Namngeografi

Det har uppstått en debatt om namngeografi i DN, på nätet och i radion. Det framställs som om vi som är kritiska mot Björklunds klåfingrande i kursplanerna skulle vara emot att man lärde sig geografiska namn. Gå till källorna! Detta skrev Skolverket att eleverna borde kunna i årskurs 4-6

 "Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen."

Det strök Björklund och inskränkte kunskapen på den nivån till att endast gälla Sverige och Europa:

"Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. "

Först på högstadiet är det enligt Björklund dags att fatta världen....

Visst behövs namn och beteckningar för att man ska kunna förstå världen. Sä här skrev Torsten Hägerstrand i Nationalenclykopledin om geografi: "Geografin har sina rötter i praktisk nödvändighet. Vi kan inte existera utan att äga verklighetstrogna föreställningar om omvärldens resurser och risker. Vår individuella orienteringsförmåga i en bekant omgivning behöver dock inget språk. Den direkta sinnliga erfarenheten tas i bruk på ett tämligen omedvetet sätt. Det är denna typ av direktkunskap som vägvisare och lotsar ställer till förfogande, men så snart vi behöver meddela oss med varandra om saker bortom synhåll krävs beteckningar av ett eller annat slag."

"Utan minnets fasta punkter går vi vilse " skrev Johannes Åman i DN till försvar för Björklund. Det var vackert uttryckt och helt i linje med vad Hägerstrand skrev ovan. Men jag kan inte fatta på vad sätt det skulle kunna stödja Björklunds ändringar mer än den ursprungliga kursplanen.

Läs i SvD om geografin på grundskolan

Läs i Svenska Dagbladet: Björklund kör över experter om geografi 

En fråga till Johannes Åman som skrivit om detta i DN: Har du läst skolverkets kursplaneförslag och Björklunds ändring? Eller kan man tycka lite si så där bara efter att lyssnat på en radiodebatt? Hur många debattjournalister i den allt fortare snurrande mediala världen hinner gå till källorna?

Björklund om geografi

Som jag tidigare skrivit om i bloggen körde Jan Björklund över Skolverket och dess väl genomarbetade förslag till ny kursplan för grundskolan i geografi. Det har nu gått flera veckor efter att detta presenterades på en presskonferens, men det har varit tyst i media. Björklund talade inte om ändringarna i geografikursplanen på presskonferensen och inga journalister tog sig tiden att läsa kursplanen och jämföra den med skolverkets. Men nu börjar debatten detta äntligen komma igång.

Dagens eko uppmärksammade det hela idag på morgonen. Se länk här och lyssna på Anders Fridfeldt och Jan Björklund i intervjuer.

Hör också på Jan Björklunds försvar för sina ändringar i P1 morgon i en debatt med Mats Pertoft i SR.  "Helt naturlig indelning" säger Björklund om att man på lågstadiet inte ska lära sig om världen men bara närområdet och Sverige och först på högre nivåer komma in på världen. Han säger vidare att forskarna skulle vara oeniga i denna fråga. Men om kritiken mot namngeografins särskilda ställning är nog de flesta professionella geografer eniga. Det låter knappast som om han träffat några geografiska forskare.

För den som vill granska i detalj vilka ändringar som regeringen har gjort kan man jämföra skolverkets version med regeringens. Det är inte så fruktansvärt många ändringar, men de är klåfingrigiga, ogenomtänkta och inte motiverade.

Ändringarna framgår också av denna lite röriga jämförelsefil  som jag hastigt gjorde mest för eget bruk -- varför strök man rättvisa??

Se också Twitterinlägg 

 

 

Inte bara geografi -- detaljstyrning i musik också

Se min förra blog om kursplaner i geografi. Det är lite läskigt att börja granska ändringarna som regeringen gjort i skolverkets förslag. Är det SD eller Björklund som varit framme?

Kursplanen i Musik för grundskolan:
Skolverket:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
• Olika instrument från instrumentgrupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

 Regeringen:
Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. 
• Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. 
• Hur instrumenten låter och ser ut. 
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Det är samma tankegång som i geografin. Under årskurs 1-3 ska fokus vara på Sverige och Norden.

