kyrkan ställer vassa frågor i ett brev till Swedfund.

Jag tycker att det är konstigt att Swedfunds affärer i Sierra Leone har uppmärksammats så lite i pressen. På nyhetsdebatt-siten second opinion frågar jag: "Borde inte Swedfunds stolta pressmeddelande om den största jordbruksinvesteringen någonsin i Sierra Leone väcka undersökarinstinkter på åtminstone någon nyhets- eller ekonomi-redaktion?"

Frågor kring svenskt bistånd och markrofferi

Swedfund har investerat 10 miljoner euro i ett biobränsleprojekt i Sierra Leone. Enligt Swedfund har företaget Addax gjort allt för att detta inte ska kunna anses som markrofferi, men den schweiziska kyrkliga organisationen Brot für Alle är i sin grundliga rapport från Sierra Leone inte lika övertygad om att allt har gått rätt till. Se också rapporten från Oakland Institute.

Västerås stift har investerat i ett skogsprojekt i Mozambique, som skulle vara bistånd, men som verkar vara så tokigt genomfört i förhållande till lokala bönder att en stor nederländsk pensionsfond erkänner att deras investeringar där inte stämmer överens med deras miljömässiga och sociala krav. Fallet diskuteras inom svenska kyrkan och det är viktigt att notera att Svenska kyrkan centralt inte stod bakom Västerås stift när de startade detta. Den tidigare stiftsjägmästaren i Västerås, som ledde Mozambiqueprojektet, är nu uppsagd.

Ännu har inga biståndsmiljoner från Sida, mig veterligt, garanterats för det svenskägda men Mauritiusbaserade EcoEnergy, deras sockerplantage i Bagamoyo i Tanzania och deras planer på 200 000 hektar i Rufijideltat. Men av openaid.se framgår, om man söker på EcoEnergy, att fråga finns på Sidas bord.

Detta är något av bakgrunden till att jag på Expressens debattsida idag väcker frågan om biståndsmiljoner ska gå till markrofferi. Den som vill se vilka källor jag bygger på kan kolla på en engelsk översättning med fotnoter.

Är markrofferi utveckling?

Renée Vellveé och Henk Hobbelink från GRAIN intervjuas i samband med prisceremonin för Right Livelihoods award.  . Foto UDs pressarkiv.


I går ringde jag till vdn för Agro EcoEnergy i Tanzania, Anders Bergfors, för att få lite sakupplysningar inför kvällens presentation om deras pågående planer på 8000 hektars sockerplantage vid Bagamoyo. Han övergick snabbt till att anklaga oss som under 2009 kritiserat deras föregångare SEKAB för markrofferi (land grabbing). Han menade att vi inte var intresserade av utveckling utan hellre såg att de afrikanska bönderna gick kvar där med sina hackor som intressanta studieobjekt.

Det kan därför vara skäl att hänvisa till hur FNs speciella rapportör för matsäkerhet ser på biobränslen och markspekulation och hur det förhåller sig till utveckling. Olivier de Schutter säger "Our failure to help small-scale farmers to access markets – and to live decently from farming – is a key cause of hunger" och han ser mycket negativt på biobränslen och markspekulation:

“The G20 made an important statement of intent by placing food security at the top of its agenda. But agreeing a food security action plan without addressing biofuels and speculation would be like running a bath without putting in the plug. All of the good ideas simply drain away,” sa  Olivier De Schutter nyligen som en kommentar till G20-mötet i Cannes i början av november. Läs mer på Olivier de Schutters hemsida .

I går delades det "alternativa nobelpriset" ut till bl.a. GRAIN  - se mer om det på regeringens hemsida.  Motiveringen till priset är  “… for their worldwide work to protect the livelihoods and rights of farming communities and to expose the massive purchases of farmland in developing countries by foreign financial interests.”

Läs Henk Hobbelinks tal i riksdagshuset i går.

I morgonens radionyheter intervjuades Henk Hobbelink och där uppmärksammades också hur svenska pensionspengar används till investeringar i stora kommersiella jordbruk i Brasilien.

Samtidigt meddelas att Swedfund gått in med tunga investeringar i ett gigantiskt biobränsleprojekt i Sierra Leone. Om detta kommer Gunnel Axelsson Nycander från Svenska Kyrkan att rapportera vid kvällens seminarium på kulturhuset.

Don Mitchell guldmedaljör

Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi beslöt i tisdags att tilldela Don Mitchell Anders Retzius medalj i guld. Det är han värd!!!!  Det betyder också att vi kan se fram emot ett spännande seminarium på geografernas högtidsdag Vegadagen den 24 april. Don Mitchells sociala strip tease av det vackra kaliforniska landskapet genom upptäcktsresor bland de underbetalda latinamerikanska gästarbetarna,  som utan att synas skapat landskapet med sitt arbete,  är redan den värd en hyllning av samma kaliber som den som mötte Nordenskiöld när han den 24 april 1880 anlände till Stockholm med sitt fartyg Vega efter att ha seglat runt hela Eurasien.

Men Don Mitchell har fortsatt att med grundligt fältarbete och teoretisk skärpa analysera stadsrummet utifrån ett rättviseperspektiv och bidragit med nydanande teoretisk och metodisk utveckling av landskapsforskningen. Han har gjort landskapsforskningen och geografin synlig i kritisk samhällsvetenskap och gjort kritisk samhällsgeografi till ett viktigt redskap i landskapsläsandet. Läs t.ex. hans läsanvisningar till landskapet i New Axioms for Reading the Landscape.

Slussen

Gula gången. Stängda toaletter till vänster. Fallfärdig kanske, men mörk och illaluktande? Bild från Wikipedia.

Jag har inte på allvar satt mig in i de olika alternativen för ombyggnad av Slussen, som just nu diskuteras. Men jag vet att man i den nuvarande Slussen kan finna ett flertal olika gångstråk, varav flera går att passera med barnvagn och flera erbjuder fantastiska vyer in mot Mälaren eller ut mot Saltsjön.  Nu utlovas i stället hissar för den som kommer med barnvagn. Om det var något jag lärde mig när jag drog barnvagn så var det att undvika nedkissade hissar..... Och jag ser inte fram emot att vara hissberoende i rullator eller rullstol.

Nu skriver centerpartiets Per Ankersjö i Svenska Dagbladet under rubriken Myter och lögner sprids om nya Slussen:

"Slussen är också viktig som symbol och mötesplats. Därför är det för mig fullkomligt obegripligt att vissa politiker och stora delar av kultureliten kan ägna så mycket tid och kraft åt att hylla platsen som blivit stadens största pissoar. De som skyndar genom mörka, illaluktande och fallfärdiga betongtunnlar på väg hem en fredagskväll har förmodligen föga förståelse för gula gångens eventuella kvaliteter.

  Den charm som en gång fanns i Slussen är sedan länge försvunnen. Det handlar istället mycket om nostalgi."

Det är ett gammalt planeringstrix att först låta något förfalla och sedan säga att det måste rivas för att det är så förfallet. Slussens underhåll är eftersatt och det bildas droppstensbildningar på många håll. De förut så välskötta bemannade toaletterna i Gula gången är stängda. Men brist på underhåll och stängda kommunala toaletter, kan väl inte användas som ett argument för att automatiskt bygga nytt? Och hur ofta  går de, som med skräck beskriver Slussen som en canossagång genom nedpissade betongtunnlar, faktiskt genom Slussen hemåt en fredagkväll?

Geograf blir prorektor i Uppsala

Grattis Anders Malmberg, som från januari axlar ansvaret som prorektor i Uppsala.