Policy för europeisk landskapsforskning

European Science Foundation, som är ett samarbetsorgan mellan europeiska forskningsråd och akademier, har nu antagit en "Science Policy Briefing" om landskapsforskning. De 16 sidorna är resultatet av ett arbete som sträckt sig över flera år och innefattat ett stort antal seminarier och överläggningar mellan olika landskapsforskare. Dokumentet har en tydlig tonvikt på den humanistiskt-samhällsvetenskapliga landskapsforskningen, men med tydliga öppningar mot naturvetenskaplig forskning.
Förhoppningvis kan den tjäna som en ingång till en mer framskjuten plats för landskapsforskning i EUs nästa ramprogram för forskning, men även inspirera till andra samordnade europeiska insatser på landskapsforskningsområdet.
Läs Landscape in a Changing World: Bridging Divides, Integrating Disciplines, Serving Society.

Laga ni äta vi!! Fram med tramporgeln!

När Jan Björklund presenterade regeringens förordning om ny läroplan för grundskolan uppstod en debatt om den ökade roll för undervisning om kristendom på bekostnad av andra religioner som den innebär. Vad som hittills inte kommit fram lika tydligt är att han på ett ännu värre sätt har skrivit om förslaget från skolverket vad gäller läroplanen i geografi. Han desavouerade därmed åtta månaders arbete nedlagt av geografer och geografididaktiker.

"Ett välförankrat förslag"  står det i presentationsmaterialet....  om förordningen.

När det ursprungliga förslaget tog ett globalt perspektiv återvände Björklund till det inkrökta pedagogiska perspektivet med nån slags koncentriska cirklar runt skolgården, närområdet, Sverige, Norden, Europa, Världen.

Om det finns något som vi professionella geografer mår illa av så är det tron att geografer ska kunna namn på alla världens floder, städer och berg. Vi vill förstås mycket hellre att elever och allmänhet ska vara globalt medvetna och förstå det globaliserade samhällets drivkrafter och förändringsfaktorer. För att kunna tala om det behövs förstås en del namn. Förslaget från geograferna var att eleverna skulle kunna: ”Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen”. Men Björklund ersätter det med ”Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden”.  (se mer i Smålandsposten)

Jonas Svensson, religionsvetare, drar i Smålandsposten följande slutsats: 

"verksamma lärare får ta sig ut till materialrummet och damma av såväl tramporgeln som kartan över Hallands floder. Nu ska det sjungas psalmer och läras geografiramsor. Laga ni, äta vi, kans­ke till tonerna av Vår gud är oss en väldig borg. Och ni barn: glöm inte äpplet till lärarinnan nästa höst och bocka och nig fint. Fram­tidens skola är här."

Man borde skratta, men som geografiprofessor får man kalla kårar. Var det inte större respekt för kunskap och forskning som var på Björklunds program? Borde han inte lyssna på universitetsgeograferna då i stället för att gå tillbaks till gammal etnocentrisk skolgeografi med Sverige i centrum och världen utanför?

 

Urbant jordbruk

Större delen av Uppsalas mark innanför stadsgränsen 1858 bestod av åkrar.

Hemsidan CITY FARMER NEWS uppmärksammar Annika Björklunds nya avhandling

Historical Urban Agriculture: Food Production and Access to Land in Swedish Towns before 1900

LÄNK TILL FULLTEXT

Avhandlingens resultat är intressant i flera olika sammanhang: Om tidiga städer kunde vara lika självförsörjande på  livsmedel från sin egen mark som många av 1700-talets städer ger det en ny bild av den tidiga urbaniseringen. Kanske var inte de av geograferna så omhuldade omlanden så viktiga?? I de fattiga delarna av städer i Syd idag förekommer informellt jordbruk på överbliven mark mellan järnvägar och vägar och dagens debatt om närodlat gör stadsjordbruk till något allt mer aktuellt även i den rika världen och lyfts av många fram som en framtidsfråga.

Kom på disputationen nu på fredag den 15 oktober så får ni höra mer.